Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 1

Regler och normer

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

En regel har någon bestämt och sagt högt. En norm är en osagd vana som många följer ändå. Båda styr hur det är i klassen, på rasten och på nätet. Här får du fundera på varför de finns och vilka som är bra.

SO i åk 1–3 tar upp samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer. Inga appar, spel eller tjänster nämns vid namn: de blir inaktuella, och en namngiven tjänst blir lätt reklam. Uppgifterna utgår från skolans utrustning, eftersom alla familjer inte har en egen dator eller lärplatta hemma.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En grupp barn står framför en whiteboard i ett klassrum där de tillsammans skriver upp klassens regler: en flicka med kort mörkbrunt hår och brun hud skriver på tavlan, en pojke med långt ljusbrunt hår och ljus hud räcker upp handen, och en man med kort svart hår och ljusbrun hud står bredvid och lyssnar

Det här handlar det om

En regel är något som någon har bestämt och sagt högt eller skrivit ner. "Vi går i korridoren." "Man får inte slåss." Regler finns för att det ska bli tryggt, lugnt och rättvist, och för att alla ska veta vad som gäller.

Varje skola ska ha ordningsregler, och eleverna ska vara med och ta fram dem. Det är rektorn som beslutar om dem till slut. Reglerna ska följas upp, så en regel som inte fungerar går att ändra.

En norm är något annat: en osagd vana som många följer utan att någon har bestämt den. Ingen har sagt att man ska hänga jackan på sin egen krok, men alla gör det. Ingen har sagt att man hälsar när man kommer in, men de flesta gör det. Normer lär man sig genom att titta på hur andra gör.

Normer kan vara bra. Att man låter den som pratar prata färdigt är en norm som gör det trevligare för alla. Men en norm kan också vara orättvis, till exempel att bara vissa brukar bli tillfrågade när lagen ska väljas. Det som är osagt är svårt att ändra på, eftersom ingen har sagt det högt. Därför hjälper det att sätta ord på det: "Varför är det så hos oss?"

Regler och normer ändrar sig över tid. I Sverige var det länge tillåtet att slå barn. År 1979 blev Sverige första land i världen att förbjuda det i lag. Det som många en gång tyckte var helt normalt kan alltså bli förbjudet när tillräckligt många tycker annorlunda.

Olika platser har olika regler. På biblioteket pratar man tyst, i simhallen springer man inte, i klassrummet räcker man upp handen. Samma person följer alltså olika regler under samma dag, beroende på var hen är.

På nätet finns också regler. En del av dem är lagar. Den som sprider ett påstående om någon annan så att andra ser ner på personen kan göra sig skyldig till ett brott som heter förtal, och det spelar ingen roll om man menade illa eller inte. Att lägga ut en bild på någon annan utan att fråga är dessutom nästan aldrig okej, och den som är med på bilden får säga nej. En del regler är åldersgränser: i Sverige behöver den som är under 13 år en vårdnadshavares godkännande för att använda de flesta tjänster som samlar in uppgifter om den som är med. Och så finns normerna, alltså vad som brukar vara okej att skriva och vad som inte är det.

Om någon är taskig mot dig på nätet: svara inte. Spara det som står, till exempel genom att fotografera skärmen, och visa en vuxen. Den vuxna kan hjälpa dig att blockera personen och anmäla det. Det är aldrig ditt fel att någon annan är elak, och du behöver inte sluta vara på nätet för det. Du kan alltid ringa Bris på 116 111 och prata med en vuxen där.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • berätta en regel som ni har i klassrummet och varför den finns
  • säga vad som händer i en lek när någon inte följer reglerna
  • veta att olika platser har olika regler
  • berätta för en vuxen när något känns fel på skolans datorer eller lärplattor
  • fråga innan du fotograferar eller lägger ut en bild på någon annan

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    I en påhittad skola finns regeln att man går i korridoren. Vad kan hända om alla springer där i stället?

    Tränar: se skälet bakom en regel

    Visa svar

    Man krockar med varandra och kan slå sig, det blir högljutt, och den som bär något tappar det. Regeln finns för att alla ska komma fram utan att någon blir skadad.

  2. Utforska

    Ta reda på tillsammans i klassen vilka regler ni har i klassrummet. Vem har varit med och bestämt dem?

    Tränar: ta reda på vilka reglerna är och vem som bestämt

    Visa svar

    Reglerna i klassrummet har klassen och läraren oftast bestämt ihop. Skolans ordningsregler tas fram med hjälp av eleverna, och rektorn beslutar om dem.

  3. Lek

    Lek en lek med tydliga regler, till exempel "Kungen befaller". Byt sedan ut en enda regel och lek igen.

