SO • Åk 3
Landskapet där du bor
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Landskapet runt skolan har formats av naturen och av människor. För länge sedan låg ett tjockt istäcke över Sverige, och isen har lämnat spår som du kan hitta i dag.
SO i åk 1–3 tar upp några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap och spår av den senaste istiden. Utgå från skolans närområde, så att övningarna fungerar var barnet än bor. Utomhusövningar görs med en vuxen: klättra inte på stora block eller i branter, gå inte ner i jättegrytor, där det kan finnas vatten, och titta efter fästingar efter en tur i skog och gräs.

På den här sidan
Det här handlar det om
Ett landskap är hur det ser ut på en plats. Naturen har format berg, sjöar, åar och slätter. Människor har format kulturlandskapet: åkrar, vägar, hus, broar och stenmurar. Nästan överallt i Sverige finns båda delarna. Landskapet skiljer sig mellan olika delar av landet, med till exempel slätter, skogar och sjöar, fjäll och skärgård.
Den senaste istiden började för ungefär 115 000 år sedan. Under istiden växte isen och krympte flera gånger. Den var som störst för ungefär 20 000 år sedan. Då låg en inlandsis över hela Norden, som den som finns på Grönland i dag. Isen var ett par kilometer tjock, och vid Höga kusten ungefär tre kilometer. Den rörde sig långsamt, nötte på berget och tog med sig sten, grus och sand.
Isen smälte inte på en gång. Den smälte från kanten och inåt. Södra Sverige låg nära den södra kanten och blev fritt från is först, och när de första människorna kom dit, för ungefär 14 000 år sedan, var marken där fri från is. Längre norrut låg isen kvar mycket längre. För ungefär 10 000 år sedan var nästan all is borta.
Isen lämnade spår. Flyttblock är stora stenar som isen bar med sig och lämnade kvar när den smälte. De består ofta av en annan sorts sten än berget runt omkring. Isräfflor är raka repor i berghällar. De gjordes av stenar som satt fastfrusna i botten av isen, och de visar åt vilket håll isen rörde sig. Jorden som isen lämnade kallas morän och innehåller mycket sten. När bönder röjde stenarna från åkrarna byggde de ofta stenmurar av dem.
När isen smälte rann stora älvar av smältvatten. De lämnade rullstensåsar, långa ryggar av sand, grus och rundade stenar. I rullstensåsar finns grundvatten som många orter använder som dricksvatten. Många jättegrytor bildades också under isen, där smältvattnet strömmade så hårt att stenar snurrade runt och nötte runda hål i berget.
Isen var så tung att den tryckte ner marken. När isen smälte började landet höja sig, och det gör det fortfarande i nästan hela Sverige. I dag höjer sig landet mest vid Bottenvikens kust, ungefär 10 millimeter per år, och minst i Skåne. Sedan istiden har landet höjt sig allra mest vid Höga kusten. Där finns världens högsta kända kustlinje efter istiden, på Skuleberget, 286 meter över havet i dag.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara hur rullstensåsar och jättegrytor bildades
- förklara vad landhöjning är och varför den pågår
- hitta spår av istiden på en karta
- jämföra landskapet nära skolan med landskapet i en annan del av Sverige
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Vid Bottenvikens kust höjer sig landet ungefär 10 millimeter per år. Hur mycket högre ligger landet där om 100 år?
Tränar: räkna med landhöjningen
Visa svar
Ungefär en meter. 10 millimeter gånger 100 är 1 000 millimeter, och det är en meter.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vid Bottniska viken står ett gammalt båthus en bit upp på land, långt från vattnet. Ingen har flyttat det. Hur kan det komma sig?
Tränar: förstå landhöjningen
Visa svar
Landet har höjt sig sedan båthuset byggdes, så vattnet ligger längre bort i dag. Landet höjer sig för att isen som tryckte ner det har smält.
- Tänk själv – dra en slutsats
I ett berg finns ett runt och djupt hål som är slätt på insidan. På botten ligger några runda stenar. Hur kan hålet ha bildats?
Tränar: förklara hur jättegrytor bildades
Visa svar
Det är en jättegryta. Smältvatten strömmade så hårt att stenarna snurrade runt och nötte ett runt hål i berget. Många jättegrytor bildades under istiden.
