SO • Åk 1
Landskapet där du bor
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Landskapet runt skolan har formats av naturen och av människor. För länge sedan låg ett tjockt istäcke över Sverige, och isen har lämnat spår som du kan hitta i dag.
SO i åk 1–3 tar upp några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap och spår av den senaste istiden. Utgå från skolans närområde, så att övningarna fungerar var barnet än bor. Utomhusövningar görs med en vuxen: klättra inte på stora block eller i branter, gå inte ner i jättegrytor, där det kan finnas vatten, och titta efter fästingar efter en tur i skog och gräs.

På den här sidan
Det här handlar det om
Ett landskap är hur det ser ut på en plats. Naturen har format berg, sjöar, åar och slätter. Människor har format kulturlandskapet: åkrar, vägar, hus, broar och stenmurar. Nästan överallt i Sverige finns båda delarna. Landskapet skiljer sig mellan olika delar av landet, med till exempel slätter, skogar och sjöar, fjäll och skärgård.
Den senaste istiden började för ungefär 115 000 år sedan. Under istiden växte isen och krympte flera gånger. Den var som störst för ungefär 20 000 år sedan. Då låg en inlandsis över hela Norden, som den som finns på Grönland i dag. Isen var ett par kilometer tjock, och vid Höga kusten ungefär tre kilometer. Den rörde sig långsamt, nötte på berget och tog med sig sten, grus och sand.
Isen smälte inte på en gång. Den smälte från kanten och inåt. Södra Sverige låg nära den södra kanten och blev fritt från is först, och när de första människorna kom dit, för ungefär 14 000 år sedan, var marken där fri från is. Längre norrut låg isen kvar mycket längre. För ungefär 10 000 år sedan var nästan all is borta.
Isen lämnade spår. Flyttblock är stora stenar som isen bar med sig och lämnade kvar när den smälte. De består ofta av en annan sorts sten än berget runt omkring. Isräfflor är raka repor i berghällar. De gjordes av stenar som satt fastfrusna i botten av isen, och de visar åt vilket håll isen rörde sig. Jorden som isen lämnade kallas morän och innehåller mycket sten. När bönder röjde stenarna från åkrarna byggde de ofta stenmurar av dem.
När isen smälte rann stora älvar av smältvatten. De lämnade rullstensåsar, långa ryggar av sand, grus och rundade stenar. I rullstensåsar finns grundvatten som många orter använder som dricksvatten. Många jättegrytor bildades också under isen, där smältvattnet strömmade så hårt att stenar snurrade runt och nötte runda hål i berget.
Isen var så tung att den tryckte ner marken. När isen smälte började landet höja sig, och det gör det fortfarande i nästan hela Sverige. I dag höjer sig landet mest vid Bottenvikens kust, ungefär 10 millimeter per år, och minst i Skåne. Sedan istiden har landet höjt sig allra mest vid Höga kusten. Där finns världens högsta kända kustlinje efter istiden, på Skuleberget, 286 meter över havet i dag.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- berätta om något i naturen nära skolan, till exempel ett berg, en sjö eller en å
- skilja på sådant som naturen har format och sådant som människor har byggt
- veta att det för mycket länge sedan låg tjock is över Sverige
- känna igen ett flyttblock
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Gå en promenad i skolans närområde tillsammans med en vuxen, på trottoarer och gångvägar en bit från trafiken. Titta efter saker som naturen har format och saker som människor har byggt eller gjort. Går ni i gräs eller skog, titta efter fästingar på kroppen efteråt.
Tränar: skilja på natur och det människor har byggt
Visa svar
Naturen har till exempel format berg, stenar, sjöar och bäckar. Människor har byggt eller gjort hus, vägar, broar, parker och åkrar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Mitt på en åker ligger en sten som är lika stor som en bil. Den är av en annan sorts sten än berget i närheten. Hur kan stenen ha kommit dit?
Tränar: förstå hur ett flyttblock kom till
Visa svar
Inlandsisen bar med sig stenen när den rörde sig och lämnade den kvar när isen smälte. En sådan sten kallas flyttblock.