    Tränar: märka att reglerna formar leken

    Visa svar

    Leken blir en helt annan när regeln byts. Alla som är med behöver kunna samma regler, annars blir det tjafs om vem som gjorde rätt.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    I en påhittad klass har ingen sagt att man ska hänga jackan på sin egen krok, men alla gör det ändå. Är det något någon har bestämt och sagt högt, eller är det en vana?

    Tränar: skilja det uttalade från det osagda

    Visa svar

    Det är en vana. En sådan osagd vana kallas norm. Regler har någon bestämt och sagt högt, normer lär man sig genom att titta på hur andra gör.

  5. Prata om det

    Berätta för en kompis vilken av skolans regler du tycker är viktigast, och varför just den.

    Tränar: motivera varför en regel behövs

    Visa svar

    Barnet nämner till exempel att alla ska få vara med, att man inte får slåss eller att man räcker upp handen, och ger ett skäl som handlar om hur andra känner sig.

  6. Tänk själv – dra en slutsats

    Ett påhittat barn upptäcker på en av skolans datorer att någon har lagt ut en bild på barnet utan att fråga. Vad kan barnet göra?

    Tränar: veta vad man gör när någon lägger ut en bild utan att fråga

    Visa svar

    Berätta för en vuxen i skolan direkt, och låta bilden vara kvar tills den vuxna har sett den. Man ska alltid fråga innan man lägger ut en bild på någon annan, och den som är med på bilden får säga nej.

Så tränar du

5 minuter

  • Regel eller vana?

    Säg en sak ni gör hemma eller i skolan: vi tar av oss skorna i hallen, vi säger god natt, vi lägger mobilen bort vid maten. Fundera tillsammans: har någon bestämt det och sagt det högt, eller har det bara blivit så?

I vardagen

  • Varför då?

    När ni möter en regel ute i samhället, fråga varandra varför den finns. Ofta går det att komma på skälet själv, och en regel man förstår är lättare att följa.

Med papper och penna

  • Vårt eget spel

    Hitta på ett spel tillsammans och skriv ner reglerna innan ni börjar. Spela en runda och ändra sedan en regel som inte fungerade. Prata om hur ni kom överens om ändringen.

Tillsammans med en vuxen

  • Sitt bredvid

    Sitt bredvid barnet en stund när det är på nätet, utan att ta över. Prata om vad man gör om någon skriver något elakt: svara inte, spara det, visa en vuxen. Säg tydligt att barnet inte förlorar sin tid vid skärmen genom att berätta.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att den regeln är till för?”

    Ge skälet bakom regeln i stället för "för att jag säger det". En regel som barnet förstår följs också när ingen vuxen ser på, och den går att resonera om när den behöver ändras.

  • Sätt ord på det osagda. Fråga "varför gör vi så hos oss?" när ni upptäcker en vana ingen har bestämt. Normer som blir uttalade går att behålla, ändra eller skratta åt — men bara när de har sagts högt.
  • Reagera inte med att ta bort skärmtiden när ett barn berättar om något otrevligt på nätet. Ett barn som är rädd för att förlora tillgången berättar nästa gång inte alls. Säg i stället att ni löser det ihop: spara, blockera, anmäla.
  • Blir ett barn kränkt, i skolan eller på nätet: berätta för läraren eller rektorn. Skolan är skyldig att utreda och se till att det upphör, också när det som händer sker på fritiden men fortsätter i skolan. Vid brott går det att anmäla till polisen på 114 14, och vid akut fara ringer man 112.
  • Alla familjer har inte en egen dator eller lärplatta, och alla vuxna har inte samma regler hemma. Uppgifterna här utgår därför från skolans utrustning, och inget barn behöver berätta vad som gäller hemma hos dem.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att alla regler gäller överallt, eller att en regel hemma också gäller i skolan.

    Så kan du hjälpa: Gå igenom en vanlig dag och räkna platserna: hemma, på vägen, i klassrummet, i matsalen, på rasten. Varje plats har sina regler, och det är inte att vara inkonsekvent.

  • Tror att en vana som "alla" följer är en regel någon har bestämt.

    Så kan du hjälpa: Fråga vem som sa det och när. Går det inte att svara är det en norm, och då kan gruppen ändra den själv genom att prata om den.

  • Tror att det som skrivs på nätet inte är på riktigt, eller att det försvinner.

    Så kan du hjälpa: Det finns en verklig person i andra änden, och det som skrivs kan sparas av andra även om avsändaren tar bort det. Det som är olagligt att säga är olagligt att skriva.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Regler och normerDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig skilja en regel, som någon har bestämt och sagt högt, från en norm, som är en osagd vana. Barnet får fundera över varför regler finns, varför olika platser har olika regler, hur regler och normer förändras över tid, och vilka regler som gäller i digitala miljöer — inklusive vad man gör när någon är elak på nätet.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.