Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 2

Pengar och betalning

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Med pengar kan man köpa saker, som mat och kläder, och betala för hjälp, som en klippning hos frisören. Man kan betala med sedlar och mynt, med ett kort eller med mobilen.

SO i åk 1–3 tar upp vad pengar används till och är värda, olika sätt att betala och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Uppgifterna handlar om påhittade barn, affärslekar och priser i skolan eller i reklamblad. Inget barn ska behöva berätta vad familjen har, tjänar eller har råd med.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke med lockigt svart hår och mörkbrun hud och en flicka med rakt rött hår och ljus hud leker affär vid ett bord i ett klassrum, med leksakspengar, prislappar och en frukt i en korg

Det här handlar det om

Människor har länge bytt saker med varandra. Men ett byte fungerar bara om båda vill ha det den andra har. Med pengar blir det enklare: man kan sälja något till en person och köpa något av en helt annan.

Det man köper kan vara en vara eller en tjänst. En vara är en sak, till exempel ett äpple, en tröja eller en bok. En tjänst är när någon gör något åt en, till exempel klipper håret, lagar en cykel eller kör en buss.

I Sverige heter pengarna kronor. Riksbanken bestämmer över sedlarna och mynten. Det finns fyra mynt: 1 krona, 2 kronor, 5 kronor och 10 kronor. Det finns sex sedlar: 20, 50, 100, 200, 500 och 1 000 kronor. På varje sedel finns en känd svensk person, till exempel skådespelerskan Greta Garbo på hundralappen.

Sedlar och mynt kallas kontanter. I dag betalar de flesta i affären med ett kort eller med mobilen, och en del affärer och kaféer tar inte emot kontanter. Matbutiker och apotek med personal i kassan måste ta emot kontanter enligt lag. När man betalar med ett bankkort tas pengarna från ett konto på banken. Med Swish skickar man pengar från sitt bankkonto till någon annans med hjälp av mobilen.

Ett bankkort har en hemlig kod. En betalning med Swish godkänns med BankID, som också har en hemlig kod. Koderna ska man aldrig berätta för någon, inte ens för någon som säger att den ringer från banken, och godkänn aldrig något i mobilen när någon annan ber om det. Banken frågar aldrig efter koden.

Olika saker kostar olika mycket. En glass kan kosta några tiotals kronor, en tröja några hundra kronor och en dator flera tusen kronor. Priserna här är ungefärliga. Samma vara kan kosta olika mycket i olika affärer, och priser ändras med tiden.

Vad saker kostar säger ingenting om vem man är. Alla människor är lika mycket värda, oavsett hur mycket pengar de har.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • skilja på varor och tjänster
  • beskriva hur det går till att betala med kontanter, kort och Swish
  • jämföra ungefär vad några vanliga varor och tjänster kan kosta
  • veta vad man gör om någon ber om en kod

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Sortera: en tandborste, en taxiresa, en bok och en undersökning hos tandläkaren. Vilka är varor och vilka är tjänster?

    Tränar: skilja på varor och tjänster

    Visa svar

    Tandborsten och boken är varor, för de är saker. Taxiresan och undersökningen hos tandläkaren är tjänster, för där gör någon något åt en.

  2. Jämför

    Jämför att betala med sedlar och mynt med att betala med Swish. Vad är likt, och vad är olika?

    Tränar: jämföra olika sätt att betala

    Visa svar

    Båda är sätt att betala med pengar. Sedlar och mynt kan man ta på och lämna direkt till någon. Med Swish skickas pengarna från ett bankkonto till ett annat med mobilen, och betalningen godkänns med BankID.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    I en påhittad berättelse får Tove ett sms på pappas mobil. Någon skriver att den är från banken och ber om koden till pappas BankID. Vad tycker du att Tove ska göra, och varför?

    Tränar: känna igen ett försök att lura någon

    Visa svar

    Tove ska inte svara och inte skicka koden, utan visa sms:et för pappa eller en annan vuxen. Banken frågar aldrig efter koden, så den som skriver försöker lura till sig pengar.

  4. Utforska

    Ta reda på tillsammans med en vuxen i skolan ungefär vad de här sakerna kan kosta, och sätt dem i ordning från billigast till dyrast: ett hus, ett paket tuggummi, en ny cykel och en biobiljett.

    Tränar: jämföra ungefär vad saker kostar

    Visa svar

    Tuggummit är billigast och kostar några tiotals kronor. Sedan kommer biobiljetten, som kan kosta ett par hundra kronor, och cykeln, som ofta kostar flera tusen kronor. Huset är dyrast och kostar oftast miljontals kronor. Priserna är ungefärliga.

  5. Prata om det

    Förklara för en kompis hur det går till när någon betalar med kort i en affär.

    Tränar: beskriva hur man betalar med kort

    Visa svar

    Man håller kortet mot kortläsaren eller stoppar in det, och ibland slår man en kod som bara man själv vet. Pengarna tas från ett konto på banken.

Så tränar du

5 minuter

  • Billigt eller dyrt?

    Turas om att säga en sak eller en tjänst, till exempel en glass, ett paraply eller en klippning hos frisören. Den andra gissar om det kostar några kronor, några hundra kronor eller flera tusen kronor. Prata om att priserna är ungefärliga.

I vardagen

  • Prislappar i affären

    När ni ändå är i en affär: leta efter prislappar tillsammans och jämför två saker. Vilken kostar mest? Prata om varför, till exempel att den ena är större eller har tagit längre tid att göra.

Med papper och penna

  • Egna sedlar

    Rita en egen sedel till en påhittad affär. Välj ett värde och en person eller ett djur att ha på framsidan. Använd sedlarna i en affärslek.

Tillsammans med en vuxen

  • Affärslek med kvitto

    Gör en affär med några saker och prislappar med påhittade priser. Barnet är först kund och sedan kassör, räknar ihop vad det kostar och skriver ett kvitto.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad gör du om någon frågar efter en kod?”

    Prata om hemliga koder, till exempel koden till ett bankkort eller till BankID. Låt barnet själv fundera på vad man gör om någon ber om en kod, och prata sedan om det tillsammans.

  • Fråga aldrig barnet vad familjen tjänar, äger eller har råd med. Barn i samma klass har olika mycket pengar hemma. Använd affärslekar, påhittade priser och påhittade barn.
  • Säg att priser är ungefärliga och ändras. Ett pris som stämde för några år sedan kan vara ett annat i dag.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att ett större mynt alltid är värt mer.

    Så kan du hjälpa: Titta på siffrorna i stället för storleken. Tiokronan är mindre än femkronan, men värd dubbelt så mycket.

  • Tror att den som har dyra saker är bättre eller mer värd.

    Så kan du hjälpa: Alla människor är lika mycket värda. Vad saker kostar säger ingenting om vem man är.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Pengar och betalningDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad pengar används till, känner igen de svenska sedlarna och mynten och jämför olika sätt att betala, som kontanter, kort och Swish. Barnet lär sig också ungefär vad några vanliga saker kan kosta och att man aldrig lämnar ut en hemlig kod.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.