Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 3

Undersöka och dokumentera

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

En forskare tittar noga, gissar vad som ska hända, prövar och skriver ner vad hen såg. Det kan du också göra, i trädgården, i skogen eller vid köksbordet.

NO i åk 1–3 tar upp enkla fältstudier, observationer och experiment, och hur man dokumenterar dem med ord, bilder och digitala verktyg. Det viktigaste är vanan att gissa först, ändra en sak i taget och skriva eller rita det man ser. Lyft stenar och stockar försiktigt och lägg tillbaka dem, och tvätta händerna efter jord och småkryp.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka med kort svart rakt hår och ljusbrun hud tittar i ett förstoringsglas på en gråsugga under en sten, och en pojke med ljusbrunt lockigt hår och ljus hud ritar i ett block bredvid, i en trädgård

Det här handlar det om

När man undersöker något vill man ta reda på svaret på en fråga, till exempel var det bor småkryp i trädgården eller om en leksaksbil rullar längre från en högre backe.

En observation är när man tittar noga och berättar vad man ser, utan att ändra på något. En fältstudie är när man går ut i naturen och observerar på ett ställe, till exempel under en sten eller vid en fågelmatare.

I ett experiment ändrar man något och ser vad som händer. Innan man börjar gissar man vad som ska hända. Det är inte fel att gissa fel – det är så man lär sig något nytt.

Ett rättvist försök ändrar bara en sak i taget. Vill man veta om krasse behöver ljus ställer man ett fat i ljuset och ett i mörkret, men ger dem lika mycket vatten och lika många fröer. Ändrar man två saker samtidigt går det inte att veta vilken av dem som gjorde skillnaden.

Att dokumentera är att spara det man har sett, så att man minns det och kan visa andra. Man kan skriva ord, rita bilder, göra en tabell med streck, mäta med linjal eller ta foton och filma med en surfplatta eller en mobil.

Ute gäller några regler: lyft stenar och stockar försiktigt och lägg tillbaka dem som de låg, titta på djuren utan att röra dem, rör aldrig okända växter eller svampar och tvätta händerna efteråt. Titta aldrig mot solen genom ett förstoringsglas, och lämna aldrig ett förstoringsglas i solen, för det kan börja brinna.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • göra ett rättvist försök där bara en sak ändras
  • förklara varför ett försök inte blir rättvist
  • välja om du vill dokumentera med ord, bild, tabell eller foto
  • gissa, pröva och jämföra resultatet med din gissning
  • göra om ett försök för att se om det blir likadant igen

Kan du lösa sådana här?

  1. Vad tror du händer sedan?

    Lägg fuktigt hushållspapper på två fat och strö lika många krassefrön på båda. Ställ det ena fatet i fönstret och det andra i ett mörkt skåp, och vattna dem lika mycket. Hur tror du att krassen i skåpet ser ut efter en vecka?

    Tränar: gissa och pröva med ett rättvist försök

    Visa svar

    Den har grott, men stjälkarna är långa, tunna och blekt gula. Krassen i fönstret är kortare och grön.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Ella vill veta om krasse växer bättre i ljus. Hon ställer ett fat med vatten i fönstret och ett fat utan vatten i ett mörkt skåp. Kan hon lita på vad hon kommer fram till?

    Tränar: upptäcka när ett försök inte är rättvist

    Visa svar

    Nej. Hon har ändrat både ljuset och vattnet. Om krassen i skåpet inte växer vet hon inte om det beror på mörkret eller på att den inte fick vatten.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Noah släpper en boll på gräset från en halv meters höjd och på asfalten från en meters höjd. Den studsar högst på asfalten. Varför kan han inte säga att det bara beror på underlaget?

    Tränar: förklara varför man ändrar en sak i taget

    Visa svar

    Han släppte bollen högre över asfalten, och en boll som släpps högre studsar också högre. Han måste släppa den lika högt båda gångerna för att det ska bli rättvist.