- Utforska
Öppna SGU:s kartvisare på en dator i skolan tillsammans med din lärare. Leta efter isräfflor eller rullstensåsar nära skolan. Vad hittar ni?
Tränar: hitta spår av istiden på en karta
Visa svar
Det beror på var skolan ligger. I kartvisaren kan man se var isräfflor har hittats och åt vilket håll de går, och var det finns sand och grus från isälvarna, till exempel rullstensåsar. Finns inget nära skolan kan man leta lite längre bort.
- Utforska
Besök en rullstensås tillsammans med klassen och en vuxen. Klättra inte i branta sluttningar eller grustag. Där det finns gräs eller skog kan det finnas fästingar, så titta efter dem på kroppen efteråt. Vad består marken av, och hur ser stenarna ut?
Tränar: undersöka en rullstensås
Visa svar
Marken består av sand, grus och stenar. Stenarna är rundade, för de har nötts mot varandra i smältvattnet.
- Jämför
Jämför landskapet nära skolan med landskapet i en annan del av Sverige, till exempel fjällen, skärgården eller slätten i Skåne. Vad är likt, och vad är olika?
Tränar: jämföra landskap i olika delar av Sverige
Visa svar
Det beror på var skolan ligger. Barnet jämför till exempel om det finns berg eller slätt, sjöar eller hav, åkrar eller mycket träd, och hur mycket människor har byggt.
Så tränar du
5 minuter
Natur eller människor?
Titta ut genom ett fönster i skolan eller hemma. Turas om att peka på något och säga om naturen har format det eller om människor har gjort det.
I vardagen
Sten i vardagen
Titta efter stora stenar, stenmurar och berghällar när ni är ute tillsammans med en vuxen. Klättra inte på stora block eller stenmurar, och stick inte in händerna mellan stenarna. Prata om hur stenarna kan ha hamnat där. Efter en tur i gräs eller skog, titta efter fästingar på kroppen.
Med papper och penna
Karta över landskapet
Rita en karta över skolans närområde. Rita det naturen har format i en färg och det människor har byggt i en annan färg.
Tillsammans med en vuxen
Jakt på istidens spår
Ta reda på i SGU:s kartvisare eller hos kommunen om det finns ett flyttblock, en rullstensås eller en jättegryta som ni kan besöka. Gå dit tillsammans. Klättra inte upp på stora block eller i branter, och gå inte ner i jättegrytor, eftersom det kan finnas vatten i dem. Efter en tur i skog och gräs, titta efter fästingar på kroppen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Har naturen eller människor gjort det här?”
Använd orden naturlandskap och kulturlandskap om det ni ser. En park och en stenmur är gjorda av människor, fast de kan se ut som natur.
- Utgå från skolans närområde och från platser alla kan besöka, inte från barnets hem. Finns inga spår av istiden nära skolan går det lika bra att använda bilder eller SGU:s kartvisare.
- Ute är det den vuxna som avgör var man går. Stora block, branter och grustag kan vara farliga att klättra i, och i jättegrytor kan det finnas vatten. Titta efter fästingar efter en tur i skog och gräs.
Det här kan vara klurigt
Tror att istiden var samtidigt som dinosaurierna levde.
Så kan du hjälpa: De stora dinosaurierna dog ut för ungefär 66 miljoner år sedan. Den senaste istiden började för ungefär 115 000 år sedan och var som störst för ungefär 20 000 år sedan. Rita en tidslinje för att visa hur långt det är mellan dem.
Tror att isen smälte samtidigt i hela Sverige.
Så kan du hjälpa: I Sverige försvann isen först i söder, och det tog flera tusen år innan nästan all is var borta. När de första människorna kom till södra Sverige låg isen fortfarande kvar längre norrut.
Tror att landhöjningen tog slut när istiden var över.
Så kan du hjälpa: Landet höjer sig fortfarande i nästan hela Sverige, i dag mest vid Bottenvikens kust. Det går så långsamt att man inte märker det från dag till dag.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Landskapet där du borDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Platsens historia
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skilja på det naturen har format och det människor har gjort i landskapet nära skolan. Barnet lär sig också om den senaste istiden och spåren den lämnade: flyttblock, isräfflor, rullstensåsar, jättegrytor och landhöjningen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Några utmärkande drag i närområdets natur- och kulturlandskap. Spår av den senaste istiden.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.