SO • Åk 3
Platsens historia
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Varje plats har en historia, i en stad, i en förort och på landet. Gamla hus, gatunamn och saker kan berätta hur människor levde där förr.
SO i åk 1–3 tar upp hemortens historia och vad platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet under olika tider. Övningarna utgår från skolans närområde, så att de fungerar lika bra för barn i en stad, en förort eller på landsbygden, och för barn som nyss har flyttat dit. Barnet behöver aldrig visa var det bor.
På den här sidan
Det här handlar det om
Hemorten är orten där man bor eller går i skolan. Varje ort har en historia, både en gammal stad, en förort och en by på landet. Också ett bostadsområde som är ganska nytt är byggt på en plats där människor har levt och arbetat förut.
Byggnader berättar om förr. En kyrka, ett gammalt skolhus eller ett stationshus visar vad som var viktigt på orten. På många hus finns ett årtal som visar när huset byggdes. Mellan år 1965 och 1974 byggdes en miljon nya bostäder i Sverige. Det kallas miljonprogrammet. Många bostadsområden i dag byggdes då, både höghus, radhus och villor.
Namn berättar också. Ett gatunamn eller ett namn på en plats kan visa vad som fanns där förr, till exempel en smedja, en bro eller en marknad.
Vardagliga föremål visar hur människor levde. Förr fanns strykjärn av järn som värmdes på spisen, och telefoner med en snurrande nummerskiva. Gamla föremål finns på museer och i hembygdsgårdar, där hembygdsföreningar samlar in saker och berättelser om orten.
Spår av människor som levde för mycket länge sedan kallas fornlämningar, till exempel gravar, runstenar och platser där människor har bott. I Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök kan alla leta efter fornlämningar och andra kulturhistoriska lämningar på en karta. Gamla kartor från 1600-talet till 1800-talet finns hos Lantmäteriet, och gamla fotografier finns på bibliotek, på museer och på webbsidan DigitaltMuseum.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- använda flera olika källor för att ta reda på något om ortens historia
- förklara vad fornlämningar, gamla kartor och fotografier kan berätta
- berätta hur närområdet har förändrats under olika tider
- fundera över varför orter växer och förändras
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Leta tillsammans med din lärare i Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök på en dator i skolan. Finns det fornlämningar eller andra gamla lämningar nära skolan, och vilka sorter är det?
Tränar: hitta spår av människor som levde för länge sedan
Visa svar
Det beror på var skolan ligger. Det kan till exempel vara gravar, runstenar, platser där människor har bott eller grunder efter gamla hus och torp. Finns inget nära skolan kan man leta lite längre bort.
- Tänk själv – dra en slutsats
Mellan år 1965 och 1974 skulle en miljon nya bostäder byggas i Sverige. Varför tror du att det behövdes så många nya bostäder då?
Tränar: förstå varför orter växer
Visa svar
Det var brist på bostäder. Många hade flyttat från landet till städerna för att arbeta där, och många bodde trångt eller i dåliga bostäder. Målet var att alla skulle kunna få en bra bostad.
- Jämför
Titta på en gammal karta och en karta i dag över samma plats nära skolan, till exempel i Lantmäteriets historiska kartor tillsammans med din lärare. Vad har ändrats, och vad finns kvar?
Tränar: jämföra gamla och nya kartor
Visa svar
Det beror på platsen. Ofta har det kommit fler hus och vägar, och åkrar kan ha blivit bostadsområden. Kyrkor, sjöar och gamla vägar finns ofta kvar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Där en ny skola skulle byggas hittade man i marken bitar av gamla lerkärl och en nyckel av järn. Vad kan fynden berätta om platsen?
Tränar: förstå vad föremål i marken kan berätta
Visa svar
Att människor har bott eller arbetat där för länge sedan. Lerkärlen användes kanske till mat, och nyckeln visar att man låste något, till exempel en dörr eller en kista. Arkeologer kan undersöka platsen och ta reda på hur gamla fynden är.
- Skriv själv
Skriv en kort text om en plats nära skolan: vad den används till i dag och vad du har tagit reda på om hur den användes förr. Skriv också var du hittade fakta.
Tränar: beskriva förändring och ange källor
Visa svar
Texten beskriver platsen i dag och förr, till exempel en park som förr var en åker eller ett hus som förr var en affär, och anger källan, som biblioteket, en hembygdsförening eller en gammal karta.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du fick bestämma att en plats på orten ska finnas kvar om hundra år, vilken skulle du välja, och varför?
Tränar: fundera över vad som är värt att bevara
Så tränar du
5 minuter
Namnjakt
Titta på en karta över skolans närområde och läs gatunamnen och namnen på platserna. Välj ett namn och gissa vad det kan berätta om platsen förr.
I vardagen
Då och nu
Leta upp ett gammalt fotografi av orten på biblioteket eller på DigitaltMuseum. Gå förbi platsen tillsammans med en vuxen, stanna en bit från vägen och jämför med hur det ser ut i dag.
Med papper och penna
Samma plats förr
Rita en plats nära skolan som den ser ut i dag. Rita sedan hur du tror att den såg ut för hundra år sedan, och ta reda på om du gissade rätt.
Tillsammans med en vuxen
Besök en hembygdsgård
Besök ett museum eller en hembygdsgård tillsammans. Välj en gammal sak och ta reda på vad den användes till och vem som använde den.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad lade du märke till först när du kom hit?”
För ett barn som nyss har flyttat hit är orten ny, och det är en fördel: barnet ser sådant som andra har slutat lägga märke till. Den som har bott på en annan ort eller i ett annat land kan jämföra, om barnet själv vill.
- Utgå från skolans närområde, inte från barnets hem. Barnet behöver aldrig visa eller berätta var det bor.
- Alla orter har historia, också en förort eller ett nytt bostadsområde. Beskriv ett område från 1970-talet på samma sätt som en gammal stadskärna, utan att värdera det.
- Hembygdsföreningar och bibliotek hjälper ofta gärna till och kan ha gamla fotografier och berättelser om just er ort.
Det här kan vara klurigt
Tror att bara slott, kyrkor och gamla städer har en historia.
Så kan du hjälpa: Varje plats har en historia. Visa en gammal karta eller ett gammalt fotografi av en helt vanlig plats nära skolan och prata om vad som fanns där förut.
Tror att något som ser gammalt ut alltid är mycket gammalt.
Så kan du hjälpa: Räkna tillsammans. Ett hus från 1980 kan se gammaldags ut, men många som lever i dag minns när det byggdes. En runsten kan vara ungefär tusen år gammal.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Platsens historiaDu är här
Bra att kunna först
- Landskapet där du bor
Åk 1–3
Fortsätt med
- Livet förr
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att varje ort har en historia, och att byggnader, gatunamn, vardagliga föremål, gamla fotografier, kartor och fornlämningar kan berätta hur människor levde där under olika tider. Övningarna utgår från skolans närområde.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.