Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 3

Sinnena

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Du ser med ögonen, hör med öronen, luktar med näsan, smakar med tungan och känner med huden. Hjärnan lägger ihop allt, så att du vet vad som händer omkring dig.

NO i åk 1–3 tar upp människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Det mesta går att pröva hemma med vanliga saker. Smakprov görs bara med vanlig mat som barnet redan äter, och den vuxna vet om allergier. Titta aldrig mot solen eller in i en stark lampa, och håll starka ljud borta från öronen.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka med rött lockigt hår och ljus hud blundar och luktar på en apelsinklyfta som en pojke med kort brunt hår och olivfärgad hud håller fram, vid ett köksbord

Det här handlar det om

Människan har fem sinnen som man brukar räkna: syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Ögonen, öronen, näsan, tungan och huden tar emot det som händer omkring oss och skickar signaler genom nerverna till hjärnan. Det är hjärnan som förstår vad det är.

Vi ser när ljus kommer in i ögonen. Ljuset studsar mot sakerna omkring oss och in i ögonen. Där det är helt mörkt ser man ingenting. Mitt i ögat finns ett svart hål som heter pupillen. Den blir större när det är mörkt, så att mer ljus kommer in, och mindre när det är ljust. Titta aldrig mot solen eller in i en stark lampa – det kan skada ögonen.

Ljud är skakningar som går genom luften och in i öronen. Ljud kan också gå genom vatten, väggar och bord. Med två öron kan man höra varifrån ett ljud kommer. Mycket starka ljud kan skada hörseln så att den inte blir bra igen. Stoppa aldrig in något i örat.

Med huden känner vi om något är varmt eller kallt, mjukt eller hårt, och om det gör ont. Fingertopparna känner små detaljer mycket bättre än till exempel armen eller ryggen.

Tungan har smaklökar. De känner fem grundsmaker: sött, surt, salt, beskt och umami, som är smaken i till exempel buljong och ost. Man känner alla grundsmakerna på hela tungan. Bilden av en tunga uppdelad i olika smakzoner, som finns i en del gamla böcker, är fel.

Mycket av det vi tror är smak är egentligen doft. När man tuggar når dofterna från maten näsan inifrån munnen. Därför smakar maten mindre när man är förkyld och täppt i näsan. Lukta och smaka bara på sådant som du vet vad det är, och aldrig på okända bär, svampar, växter eller på flaskor från städskåpet.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • berätta om de fem sinnena och vilka kroppsdelar de hör till
  • förklara att man känner alla grundsmakerna på hela tungan
  • förklara hur känseln för varmt och kallt kan luras
  • förklara hur man skyddar ögonen och hörseln
  • göra ett försök med sinnena och berätta vad som hände

Kan du lösa sådana här?

  1. Vad tror du händer sedan?

    Fyll tre skålar med vatten från kranen: en kall, en ljummen och en varm ungefär som badvatten – den vuxna blandar och känner på det varma först. Håll ena handen i det kalla och den andra i det varma i en minut. Sätt sedan båda händerna i det ljumma. Hur tror du att det ljumma vattnet känns i händerna?

    Tränar: gissa och pröva hur känseln för värme kan luras

    Visa svar

    Olika i händerna. Handen som var i det kalla tycker att vattnet är varmt, och handen som var i det varma tycker att det är kallt. Känseln jämför med hur det var nyss.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    I en bok finns en bild där man bara känner sött längst fram på tungan och beskt längst bak. Stämmer bilden?

    Tränar: veta att tungkartan är fel

    Visa svar

    Nej. Man känner alla grundsmakerna på hela tungan. Bilden bygger på ett gammalt missförstånd.

  3. Utforska

    Doppa en ren bomullspinne i lite sockervatten och rör försiktigt vid tungan längst fram, på sidan och lite längre in – inte så långt in att det känns obehagligt. Var på tungan känner du sötman?

    Tränar: pröva själv var man känner smak

    Visa svar

    På alla ställena jag prövade.

