Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 1

Platsens historia

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Varje plats har en historia, i en stad, i en förort och på landet. Gamla hus, gatunamn och saker kan berätta hur människor levde där förr.

SO i åk 1–3 tar upp hemortens historia och vad platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet under olika tider. Övningarna utgår från skolans närområde, så att de fungerar lika bra för barn i en stad, en förort eller på landsbygden, och för barn som nyss har flyttat dit. Barnet behöver aldrig visa var det bor.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka med rött hår i hästsvans och ljus hud och en pojke med kort svart lockigt hår och brun hud jämför ett gammalt svartvitt fotografi av en gata med samma gata i dag, där de står på en trottoar tillsammans med en kvinna med kort grått hår och ljus hud

Det här handlar det om

Hemorten är orten där man bor eller går i skolan. Varje ort har en historia, både en gammal stad, en förort och en by på landet. Också ett bostadsområde som är ganska nytt är byggt på en plats där människor har levt och arbetat förut.

Byggnader berättar om förr. En kyrka, ett gammalt skolhus eller ett stationshus visar vad som var viktigt på orten. På många hus finns ett årtal som visar när huset byggdes. Mellan år 1965 och 1974 byggdes en miljon nya bostäder i Sverige. Det kallas miljonprogrammet. Många bostadsområden i dag byggdes då, både höghus, radhus och villor.

Namn berättar också. Ett gatunamn eller ett namn på en plats kan visa vad som fanns där förr, till exempel en smedja, en bro eller en marknad.

Vardagliga föremål visar hur människor levde. Förr fanns strykjärn av järn som värmdes på spisen, och telefoner med en snurrande nummerskiva. Gamla föremål finns på museer och i hembygdsgårdar, där hembygdsföreningar samlar in saker och berättelser om orten.

Spår av människor som levde för mycket länge sedan kallas fornlämningar, till exempel gravar, runstenar och platser där människor har bott. I Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök kan alla leta efter fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar på en karta. Gamla kartor från 1600-talet till 1800-talet finns hos Lantmäteriet, och gamla fotografier finns på bibliotek, på museer och på webbsidan DigitaltMuseum.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • veta att platsen där skolan ligger har en historia
  • säga om en byggnad eller en sak ser gammal eller ny ut, och varför
  • fundera över vad en gammal vardaglig sak användes till
  • berätta vad ett gatunamn kan berätta om en plats

Kan du lösa sådana här?

  1. Jämför

    Titta på ett gammalt fotografi och ett nytt fotografi av samma gata eller plats på orten där skolan ligger. Vad har ändrats, och vad är likadant?

    Tränar: se hur en plats har förändrats

    Visa svar

    Det beror på platsen. Ofta har det kommit fler hus, bilar och skyltar, och kläderna ser annorlunda ut. En kyrka, en bro eller en gammal byggnad kan finnas kvar.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Titta på en bild av en gammal telefon med en rund skiva med hål och siffror, i en bok eller på en webbsida i skolan. Hur tror du att man ringde med den?

    Tränar: undersöka vad ett gammalt föremål berättar

    Visa svar

    Man lyfte luren och stoppade ett finger i hålet för varje siffra. Sedan drog man skivan runt tills det tog stopp och släppte. Så gjorde man en gång för varje siffra i numret.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    I en stad finns en gata som heter Kvarngatan, men det finns ingen kvarn där i dag. Vad kan namnet berätta om platsen förr?

    Tränar: förstå vad ett gatunamn kan berätta

    Visa svar

    Att det kan ha funnits en kvarn där förr, där man malde säd till mjöl. Många gatunamn berättar om vad som fanns på platsen.

  4. Lek

    En vuxen säger en sak i taget: en laddstolpe för elbilar, en runsten, en mobilmast, en gravhög och en väderkvarn av trä. Sträck armarna högt om saken är gammal, och klappa händerna om den är ny.

    Tränar: skilja på gammalt och nytt i närområdet

    Visa svar

    Armarna högt: runsten, gravhög och väderkvarn av trä. Klappa: laddstolpe för elbilar och mobilmast.

  5. Prata om det

    Berätta för en kompis om en byggnad nära skolan som du tror är gammal. Varför tror du att den är gammal?

    Tränar: berätta om en gammal byggnad

    Visa svar

    Barnet berättar till exempel om en kyrka, ett gammalt skolhus eller ett hus med ett årtal på, och om det som ser gammalt ut, som slitna stenar, gamla fönster eller ett annat sätt att bygga.

Så tränar du

5 minuter

  • Namnjakt

    Titta på en karta över skolans närområde och läs gatunamnen och namnen på platserna. Välj ett namn och gissa vad det kan berätta om platsen förr.

I vardagen

  • Då och nu

    Leta upp ett gammalt fotografi av orten på biblioteket eller på DigitaltMuseum. Gå förbi platsen tillsammans med en vuxen, stanna en bit från vägen och jämför med hur det ser ut i dag.

Med papper och penna

  • Samma plats förr

    Rita en plats nära skolan som den ser ut i dag. Rita sedan hur du tror att den såg ut för hundra år sedan, och ta reda på om du gissade rätt.

Tillsammans med en vuxen

  • Besök en hembygdsgård

    Besök ett museum eller en hembygdsgård tillsammans. Välj en gammal sak och ta reda på vad den användes till och vem som använde den.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad lade du märke till först när du kom hit?”

    För ett barn som nyss har flyttat hit är orten ny, och det är en fördel: barnet ser sådant som andra har slutat lägga märke till. Den som har bott på en annan ort eller i ett annat land kan jämföra, om barnet själv vill.

  • Utgå från skolans närområde, inte från barnets hem. Barnet behöver aldrig visa eller berätta var det bor.
  • Alla orter har historia, också en förort eller ett nytt bostadsområde. Beskriv ett område från 1970-talet på samma sätt som en gammal stadskärna, utan att värdera det.
  • Hembygdsföreningar och bibliotek hjälper ofta gärna till och kan ha gamla fotografier och berättelser om just er ort.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att bara slott, kyrkor och gamla städer har en historia.

    Så kan du hjälpa: Varje plats har en historia. Visa en gammal karta eller ett gammalt fotografi av en helt vanlig plats nära skolan och prata om vad som fanns där förut.

  • Tror att något som ser gammalt ut alltid är mycket gammalt.

    Så kan du hjälpa: Räkna tillsammans. Ett hus från 1980 kan se gammaldags ut, men många som lever i dag minns när det byggdes. En runsten kan vara ungefär tusen år gammal.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Platsens historiaDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig att varje ort har en historia, och att byggnader, gatunamn, vardagliga föremål, gamla fotografier, kartor och fornlämningar kan berätta hur människor levde där under olika tider. Övningarna utgår från skolans närområde.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.