Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 3

Demokrati

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Demokrati betyder ungefär att folket bestämmer. Alla får tycka vad de vill och säga det. När man inte kan enas kan man rösta, och då vinner det som flest röstar på. Men de som röstade på något annat har fortfarande samma rättigheter.

SO i åk 1–3 tar upp grundläggande demokratiska principer och vad åsiktsfrihet, yttrandefrihet och majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället. Barnet tränar på att rösta och bestämma tillsammans, lyssna på andra och förstå att yttrandefriheten har gränser. Utgå från sådant som barnet känner igen, som klassrådet eller vad klassen ska göra på en utflykt, och inte från partier eller politiker.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Barn i ett klassrum räcker upp handen för att rösta: en flicka med svart hår i hästsvans och mörkbrun hud, en pojke med kort ljusbrunt hår och ljus hud och en flicka med sjal och ljusbrun hud, medan läraren, en man med kort svart hår, skägg och mörkbrun hud, skriver streck på tavlan
På den här sidan

Det här handlar det om

Demokrati betyder ungefär folkstyre: det är folket som bestämmer. I Sverige väljer folket vilka som ska sitta i riksdagen och bestämma om lagarna. Det är val till riksdagen vart fjärde år.

Valen är hemliga. Ingen ska kunna se vad en annan person röstar på, och ingen behöver berätta vad den har röstat på.

Åsiktsfrihet betyder att du får tänka och tycka vad du vill. Yttrandefrihet betyder att du får säga, skriva och visa vad du tycker, också om det du tycker är annorlunda än vad andra tycker.

Yttrandefriheten har gränser. Man får inte hota någon, alltså säga att man ska göra någon illa. Man får inte heller sprida påståenden om en person, som får andra att tycka illa om hen. Det kallas förtal. Reglerna gäller både när man pratar, skriver och är på nätet. De finns för att alla ska kunna vara trygga. Blir du hotad, berätta för en vuxen.

Majoritetsprincipen betyder att det som flest röstar för blir bestämt. Är fler än hälften överens kallas de majoriteten, och de som är färre kallas minoriteten. Finns det fler än två förslag kan det som får flest röster ändå ha färre än hälften av rösterna. Då är det ingen majoritet, och man kan till exempel rösta en gång till mellan de två förslag som fick flest röster.

Minoriteten försvinner inte för att den förlorade en omröstning. De som röstade på något annat får fortsätta att tycka som de gör, säga det och föreslå sin idé igen en annan gång. Och även om många röstar för något får de inte bestämma att någon ska behandlas illa eller inte längre får säga vad den tycker.

I skolan kan demokrati betyda att klassen röstar om något, att alla får säga sin mening på klassrådet och att man lyssnar på varandra, även på den som tycker olika.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara skillnaden mellan åsiktsfrihet och yttrandefrihet
  • förklara att majoriteten inte får bestämma vad som helst om minoriteten
  • ge exempel på gränser för yttrandefriheten, som hot och förtal
  • förklara hur man röstar i ett val och varför
  • ge skäl för och emot ett förslag

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Klassen röstar om utflykten, och flest vill åka till ett badhus. Alva har gips på armen och kan inte bada i flera veckor. Vad kan klassen göra, och varför?

    Tränar: förstå att majoriteten ska ta hänsyn till minoriteten

    Visa svar

    Klassen behöver också tänka på att alla ska kunna vara med. Att flest har röstat för något betyder inte att någon ska stängas ute. Klassen kan välja en annan utflykt, eller ordna så att Alva kan vara med på något annat sätt.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    I en påhittad berättelse sprider någon ett rykte på nätet om att ett barn i en annan klass har stulit en cykel. Det är inte sant. Är det yttrandefrihet att få sprida det?

    Tränar: förstå att förtal är en gräns för yttrandefriheten

    Visa svar

    Nej. Att sprida påståenden om en person, som får andra att tycka illa om hen, kan vara ett brott som kallas förtal, och här är det dessutom inte sant. Man ska inte dela ryktet vidare, och man kan berätta för en vuxen.

  3. Jämför

    Jämför åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Vad är skillnaden?

