SO • Åk 2
Miljön i vardagen
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Hur vi tar oss fram, hur vi använder el och värme och vad som händer med maten påverkar miljön. Det finns mycket man kan göra tillsammans, till exempel i klassen.
SO i åk 1–3 tar upp miljöfrågor utifrån barnets vardag, till exempel trafik, energi och livsmedel. Uppgifterna utgår från skolan och påhittade exempel. Familjer reser och äter på olika sätt, ofta av goda skäl, och inget barn ska behöva berätta hur familjen lever eller känna skuld för det.

På den här sidan
Det här handlar det om
Miljön är allt omkring oss: luften, vattnet, marken, växterna och djuren. Det människor gör varje dag påverkar miljön, till exempel hur vi tar oss fram, hur vi använder energi och vad som händer med maten.
Bilar, bussar och lastbilar som går på bensin eller diesel släpper ut avgaser. Avgaserna gör luften smutsigare och innehåller koldioxid. Mycket koldioxid i luften gör att jorden blir varmare och att klimatet ändras. I Sverige kommer en stor del av de utsläppen från trafiken på vägarna. Att gå eller cykla ger inga avgaser, och allt fler bilar och bussar går på el.
Energi behövs för att lampor ska lysa, datorer ska fungera och hus ska vara varma. Elen görs i kraftverk. I Sverige görs nästan all el utan olja, kol eller gas. Men alla sätt att göra el påverkar naturen på något sätt, så det är bra att inte använda mer än man behöver.
Det behövs mark, vatten och energi för att odla, tillverka och frakta mat. Mat som slängs fast den hade kunnat ätas kallas matsvinn. Då har allt som gick åt för att göra maten varit till ingen nytta.
Förpackningar av plast, papper, metall och glas kan sorteras, så att materialet kan användas igen. Matavfall kan också sorteras.
Familjer lever på olika sätt och på olika platser, och det som passar en familj passar inte alltid en annan. Ingen är en dålig människa för hur familjen reser eller vad den äter. Miljöfrågor handlar om vad vi kan göra tillsammans.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- ge exempel på varifrån elen i Sverige kommer
- förklara varför man sorterar förpackningar
- jämföra olika sätt att ta sig fram
- ge exempel på hur man kan spara på värme och el
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Stå still tillsammans med en vuxen på en säker plats nära skolan, en bit från vägen och trafiken, i tio minuter. Räkna hur många bilar, bussar, cyklar och gående som kommer förbi. Vilket var vanligast?
Tränar: undersöka trafiken nära skolan
Visa svar
Det beror på platsen och tiden på dagen. Barnet räknar, skriver ner talen och jämför dem.
- Utforska
Ta reda på i en faktabok eller på en webbsida tillsammans med en vuxen: från vilka tre sorters kraftverk kommer det mesta av elen i Sverige?
Tränar: ta reda på varifrån elen kommer
Visa svar
Från vattenkraftverk, kärnkraftverk och vindkraftverk. Vattenkraften ger mest el.
- Jämför
En påhittad klass med 25 barn ska på utflykt. Jämför att hela klassen åker i en buss med att varje barn blir skjutsat i en egen bil med bensinmotor. Vad är likt, och vad är olika för miljön?
Tränar: jämföra sätt att ta sig fram
Visa svar
Alla barnen kommer fram i båda fallen. Men en buss släpper ut mycket mindre avgaser än 25 bilar tillsammans, och den tar mindre plats på vägen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Det är vinter, och elementen i ett påhittat klassrum är varma. Ett fönster står vidöppet hela lektionen. Vad händer med värmen, och vad kan man göra i stället?
Tränar: förstå hur man sparar på värme
Visa svar
Värmen försvinner ut, och elementen måste värma mer, så det går åt mer energi. Läraren kan vädra kort med fönstret helt öppet och sedan stänga det.
- Utforska
Ta reda på i skolan eller på biblioteket: vad händer med en aluminiumburk som man pantar i en pantautomat?
Tränar: förstå varför man pantar och sorterar
Visa svar
Burken smälts ner, och metallen blir nya burkar. Då behövs mindre ny metall, och burken hamnar inte i naturen.
Så tränar du
5 minuter
Behöver den el?
Turas om att säga en sak, till exempel en ficklampa, en bok, en cykel eller en tv. Den andra säger om saken behöver el eller inte, och hur man i så fall kan spara på den.
I vardagen
Lampjakt
När ni går ut ur ett rum tillsammans, till exempel i skolan eller på biblioteket, se efter om någon lampa lyser i onödan. Prata om vem som kan släcka.
Med papper och penna
Klassens miljöaffisch
Gör en affisch med klassen om en sak ni vill göra för miljön, med en bild och en mening. Häng upp den där alla ser den.
Tillsammans med en vuxen
Vad är förpackningen gjord av?
Ta en tom och ren förpackning och ta reda på tillsammans om den är av plast, papper, metall eller glas. Leta efter en symbol eller text på förpackningen som visar hur den ska sorteras.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle du vilja att klassen gör för miljön?”
Miljöfrågor kan göra barn oroliga. Berätta att många vuxna arbetar med frågorna, och prata mest om sådant som barnet och klassen själva kan göra.
- Fråga inte barnet om familjen har bil, hur ni reser på semestern eller vad ni äter hemma. Familjer lever olika, ofta av goda skäl. Låt uppgifterna utgå från skolan och från påhittade exempel.
- Gör övningar nära trafik tillsammans med barnet, och stå still på en säker plats en bit från vägen.
Det här kan vara klurigt
Tror att ett enda barn inte kan göra någon skillnad.
Så kan du hjälpa: Små saker blir stora när många gör dem. En hel klass eller skola kan göra mycket tillsammans.
Tror att miljön bara handlar om skräp i naturen.
Så kan du hjälpa: Skräp är en del, men miljön handlar också om luften, energin och maten.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Miljön i vardagenDu är här
Bra att kunna först
- Där människor bor
Åk 1–3
Fortsätt med
- Pengar och betalning
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur trafik, energi och mat påverkar miljön, och vad man kan göra tillsammans i skolan och i vardagen, till exempel spara på el och värme, sortera förpackningar och slänga mindre mat.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och livsmedel.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.