Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 2

Min egen karta

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Du har en karta i huvudet. Den hjälper dig att hitta till matsalen, till gungorna och till platser du brukar gå till. Den kallas en mental karta.

SO i åk 1–3 tar upp mentala kartor, alltså den bild av en plats som man bär med sig i minnet, till exempel över närområdet eller skolvägar. Barnet ritar kartor ur minnet, beskriver vägar med landmärken och jämför med riktiga kartor. Barnet behöver aldrig visa var det bor: skolgården och platser nära skolan fungerar lika bra. Övningar ute görs tillsammans med en vuxen.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke med mörkt lockigt hår och mörkbrun hud ritar med färgpennor en karta över en skolgård vid ett bord i ett klassrum, och en flicka med rött hår i två tofsar och ljus hud pekar på gungorna på kartan
På den här sidan

Det här handlar det om

En mental karta är kartan du har i huvudet. Det är den bild av en plats som du minns: var saker finns, hur vägarna går och vad du ser på vägen.

Du bygger din mentala karta när du rör dig på en plats och tittar omkring dig. Platser där du ofta är, som skolgården, minns du bra. Platser där du sällan är minns du med färre detaljer.

På en mental karta finns ofta landmärken. Ett landmärke är något som är lätt att känna igen och komma ihåg, till exempel en kyrka, en stor sten, en busshållplats eller ett rött hus. Landmärken hjälper dig att hitta.

När du ritar din mentala karta på papper blir den inte exakt som en riktig karta. Avstånd kan bli fel, och sådant du tycker är viktigt blir ofta stort. Det är inget fel: en mental karta visar hur just du minns platsen.

En mental karta visar också hur du känner för platser. Ett ställe där du tycker att det är roligt, lugnt eller läskigt kan du minnas extra tydligt. Därför kan två personer som går samma väg rita olika kartor.

Jämför du din mentala karta med en riktig karta ser du vad du kom ihåg och vad du missade. Kartan över vägen hem behöver du inte visa för andra. En karta över skolgården eller vägen till biblioteket går lika bra.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • rita en karta ur minnet över en plats nära skolan, sedd ovanifrån
  • använda landmärken när man beskriver en väg
  • jämföra sin mentala karta med en riktig karta och se vad som stämmer
  • förklara att olika personer kan ha olika mentala kartor över samma plats

Kan du lösa sådana här?

  1. Skriv själv

    Rita skolgården ur minnet, sedd ovanifrån. Rita in minst tre landmärken och skriv namnet vid varje.

    Tränar: rita en mental karta

    Visa svar

    Kartan visar skolgården ovanifrån med till exempel skolhuset, gungorna och cykelstället, och varje sak har sitt namn utskrivet.

  2. Jämför

    Lägg din karta över skolgården bredvid en karta över skolan i mobilen eller datorn, som du tittar på tillsammans med en vuxen. Vad är likt, och vad är olika?

    Tränar: jämföra en mental karta med en riktig karta

    Visa svar

    Mycket ligger ungefär på rätt ställe. Avstånd och storlekar blir ofta olika, och på den ritade kartan kan något saknas, till exempel ett förråd som man sällan går till.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Nour hittar till simhallen genom att gå förbi den gula kiosken och svänga vid det stora trädet. En dag är kiosken borta. Varför kan det bli svårare för Nour att hitta?

    Tränar: förstå vad landmärken gör

    Visa svar

    Kiosken var ett landmärke på Nours mentala karta, en sak att känna igen vägen på. När den är borta får Nour leta efter andra landmärken, till exempel trädet eller en skylt.

  4. Utforska

    Gå från skolan till ett bibliotek, en lekplats eller en affär tillsammans med en vuxen. Titta efter landmärken när ni står stilla en bit från vägkanten, inte medan ni går över en gata, och gå över gatan tillsammans. Vilka landmärken ser ni på vägen?

    Tränar: lägga märke till landmärken på en väg

    Visa svar

    Till exempel en kyrka, en busshållplats, en stor sten eller ett hus med en speciell färg. Barnet kan sedan rita in dem på en karta över vägen.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Två kompisar ritar vägen från skolan till idrottshallen ur minnet. Den ena åker buss dit och den andra går. Varför kan deras kartor bli olika?

    Tränar: förstå att mentala kartor bygger på det man upplevt

    Visa svar

    De har sett olika saker på vägen. Den som åker buss minns kanske hållplatserna, och den som går minns kanske backar, trappor och staket. De har olika mentala kartor över samma väg.

Så tränar du

5 minuter

  • Vad finns bakom dig?

    Stå mitt i ett rum och blunda. Säg vad som finns framför dig, till vänster, till höger och bakom dig. Öppna ögonen och titta efter om kartan i huvudet stämde.

I vardagen

  • Vägbeskrivning

    När ni ska till ett ställe ni har varit på förut, låt barnet berätta vägen innan ni går: Var ska vi svänga? Vad ser vi precis innan? Gå tillsammans, och stanna vid kanten innan ni går över en gata.

Med papper och penna

  • Karta ur minnet

    Rita ett rum eller skolgården ur minnet, sett ovanifrån. Gå sedan dit och jämför. Rita med en annan färg in det du hade glömt.

Tillsammans med en vuxen

  • Landmärkespromenad

    Gå en kort bit tillsammans, till exempel från skolan till en lekplats. På vägen tillbaka visar barnet vägen med hjälp av landmärken. Stanna och stå still en bit från vägkanten när ni pratar om vägen, och gå över gatan tillsammans. Det är den vuxna som håller koll på trafiken.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad ser vi precis innan vi ska svänga?”

    Fråga efter landmärken när ni rör er ute. Barn som lägger märke till landmärken hittar lättare, och orden för riktningar fastnar när de handlar om riktiga platser.

  • ”Vad är det som gör att det känns så där?”

    Ritar barnet in en plats som känns läskig eller stökig, fråga lugnt vad som gör det och lyssna. Det kan berätta något viktigt om hur barnet har det på skolgården.

  • Barnet behöver inte rita var det bor. Skolgården, skolan och vägen till biblioteket eller en lekplats fungerar lika bra. Ritar barnet ändå vägen hem, så sätt inte upp kartan där andra ser den och lägg inte ut den på nätet.
  • Alla barn har inte en skolväg de går själva. En del får skjuts, åker buss eller bor på två ställen. Låt barnet välja vilken plats kartan ska visa.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att den egna kartan är fel för att den inte ser ut som en riktig karta.

    Så kan du hjälpa: En mental karta ska inte vara exakt. Den visar hur man minns en plats. Jämför gärna med en riktig karta, men prata om vad barnet kom ihåg, inte bara om vad som blev fel.

  • Beskriver vägen med saker som flyttar sig, som en cykel vid ett staket eller en hund.

    Så kan du hjälpa: Fråga: står den där i morgon också? Bra landmärken står kvar på samma plats, till exempel ett hus, en skylt eller en stor sten.

  • Blandar ihop vänster och höger på vägen tillbaka.

    Så kan du hjälpa: När man vänder om byter vänster och höger plats. Gå samma väg tillbaka tillsammans och låt barnet säga vilket håll ni svänger åt vid varje landmärke.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Tidslinjer
  2. Min egen kartaDu är här
  3. Kartor och väderstreck

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig att en mental karta är den bild av en plats som man bär med sig i minnet. Barnet ritar kartor ur minnet över skolgården och platser i närområdet, beskriver vägar med landmärken och riktningar och jämför sin mentala karta med en riktig karta.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.