Sten-, brons- och järnålder

Forntiden är tiden innan det skrevs böcker och längre berättelser om det som hände i Norden — de korta texterna på runstenar kom mot slutet. Den delas in i stenåldern, bronsåldern och järnåldern, efter vilket material människorna gjorde sina viktigaste redskap av. Det vi vet om forntiden kommer från sådant som arkeologer har hittat i marken, till exempel redskap, smycken, gravar och spår av hus.

Under den senaste istiden låg ett tjockt istäcke över Norden. När isen smälte bort från södra Sverige kom de första människorna hit, för ungefär 14 000 år sedan. Då började stenåldern i Norden. Människorna jagade, fiskade och samlade bär, nötter och växter. De gjorde yxor, knivar och pilspetsar av sten, ofta av flinta, och redskap av ben och horn. Många flyttade mellan olika platser, dit det fanns mat.

För ungefär 6 000 år sedan började människor i södra Sverige att odla säd och hålla djur som kor, får och grisar. Det gick långsamt, och jakt och fiske fortsatte att vara viktigt länge. Bönderna sparade mat i lerkärl och byggde stora gravar av sten.

Bronsåldern började för ungefär 3 700 år sedan. Brons är en blandning av koppar och tenn. All koppar och allt tenn kom hit genom handel från andra delar av Europa, och därför var brons dyrt. Många redskap gjordes fortfarande av sten. De flesta människor var bönder. De byggde stora gravhögar och gravrösen och högg in bilder i berghällar, så kallade hällristningar. Många hällristningar finns i Tanum på västkusten.

Järnåldern började för ungefär 2 500 år sedan. Järn kunde man göra av myrmalm, som fanns i myrar och sjöar på många ställen i Norden. Människorna bodde på gårdar i långhus, och på vintern kunde djuren bo i ena delen av huset. Under järnåldern började man skriva med runor.

Den sista delen av järnåldern kallas vikingatiden. Den varade ungefär från år 800 till år 1050. De flesta som levde då var bönder. En del reste långt för att handla, och en del plundrade. De flesta runstenar i Sverige restes på 1000-talet, och på många av dem finns ett kors, för då höll människorna på att bli kristna. Efter vikingatiden kommer medeltiden.

Livet under forntiden var svårt på många sätt. Arbetet var tungt, vintrarna kalla, och om en skörd blev dålig kunde det bli ont om mat. Det fanns inga mediciner som i dag. Men människorna gjorde också vackra smycken, festade, berättade och spelade musik, till exempel på stora blåsinstrument av brons som kallas lurar.