Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 2

Demokrati

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Demokrati betyder ungefär att folket bestämmer. Alla får tycka vad de vill och säga det. När man inte kan enas kan man rösta, och då vinner det som flest röstar på. Men de som röstade på något annat har fortfarande samma rättigheter.

SO i åk 1–3 tar upp grundläggande demokratiska principer och vad åsiktsfrihet, yttrandefrihet och majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället. Barnet tränar på att rösta och bestämma tillsammans, lyssna på andra och förstå att yttrandefriheten har gränser. Utgå från sådant som barnet känner igen, som klassrådet eller vad klassen ska göra på en utflykt, och inte från partier eller politiker.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Barn i ett klassrum räcker upp handen för att rösta: en flicka med svart hår i hästsvans och mörkbrun hud, en pojke med kort ljusbrunt hår och ljus hud och en flicka med sjal och ljusbrun hud, medan läraren, en man med kort svart hår, skägg och mörkbrun hud, skriver streck på tavlan

Det här handlar det om

Demokrati betyder ungefär folkstyre: det är folket som bestämmer. I Sverige väljer folket vilka som ska sitta i riksdagen och bestämma om lagarna. Det är val till riksdagen vart fjärde år.

Valen är hemliga. Ingen ska kunna se vad en annan person röstar på, och ingen behöver berätta vad den har röstat på.

Åsiktsfrihet betyder att du får tänka och tycka vad du vill. Yttrandefrihet betyder att du får säga, skriva och visa vad du tycker, också om det du tycker är annorlunda än vad andra tycker.

Yttrandefriheten har gränser. Man får inte hota någon, alltså säga att man ska göra någon illa. Man får inte heller sprida påståenden om en person, som får andra att tycka illa om hen. Det kallas förtal. Reglerna gäller både när man pratar, skriver och är på nätet. De finns för att alla ska kunna vara trygga. Blir du hotad, berätta för en vuxen.

Majoritetsprincipen betyder att det som flest röstar för blir bestämt. Är fler än hälften överens kallas de majoriteten, och de som är färre kallas minoriteten. Finns det fler än två förslag kan det som får flest röster ändå ha färre än hälften av rösterna. Då är det ingen majoritet, och man kan till exempel rösta en gång till mellan de två förslag som fick flest röster.

Minoriteten försvinner inte för att den förlorade en omröstning. De som röstade på något annat får fortsätta att tycka som de gör, säga det och föreslå sin idé igen en annan gång. Och även om många röstar för något får de inte bestämma att någon ska behandlas illa eller inte längre får säga vad den tycker.

I skolan kan demokrati betyda att klassen röstar om något, att alla får säga sin mening på klassrådet och att man lyssnar på varandra, även på den som tycker olika.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara vad majoritetsprincipen är
  • förklara att de som förlorar en omröstning får fortsätta att tycka och säga vad de tycker
  • veta att yttrandefriheten inte gäller hot
  • skriva ett eget förslag och säga varför

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Klassrådet röstar om vad klassen ska köpa till rasterna. 12 vill ha hopprep och 10 vill ha en ny boll. Det blir hopprep. Får de som röstade på bollen fortsätta att säga att de vill ha en boll?

    Tränar: förstå att minoriteten får behålla och säga sin åsikt

    Visa svar

    Ja. De får fortsätta att tycka och säga att en boll vore bra, och de kan föreslå det igen på ett annat klassråd. Beslutet gäller, men ingen behöver ändra sin åsikt.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    På en lapp i en påhittad berättelse skriver ett barn till ett annat barn: "Om du inte ger mig din penna så slår jag dig i morgon." Får man skriva så, eftersom det finns yttrandefrihet?

    Tränar: förstå att yttrandefriheten har gränser

    Visa svar

    Nej. Det är ett hot, och yttrandefriheten gäller inte hot. Den som får en sådan lapp ska visa den för en vuxen.