    Tränar: skilja åsiktsfrihet från yttrandefrihet

    Visa svar

    Åsiktsfrihet är att få tänka och tycka vad man vill. Yttrandefrihet är att få säga, skriva eller visa vad man tycker, till exempel i ett brev, i en tidning eller på nätet.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    När man röstar i ett val i Sverige går man in bakom en skärm och lägger sin valsedel i ett kuvert. Varför tror du att det går till så?

    Tränar: förstå varför val är hemliga

    Visa svar

    För att ingen ska kunna se vad man röstar på. Då kan ingen tvinga eller lura någon att rösta på ett visst sätt, och alla kan rösta på det de själva vill.

  5. Skriv själv

    Skriv tre regler för klassrådet, så att alla får säga sitt och besluten blir rättvisa.

    Tränar: skriva regler för ett demokratiskt möte

    Visa svar

    Till exempel: Den som vill säga något räcker upp handen, och ingen avbryter. Man får tycka olika utan att någon skrattar åt det. Vi röstar när vi inte kan enas, och vi tänker på att alla ska kunna vara med.

  6. Prata om det

    Tänk dig ett påhittat förslag: klassen byter en lektion i veckan mot en längre rast. Säg ett skäl för förslaget och ett skäl emot till en kompis, och lyssna på vad kompisen tycker.

    Tränar: ge skäl för och emot och lyssna på andra

    Visa svar

    Till exempel: För – vi får röra oss mer och orkar bättre efteråt. Emot – vi hinner lära oss mindre, och alla tycker inte om långa raster.

Så tränar du

5 minuter

  • Tyck olika

    En säger en sak, till exempel "vintern är bästa årstiden". Alla som håller med ställer sig upp. Den som sitter kvar och den som står säger var sitt skäl. Ingen får skratta åt ett skäl.

I vardagen

  • Rösta om spelet

    Ge två förslag, till exempel på vilket spel ni ska spela eller vilken bok ni ska läsa, och rösta. Prata efteråt om hur den som förlorade kan få bestämma nästa gång.

Med papper och penna

  • Hemlig omröstning

    Skriv två förslag på en lapp och låt alla rösta med ett kryss på var sin lapp, som de viker ihop. Räkna rösterna tillsammans och skriv upp resultatet.

Tillsammans med en vuxen

  • Ett litet möte

    Ha ett kort möte där alla får säga sitt om en sak, till exempel en utflykt. Barnet får vara ordförande och se till att alla får prata en i taget.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att den som tycker olika tänker?”

    Visa att man kan tycka olika och ändå vara vänner. Säg gärna högt när du och en annan vuxen tycker olika om något och pratar lugnt om det.

  • ”Hur skulle du kunna få fler att vilja det du vill nästa gång?”

    När barnet förlorar en omröstning: bekräfta att det är tråkigt, och prata om hur barnet kan föreslå sin idé igen.

  • Fråga inte barnet vad familjen röstar på, och låt barnet veta att det inte behöver berätta det för någon. Valet är hemligt, och inte alla vuxna får rösta i alla val.
  • Tala om gränserna för yttrandefriheten lugnt och konkret: man får säga vad man tycker, men inte hota någon eller sprida påståenden som får andra att tycka illa om någon. Det gör att alla kan vara trygga.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att yttrandefrihet betyder att man får säga precis vad som helst till vem som helst.

    Så kan du hjälpa: Förklara att man får säga vad man tycker, men att det finns gränser för att skydda andra.

  • Tror att den som tycker något annat än de flesta har fel.

    Så kan du hjälpa: Att vara färre betyder inte att ha fel. Ta ett exempel på en idé som få gillade först men som blev bra, som en ny lek på rasten.

  • Tror att demokrati bara betyder att flest bestämmer.

    Så kan du hjälpa: Att rösta är en del av demokratin. Lika viktigt är att alla får säga sitt, att man lyssnar på varandra och att alla har samma rättigheter, också de som är färre.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Barnets rättigheter
  2. DemokratiDu är här
  3. Nyheter och medier

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad demokrati är och hur man kan bestämma tillsammans i skolan och i samhället. Barnet tränar på att rösta, förstår att det som flest röstar för blir bestämt men att de som är färre har samma rättigheter, och lär sig att man får tycka och säga vad man vill men inte hota eller sprida elaka saker om någon.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.