Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 1

Livet förr

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Hur var det att vara barn för hundra år sedan? Det kan du ta reda på i böcker, sånger och filmer, och genom att fråga någon som var barn för länge sedan.

SO i åk 1–3 tar upp skildringar av hur människor levde förr, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer, och minnen som berättas av människor som lever i dag. Barnet lär sig också att en berättelse kan visa livet förr roligare eller hemskare än det var. Alla barn har inte äldre släktingar i närheten, så en intervju kan lika gärna göras med en granne, någon på skolan eller någon från en hembygdsförening.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke med kort brunt hår och ljus hud och en flicka med svart lockigt hår och mörkbrun hud sitter vid ett bord i ett klassrum och lyssnar på en äldre kvinna med vitt uppsatt hår och ljus hud som visar ett gammalt svartvitt fotografi
På den här sidan

Det här handlar det om

Förr i tiden betyder för länge sedan. Livet förr kan man lära sig om på flera sätt: i faktaböcker och på museer, men också i barnböcker, sånger och filmer som berättar om hur människor hade det. Man kan också fråga människor som lever i dag om vad de minns från när de var barn.

För ungefär hundra år sedan bodde de flesta människor i Sverige på landsbygden. Många hem hade inte vatten i kranen och ingen elektricitet. Så sent som år 1938 saknade ungefär vart tredje hem på landsbygden el. Vatten bars in från en brunn, och maten lagades på en vedspis. Att tvätta kläder var ett tungt arbete. Vattnet värmdes över eld, kläderna gnuggades för hand, och på en del ställen sköljdes tvätten i en sjö eller en bäck. Därför tvättade man inte så ofta.

Barn på landet hjälpte ofta till hemma och på gården. De bar vatten och ved, tog hand om djuren och passade yngre syskon. Många familjer hade ont om pengar och fick arbeta hårt. Men barn lekte också, badade på sommaren, åkte kälke på vintern och firade högtider med god mat.

Astrid Lindgren skrev om livet förr i flera böcker. Böckerna om barnen i Bullerbyn handlar om sex barn på tre gårdar på landsbygden i början av 1900-talet. Barnen går till skolan tillsammans och hjälper till på gården, och de sover på höskullen och fångar kräftor i sjön. Astrid Lindgren hämtade mycket från sin egen barndom på gården Näs i Vimmerby. Böckerna om Emil i Lönneberga utspelar sig på gården Katthult i Småland omkring år 1900. Det finns också filmer om både Bullerbyn och Emil.

Sånger kan också berätta om förr. Sången Mors lilla Olle, med musik av Alice Tegnér, gavs ut år 1895. Den handlar om en liten pojke som plockar blåbär och möter en björn, som han tror är en hund.

En bok, en sång eller en film är inte alltid en bild av hur alla hade det. En del berättelser visar mest det som var roligt och spännande, och andra visar bara det som var svårt. Ett minne kan också ändras med åren. Därför är det bra att jämföra flera berättelser med varandra och med faktaböcker.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • lyssna på en berättelse om förr och säga något som var annorlunda då
  • känna igen några saker som hörde till vardagen förr
  • veta att äldre människor kan berätta om hur det var när de var barn
  • fundera över vad som var roligt och vad som var svårt för barn förr

Kan du lösa sådana här?

  1. Prata om det

    Lyssna när en vuxen läser ett kapitel ur Alla vi barn i Bullerbyn av Astrid Lindgren. Berätta sedan för en kompis om något som barnen i boken gör och som barn sällan gör i dag.

    Tränar: berätta om en skildring av livet förr

    Visa svar

    Det beror på kapitlet. Barnen kan till exempel sova på höskullen, hjälpa till med djuren på gården eller gå långt till skolan tillsammans.

  2. Utforska

    Titta på en bild av ett gammalt kök från för hundra år sedan, i en bok eller på en webbsida i skolan. Leta efter saker som inte brukar finnas i ett kök i dag, och saker som saknas.