  3. Jämför

    Jämför två sätt att bestämma vart klassen ska gå på utflykt: att läraren bestämmer ensam, och att klassen röstar. Vad är bra och vad kan bli svårt med vart och ett?

    Tränar: jämföra olika sätt att fatta beslut

    Visa svar

    När läraren bestämmer går det fort, men barnen får inte vara med och tycka. När klassen röstar får alla säga sitt, men det tar längre tid, och de som röstade på något annat kan bli besvikna.

  4. Skriv själv

    Skriv ett förslag till klassrådet om något som skulle göra skolgården roligare. Skriv vad du föreslår och varför.

    Tränar: skriva ett förslag med ett skäl

    Visa svar

    Till exempel: Jag föreslår att vi målar en hage på asfalten, för då kan fler leka samtidigt och det kostar inte så mycket.

  5. Utforska

    Ta reda på tillsammans med din lärare hur elevrådet eller klassrådet fungerar på din skola. Vilka är med, och vad får de vara med och bestämma om?

    Tränar: ta reda på hur elever är med och bestämmer i skolan

    Visa svar

    Det skiljer sig mellan skolor. På många skolor väljer varje klass en eller två elever som är med i elevrådet och tar med klassens förslag, till exempel om rasterna eller skolgården.

Så tränar du

5 minuter

  • Tyck olika

    En säger en sak, till exempel "vintern är bästa årstiden". Alla som håller med ställer sig upp. Den som sitter kvar och den som står säger var sitt skäl. Ingen får skratta åt ett skäl.

I vardagen

  • Rösta om spelet

    Ge två förslag, till exempel på vilket spel ni ska spela eller vilken bok ni ska läsa, och rösta. Prata efteråt om hur den som förlorade kan få bestämma nästa gång.

Med papper och penna

  • Hemlig omröstning

    Skriv två förslag på en lapp och låt alla rösta med ett kryss på var sin lapp, som de viker ihop. Räkna rösterna tillsammans och skriv upp resultatet.

Tillsammans med en vuxen

  • Ett litet möte

    Ha ett kort möte där alla får säga sitt om en sak, till exempel en utflykt. Barnet får vara ordförande och se till att alla får prata en i taget.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att den som tycker olika tänker?”

    Visa att man kan tycka olika och ändå vara vänner. Säg gärna högt när du och en annan vuxen tycker olika om något och pratar lugnt om det.

  • ”Hur skulle du kunna få fler att vilja det du vill nästa gång?”

    När barnet förlorar en omröstning: bekräfta att det är tråkigt, och prata om hur barnet kan föreslå sin idé igen.

  • Fråga inte barnet vad familjen röstar på, och låt barnet veta att det inte behöver berätta det för någon. Valet är hemligt, och inte alla vuxna får rösta i alla val.
  • Tala om gränserna för yttrandefriheten lugnt och konkret: man får säga vad man tycker, men inte hota någon eller sprida påståenden som får andra att tycka illa om någon. Det gör att alla kan vara trygga.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att yttrandefrihet betyder att man får säga precis vad som helst till vem som helst.

    Så kan du hjälpa: Förklara att man får säga vad man tycker, men att det finns gränser för att skydda andra.

  • Tror att den som tycker något annat än de flesta har fel.

    Så kan du hjälpa: Att vara färre betyder inte att ha fel. Ta ett exempel på en idé som få gillade först men som blev bra, som en ny lek på rasten.

  • Tror att demokrati bara betyder att flest bestämmer.

    Så kan du hjälpa: Att rösta är en del av demokratin. Lika viktigt är att alla får säga sitt, att man lyssnar på varandra och att alla har samma rättigheter, också de som är färre.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. DemokratiDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad demokrati är och hur man kan bestämma tillsammans i skolan och i samhället. Barnet tränar på att rösta, förstår att det som flest röstar för blir bestämt men att de som är färre har samma rättigheter, och lär sig att man får tycka och säga vad man vill men inte hota eller sprida elaka saker om någon.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.