SO • Åk 2
Tidslinjer
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Det som redan har hänt är dåtid. Det som händer nu är nutid. Det som ännu inte har hänt är framtid. På en tidslinje sätter du ut saker i den ordning de händer.
SO i åk 1–3 tar upp tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. Barnet börjar med i går, i dag och i morgon och tränar vidare med tidslinjer över en dag, ett år och till sist hundratals år. En tidslinje behöver inte handla om barnets eget liv: en skoldag, ett läsår eller en påhittad person fungerar lika bra.
På den här sidan
Det här handlar det om
Dåtid är det som redan har hänt: i går, förra sommaren eller för mycket länge sedan. Nutid är det som händer nu. Framtid är det som ännu inte har hänt: i morgon, nästa sommarlov eller när du blir vuxen.
En tidslinje är en linje där man sätter ut saker i den ordning de händer. Oftast står det som hände först längst till vänster och det som hände sist längst till höger, precis som när man läser.
En tidslinje kan visa en enda dag, ett år eller många hundra år. Är den ritad med lika långa steg, till exempel ett steg för varje år, visar mellanrummen också hur lång tid det gick mellan händelserna.
Tio år kallas ett årtionde, och hundra år kallas ett århundrade. Vikingatiden var för ungefär 1 000 år sedan, alltså för ungefär tio århundraden sedan. De stora dinosaurierna dog ut för ungefär 66 miljoner år sedan, långt innan det fanns människor.
Man kan ta reda på hur det var förr genom att läsa böcker, titta på gamla saker och bilder eller fråga människor som minns. Framtiden kan ingen veta säkert, men man kan fundera på hur den kan bli.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- rita en tidslinje med händelser i rätt ordning
- använda orden dåtid, nutid och framtid
- läsa en tidslinje och säga vad som hände före och efter något
- sätta ut årets månader i ordning
- ta reda på hur det var förr genom att fråga en vuxen
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Rita en tidslinje över en skoldag, från när skolan börjar till när den slutar. Sätt ut minst fyra saker, och skriv vad som händer vid varje.
Tränar: rita en tidslinje
Visa svar
Tidslinjen har det som händer först längst till vänster, till exempel samling, rast, lunch och sist att gå hem. Vid varje sak står det vad som händer.
- Tänk själv – dra en slutsats
Sofia har gjort en tidslinje över en lördag. Längst till vänster står "vaknar", sedan "handlar mat", sedan "fotboll" och längst till höger "somnar". Sofia säger att hon spelade fotboll innan hon handlade mat. Stämmer det?
Tränar: läsa en tidslinje
Visa svar
Nej. Det som står längre till vänster hände tidigare, så hon handlade mat först och spelade fotboll efteråt.
- Utforska
Skriv årets tolv månader på varsin lapp och lägg dem i ordning på en lång rad. Leta sedan upp den månad då sommarlovet brukar börja.
Tränar: sätta månaderna på en tidslinje
Visa svar
Januari, februari, mars, april, maj, juni, juli, augusti, september, oktober, november, december. Sommarlovet brukar börja i juni.
- Tänk själv – dra en slutsats
Kims morfar åkte skidor till skolan när han var barn. Kim åker buss till skolan. Kims lillasyster ska börja i förskoleklass om två år. Vilket av det här är dåtid, nutid och framtid?
Tränar: använda dåtid, nutid och framtid
Visa svar
Morfars skidåkning är dåtid. Att Kim åker buss är nutid. Att lillasystern börjar i förskoleklass är framtid.
- Prata om det
Fråga en vuxen du känner, till exempel en lärare, en fritidspedagog eller någon hemma: "Vad lekte du när du var barn?" Berätta sedan för någon annan vad du fick veta.
Tränar: ta reda på hur det var förr genom att fråga
Visa svar
Barnet återberättar vad den vuxna sa, till exempel vilka lekar hen lekte och om de liknar lekar som barn leker i dag.
Så tränar du
5 minuter
I går, i dag, i morgon
Vid middagen eller innan det är dags att sova säger alla en sak de gjorde i går, en sak de gjorde i dag och en sak de ska göra i morgon.
I vardagen
Förr eller nu?
När ni läser en bok eller tittar på en film tillsammans: fråga om den handlar om förr eller nu, och vad det är som visar det.
Med papper och penna
Tidslinje på ett snöre
Spänn upp ett snöre och häng lappar på det med klädnypor. Rita en händelse på varje lapp, till exempel från en utflykt, ett läsår eller en saga ni har läst. Flytta lapparna tills de hänger i rätt ordning.
Tillsammans med en vuxen
När du var liten
Berätta för barnet om en lek, en leksak eller en skoldag från när du själv var barn. Rita en tidslinje tillsammans som visar när det var och när barnet är i dag.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Var det före eller efter helgen?”
Använd tidsorden i vardagen: förra veckan, om en månad, för länge sedan. Barnet förstår korta tider först, så börja med en dag och en vecka innan ni tar år och århundraden.
”Vad tror du att jag lekte när jag var i din ålder?”
Frågar barnet hur det var när du var liten, ta chansen att berätta. Minnen från människor som lever nu gör förr i tiden levande.
- En tidslinje över barnets eget liv är inte det enda sättet. Alla familjer har inte foton från när barnet var litet eller vet när allt hände, till exempel om barnet är adopterat eller har flyttat från ett annat land. Gör hellre en tidslinje över en skoldag, ett läsår, en saga eller en påhittad person, eller låt barnet rita i stället för att använda foton och själv välja vad som kommer med.
Det här kan vara klurigt
Tror att allt som hände förr hände ungefär samtidigt, till exempel att vikingar och dinosaurier levde samtidigt.
Så kan du hjälpa: Rita en lång tidslinje tillsammans. Vikingatiden var för ungefär 1 000 år sedan, men de stora dinosaurierna dog ut för ungefär 66 miljoner år sedan. Det är så länge sedan att det inte får plats på ett papper.
Blandar ihop i går och i morgon.
Så kan du hjälpa: Knyt orden till något som händer: i går var det fredag, i dag är det lördag, i morgon är det söndag. Rita tre rutor i rad och peka medan ni säger orden.
Sätter ut händelserna i rätt ordning men bryr sig inte om avstånden mellan dem.
Så kan du hjälpa: Rita en tidslinje med ett steg för varje år, och se att händelser som ligger långt ifrån varandra i tid också hamnar långt ifrån varandra på linjen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- TidslinjerDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Min egen karta
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skilja på dåtid, nutid och framtid och att sätta ut händelser i ordning på en tidslinje. Tidslinjerna börjar med en dag och blir längre, tills barnet kan använda årtionden och århundraden och se hur lång tid det gick mellan händelser.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.