    Tränar: se skillnader mellan vardagen förr och i dag

    Visa svar

    Till exempel en vedspis, en vedlår och en fotogenlampa. Det finns inget kylskåp, ingen diskmaskin och ingen kran med varmt vatten.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    För hundra år sedan hade många hem på landet inte vatten i kranen. Hur kunde familjerna få vatten till mat och disk?

    Tränar: förstå hur vardagen fungerade förr

    Visa svar

    De hämtade vatten i en brunn, en källa eller en sjö och bar in det. Ofta hjälpte barnen till att bära.

  4. Lek

    En vuxen säger en sak i taget: mobiltelefon, spinnrock, diskmaskin, tvättbräda och surfplatta. Sätt dig på huk om saken var vanligast förr, och ställ dig på tå om den är vanlig i dag.

    Tränar: skilja på saker från förr och i dag

    Visa svar

    På huk: spinnrock och tvättbräda. På tå: mobiltelefon, diskmaskin och surfplatta.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Tänk dig att du var barn för hundra år sedan. Vad tror du hade varit roligast, och vad hade varit jobbigast?

    Tränar: leva sig in i hur barn hade det förr

Så tränar du

5 minuter

  • Vad fanns inte då?

    Den ena nämner en sak ni använder i dag, till exempel en kyl, en cykel eller en tandborste. Den andra gissar om saken fanns i ett vanligt hem för hundra år sedan. Ta reda på svaret tillsammans när ni inte vet.

I vardagen

  • Läs och titta om förr

    Läs en bok eller titta på en film som utspelar sig för länge sedan. Prata efteråt om hur människorna bodde, vad de åt och vad barnen gjorde. Fråga också: var det roligare eller hemskare i berättelsen än det var på riktigt?

Med papper och penna

  • Förr och i dag

    Vik ett papper på mitten. Rita en sak från förr på ena sidan och samma sorts sak i dag på andra sidan, till exempel en lampa, en spis eller ett sätt att resa.

Tillsammans med en vuxen

  • Ett minne från förr

    Fråga en äldre person ni känner, till exempel en granne eller någon i släkten, om ett minne från när hen var liten. Den som inte har någon att fråga kan lyssna på ett inspelat minne på biblioteket eller på ett museum, eller fråga någon på skolan.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att barnen förr tyckte var roligt?”

    Beskriv livet förr varken som en idyll eller som något hemskt. Det var hårt arbete och ont om pengar för många, men också lekar, kalas och högtider.

  • ”Vilka människor syns inte i den här berättelsen?”

    Böcker och filmer om förr visar ofta det som är roligt eller spännande. Prata om vad berättelsen kanske inte visar.

  • Alla barn har inte äldre släktingar i närheten. Morföräldrar kan ha dött eller bo i ett annat land. Säg rakt ut att en intervju lika gärna kan göras med en granne, någon på skolan, någon från en hembygdsförening eller i ett videosamtal.
  • En barndom i ett annat land är också ett minne från förr. Barnet behöver inte berätta var familjen kommer ifrån, men den som vill kan göra det.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att allt i en bok eller film om förr har hänt på riktigt.

    Så kan du hjälpa: Förklara att en författare ofta blandar det hon minns med sådant hon hittar på. Leta tillsammans i en faktabok efter något som stämmer och något som är påhittat.

  • Tror att "förr" betyder en enda tid, när allt var gammaldags.

    Så kan du hjälpa: Rita en tidslinje med en äldre persons barndom, Emils tid omkring år 1900 och vikingatiden. Alla är förr, men de ligger mycket långt ifrån varandra.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Platsens historia
  2. Livet förrDu är här
  3. Kyrkan och skolan förr

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig hur människor levde förr genom barnböcker, sånger och filmer, och genom minnen som äldre människor berättar. Barnet jämför med i dag och lär sig att en berättelse kan visa livet förr roligare eller svårare än det var.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.