  4. Utforska

    Sitt stilla och blunda. En vuxen klappar försiktigt i händerna på olika ställen i rummet, en bit ifrån dig. Peka mot ljudet. Håll sedan för ena örat och gör om det. Hur går det att peka rätt nu?

    Tränar: undersöka hur hörseln hittar ljud

    Visa svar

    Det blir svårare med bara ett öra. Man hör varifrån ljud kommer bäst med två öron.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Emil ska på en konsert där musiken är mycket hög, och hans mamma ger honom hörselkåpor. Varför?

    Tränar: veta hur man skyddar hörseln

    Visa svar

    Mycket starka ljud kan skada hörseln så att den inte blir bra igen. Hörselkåporna skyddar öronen.

  6. Jämför

    Synen och hörseln – vad kan hörseln hjälpa dig med som synen inte kan?

    Tränar: jämföra två sinnen

    Visa svar

    Man kan höra saker som är bakom en, runt ett hörn eller när det är mörkt. Då ser man dem inte.

Så tränar du

5 minuter

  • Lyssna en minut

    Blunda tillsammans i en minut och var tysta. Räkna sedan upp alla ljud ni hörde – en bil, en fågel, kylskåpet. Vem hörde flest?

I vardagen

  • Sött, surt, salt eller beskt?

    Prata vid maten om vilka grundsmaker ni känner i det ni äter. Finns det något som är både sött och surt? Håll er till maten som står på bordet.

Med papper och penna

  • Sinnesjakt ute

    Gör en tabell med fem rader: ser, hör, luktar, känner och smakar. Gå ut och skriv eller rita något på varje rad. På luktraden och känselraden väljer ni bara sådant som en vuxen visar, som barken på ett träd eller en blomma i en rabatt. Rör och lukta aldrig på okända växter, svampar eller döda djur – vissa växter, som jätteloka, ger brännskador bara man rör vid dem. På smakraden skriver ni något från matsäcken – aldrig något ni har plockat ute.

Tillsammans med en vuxen

  • Smakprov med förbundna ögon

    Den vuxna skär små bitar av vanlig mat som barnet redan äter, till exempel äpple, gurka och ost, och vet om barnet har allergier. Barnet sitter ner, blundar och gissar vad det är. Byt roller efteråt.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur visste du det?”

    Fråga vilket sinne barnet använde, också i vardagen. Ofta är det flera på en gång.

  • ”Hur kan vi pröva om det stämmer?”

    Säg gärna att bilden av tungan med olika smakzoner är fel, om ni ser den i en bok. Det är ett bra exempel på att det man läser kan behöva kontrolleras.

  • Smakprov och luktprov görs bara med vanlig mat som barnet redan äter. Kontrollera allergier först, även hos kompisar som är med, och låt barnet sitta ner när det äter med slutna ögon.
  • I försök med synen: titta aldrig mot solen, in i en stark lampa eller på en laserpekare. I försök med hörseln: håll ljuden lagom och aldrig nära örat.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att man bara känner sött längst fram på tungan och beskt längst bak.

    Så kan du hjälpa: Pröva med en bomullspinne och lite sockervatten på olika ställen. Alla grundsmakerna känns på hela tungan.

  • Tror att all smak kommer från tungan.

    Så kan du hjälpa: Pröva att smaka två sorters saft medan ni håller för näsan. Utan doften är det svårt att säga vilken som är vilken.

  • Tror att ögonen kan se också när det är helt mörkt.

    Så kan du hjälpa: Förklara att ögonen behöver ljus. Det som ser mörkt ut har oftast lite ljus kvar, till exempel från ett fönster, och därför ser man lite efter en stund.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. SinnenaDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet upptäcker hur syn, hörsel, lukt, smak och känsel tar emot ljus, ljud, värme, smak och doft, prövar hur sinnena samarbetar – som doften och smaken – och lär sig skydda ögonen och öronen.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De naturorienterande ämnena, årskurs 1–3

Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 16 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.