  4. Jämför

    Anteckningar i ett block och foton med en surfplatta – vad är bra med vart och ett när du dokumenterar en undersökning?

    Tränar: välja sätt att dokumentera

    Visa svar

    I blocket kan jag skriva vad jag tänkte och gissade och rita tabeller. Med surfplattan kan jag snabbt visa exakt hur det såg ut, och jag kan filma sådant som rör sig.

  5. Utforska

    Rulla en leksaksbil nerför samma backe tre gånger och mät med ett måttband hur långt den kommer varje gång. Skriv upp siffrorna. Blev det exakt lika långt alla gånger?

    Tränar: göra om ett försök och jämföra

    Visa svar

    Nästan, men inte exakt. Till exempel 112, 118 och 115 centimeter. Därför är det bra att pröva flera gånger.

  6. Skriv själv

    Skriv ner en egen undersökning i fyra delar: min fråga, min gissning, så här gjorde jag och det här hände.

    Tränar: dokumentera en hel undersökning

    Visa svar

    Min fråga: Smälter en isbit fortare i vatten eller i luften? Min gissning: i luften. Så här gjorde jag: jag lade en isbit i ett glas vatten och en på ett fat bredvid. Det här hände: isbiten i vattnet smälte först.

Så tränar du

5 minuter

  • Vad ser du?

    Välj något i närheten, som en krukväxt, en sten eller en frukt. Turas om att säga en sak ni ser, hör eller känner på den, tills någon inte kommer på mer. Det är tillåtet att titta närmare med ett förstoringsglas – men aldrig mot solen.

I vardagen

  • Gissa först

    När något ska hända i vardagen – snön ska smälta, degen ska jäsa, tvätten ska torka – fråga vad barnet tror innan ni tittar efter. Säg gärna högt att det är lika spännande när gissningen blir fel.

Med papper och penna

  • Forskarbok

    Ge barnet ett eget häfte. Varje gång ni undersöker något skriver eller ritar barnet frågan, gissningen och vad som hände. Barnet kan också klistra in ett utskrivet foto.

Tillsammans med en vuxen

  • Småkrypsjakt

    Gå ut med ett förstoringsglas och en mobil. Lyft försiktigt stenar och bark, ta foton av djuren ni hittar och lägg tillbaka allt som det låg. Rör inte djuren med händerna, tvätta händerna när ni kommer in och leta efter fästingar om ni har varit i gräs eller skog.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du ska hända?”

    Fråga alltid efter en gissning innan ni prövar. En gissning som blir fel är ett bra resultat, för det är då barnet upptäcker något nytt.

  • ”Vad ska vara lika båda gångerna?”

    När barnet vill jämföra två saker, fråga vad som ska vara likadant. Det är början till ett rättvist försök.

  • Låt barnet välja hur det dokumenterar. Ett foto eller en teckning är lika mycket dokumentation som en skriven text.
  • Ute: lyft stenar och stockar försiktigt, lägg tillbaka dem och tvätta händerna efteråt. Titta aldrig mot solen genom ett förstoringsglas, och lämna det inte liggande i solen.

Det här kan vara klurigt

  • Ändrar flera saker på en gång i ett försök.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad barnet vill ta reda på, och bestäm tillsammans vilken enda sak som ska vara olika. Allt annat ska vara likadant.

  • Byter sin gissning i efterhand så att den stämmer.

    Så kan du hjälpa: Skriv eller rita gissningen innan ni börjar. Prata om att en gissning som inte stämde också lär oss något.

  • Tror att ett försök som bara gjorts en gång ger hela svaret.

    Så kan du hjälpa: Gör om försöket några gånger och jämför. Blir det nästan likadant varje gång kan man lita mer på det.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Undersöka och dokumenteraDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet tittar noga ute och inne, gissar och prövar i enkla försök där en sak ändras i taget, och sparar vad det kom fram till med ord, teckningar, tabeller och foton.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De naturorienterande ämnena, årskurs 1–3

Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 16 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.