- Lek
En vuxen säger en sak i taget: en åker, ett berg, en bro, en sjö, ett flyttblock och en väg. Hoppa jämfota om naturen har format saken, och klappa händerna om människor har gjort den.
Tränar: skilja på naturlandskap och kulturlandskap
Visa svar
Hoppa: berg, sjö och flyttblock. Klappa: åker, bro och väg. En åker har människor gjort, fast det växer saker där.
- Utforska
Titta på en flygbild eller en karta över skolans närområde tillsammans med din lärare. Vad finns det mest av runt skolan: hus, åkrar, träd eller vatten?
Tränar: beskriva landskapet nära skolan
Visa svar
Det beror på var skolan ligger. I en stad finns mest hus och gator, och på landet finns ofta mer åkrar, träd och vatten.
- Prata om det
Berätta för någon du känner hur det såg ut i Sverige under den senaste istiden.
Tränar: berätta om istiden
Visa svar
När isen var som störst låg ett mycket tjockt lager is över hela landet, mycket tjockare än de högsta husen. Det var kallt, och isen rörde sig långsamt.
Så tränar du
5 minuter
Natur eller människor?
Titta ut genom ett fönster i skolan eller hemma. Turas om att peka på något och säga om naturen har format det eller om människor har gjort det.
I vardagen
Sten i vardagen
Titta efter stora stenar, stenmurar och berghällar när ni är ute tillsammans med en vuxen. Klättra inte på stora block eller stenmurar, och stick inte in händerna mellan stenarna. Prata om hur stenarna kan ha hamnat där. Efter en tur i gräs eller skog, titta efter fästingar på kroppen.
Med papper och penna
Karta över landskapet
Rita en karta över skolans närområde. Rita det naturen har format i en färg och det människor har byggt i en annan färg.
Tillsammans med en vuxen
Jakt på istidens spår
Ta reda på i SGU:s kartvisare eller hos kommunen om det finns ett flyttblock, en rullstensås eller en jättegryta som ni kan besöka. Gå dit tillsammans. Klättra inte upp på stora block eller i branter, och gå inte ner i jättegrytor, eftersom det kan finnas vatten i dem. Efter en tur i skog och gräs, titta efter fästingar på kroppen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Har naturen eller människor gjort det här?”
Använd orden naturlandskap och kulturlandskap om det ni ser. En park och en stenmur är gjorda av människor, fast de kan se ut som natur.
- Utgå från skolans närområde och från platser alla kan besöka, inte från barnets hem. Finns inga spår av istiden nära skolan går det lika bra att använda bilder eller SGU:s kartvisare.
- Ute är det den vuxna som avgör var man går. Stora block, branter och grustag kan vara farliga att klättra i, och i jättegrytor kan det finnas vatten. Titta efter fästingar efter en tur i skog och gräs.
Det här kan vara klurigt
Tror att istiden var samtidigt som dinosaurierna levde.
Så kan du hjälpa: De stora dinosaurierna dog ut för ungefär 66 miljoner år sedan. Den senaste istiden började för ungefär 115 000 år sedan och var som störst för ungefär 20 000 år sedan. Rita en tidslinje för att visa hur långt det är mellan dem.
Tror att isen smälte samtidigt i hela Sverige.
Så kan du hjälpa: I Sverige försvann isen först i söder, och det tog flera tusen år innan nästan all is var borta. När de första människorna kom till södra Sverige låg isen fortfarande kvar längre norrut.
Tror att landhöjningen tog slut när istiden var över.
Så kan du hjälpa: Landet höjer sig fortfarande i nästan hela Sverige, i dag mest vid Bottenvikens kust. Det går så långsamt att man inte märker det från dag till dag.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Landskapet där du borDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Platsens historia
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skilja på det naturen har format och det människor har gjort i landskapet nära skolan. Barnet lär sig också om den senaste istiden och spåren den lämnade: flyttblock, isräfflor, rullstensåsar, jättegrytor och landhöjningen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.