SO • Åk 2
Platsens historia
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Varje plats har en historia, i en stad, i en förort och på landet. Gamla hus, gatunamn och saker kan berätta hur människor levde där förr.
SO i åk 1–3 tar upp hemortens historia och vad platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet under olika tider. Övningarna utgår från skolans närområde, så att de fungerar lika bra för barn i en stad, en förort eller på landsbygden, och för barn som nyss har flyttat dit. Barnet behöver aldrig visa var det bor.
På den här sidan
Det här handlar det om
Hemorten är orten där man bor eller går i skolan. Varje ort har en historia, både en gammal stad, en förort och en by på landet. Också ett bostadsområde som är ganska nytt är byggt på en plats där människor har levt och arbetat förut.
Byggnader berättar om förr. En kyrka, ett gammalt skolhus eller ett stationshus visar vad som var viktigt på orten. På många hus finns ett årtal som visar när huset byggdes. Mellan år 1965 och 1974 byggdes en miljon nya bostäder i Sverige. Det kallas miljonprogrammet. Många bostadsområden i dag byggdes då, både höghus, radhus och villor.
Namn berättar också. Ett gatunamn eller ett namn på en plats kan visa vad som fanns där förr, till exempel en smedja, en bro eller en marknad.
Vardagliga föremål visar hur människor levde. Förr fanns strykjärn av järn som värmdes på spisen, och telefoner med en snurrande nummerskiva. Gamla föremål finns på museer och i hembygdsgårdar, där hembygdsföreningar samlar in saker och berättelser om orten.
Spår av människor som levde för mycket länge sedan kallas fornlämningar, till exempel gravar, runstenar och platser där människor har bott. I Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök kan alla leta efter fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar på en karta. Gamla kartor från 1600-talet till 1800-talet finns hos Lantmäteriet, och gamla fotografier finns på bibliotek, på museer och på webbsidan DigitaltMuseum.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- ta reda på hur gammal en byggnad i närområdet är
- berätta vad några vardagliga föremål kan berätta om livet förr
- använda gamla fotografier för att se hur närområdet har förändrats
- ta reda på ungefär när ett gammalt fotografi togs
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Gå en promenad i skolans närområde med klassen och en vuxen, och leta efter årtal på byggnader. Stanna en bit från vägen när ni tittar. Räkna ut hur gammalt ett av husen är.
Tränar: ta reda på hur gammal en byggnad är
Visa svar
Årtal kan sitta ovanför en dörr, på en skylt eller på husets fasad. Man räknar ut åldern genom att ta årets årtal minus husets årtal.
- Tänk själv – dra en slutsats
På ett fotografi från omkring år 1900 är en gata av grus. I dag är samma gata asfalterad och har trottoarer och trafikljus. Varför tror du att gatan har byggts om?
Tränar: förklara varför en plats har förändrats
Visa svar
Bilarna kom och blev fler och fortare. Då behövdes en hårdare gata, och trottoarer och trafikljus gör det säkrare för dem som går och cyklar.
- Jämför
Jämför ett gammalt strykjärn helt av järn, utan sladd, med ett elektriskt strykjärn. Vad är likt, och vad är olika?
Tränar: jämföra ett föremål förr och i dag
Visa svar
Båda används för att göra kläder släta. Det gamla var tungt, måste värmas på spisen och svalnade medan man strök. Det elektriska värms med el och håller samma värme hela tiden.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ett gammalt fotografi av en plats på orten saknar årtal. Hur kan man ta reda på ungefär när det togs?
Tränar: använda ledtrådar i ett gammalt fotografi
Visa svar
Man kan leta efter ledtrådar i bilden, till exempel hur bilarna och kläderna ser ut och vilka hus som finns eller inte finns ännu. Man kan också fråga någon som har bott länge på orten eller en hembygdsförening.
- Prata om det
Berätta för en kompis om något du har lärt dig om hur det var på orten förr.
Tränar: berätta om ortens historia
Visa svar
Barnet berättar till exempel om ett hus som har rivits eller byggts, hur människor reste eller vad många arbetade med förr.
Så tränar du
5 minuter
Namnjakt
Titta på en karta över skolans närområde och läs gatunamnen och namnen på platserna. Välj ett namn och gissa vad det kan berätta om platsen förr.
I vardagen
Då och nu
Leta upp ett gammalt fotografi av orten på biblioteket eller på DigitaltMuseum. Gå förbi platsen tillsammans med en vuxen, stanna en bit från vägen och jämför med hur det ser ut i dag.
Med papper och penna
Samma plats förr
Rita en plats nära skolan som den ser ut i dag. Rita sedan hur du tror att den såg ut för hundra år sedan, och ta reda på om du gissade rätt.
Tillsammans med en vuxen
Besök en hembygdsgård
Besök ett museum eller en hembygdsgård tillsammans. Välj en gammal sak och ta reda på vad den användes till och vem som använde den.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad lade du märke till först när du kom hit?”
För ett barn som nyss har flyttat hit är orten ny, och det är en fördel: barnet ser sådant som andra har slutat lägga märke till. Den som har bott på en annan ort eller i ett annat land kan jämföra, om barnet själv vill.
- Utgå från skolans närområde, inte från barnets hem. Barnet behöver aldrig visa eller berätta var det bor.
- Alla orter har historia, också en förort eller ett nytt bostadsområde. Beskriv ett område från 1970-talet på samma sätt som en gammal stadskärna, utan att värdera det.
- Hembygdsföreningar och bibliotek hjälper ofta gärna till och kan ha gamla fotografier och berättelser om just er ort.
Det här kan vara klurigt
Tror att bara slott, kyrkor och gamla städer har en historia.
Så kan du hjälpa: Varje plats har en historia. Visa en gammal karta eller ett gammalt fotografi av en helt vanlig plats nära skolan och prata om vad som fanns där förut.
Tror att något som ser gammalt ut alltid är mycket gammalt.
Så kan du hjälpa: Räkna tillsammans. Ett hus från 1980 kan se gammaldags ut, men många som lever i dag minns när det byggdes. En runsten kan vara ungefär tusen år gammal.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Platsens historiaDu är här
Bra att kunna först
- Landskapet där du bor
Åk 1–3
Fortsätt med
- Livet förr
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att varje ort har en historia, och att byggnader, gatunamn, vardagliga föremål, gamla fotografier, kartor och fornlämningar kan berätta hur människor levde där under olika tider. Övningarna utgår från skolans närområde.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.