Idrott och hälsa • Åk 4
Badvett och isvett
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Vid vatten och på is gäller regler som kan rädda liv. Här tar du reda på varför de finns, lär dig läsa isen tillsammans med en vuxen och övar på land hur man hjälper någon med något som flyter.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider och hur man hanterar nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Barnet resonerar om varför reglerna i Svenska Livräddningssällskapets badvett och isvett finns, om isens svaga ställen och om vad man räcker eller kastar till den som behöver hjälp. Alla övningar görs på land eller i simhall med en vuxen – barnet går aldrig själv ut i vattnet eller på isen efter någon.
På den här sidan
Det här handlar det om
Bad och simning gör man bara när en vuxen är med i eller precis vid vattnet och tittar hela tiden. Bada aldrig ensam – inte heller där det är grunt eller där du har badat många gånger förut. I en båt och på en brygga har man flytväst.
Svenska Livräddningssällskapet har gjort tolv regler för bad, som kallas badvett, och nio för is, som kallas isvett. Den första regeln i båda är att tala om vart man ska och när man räknar med att vara tillbaka.
Gå aldrig ut på isen utan en vuxen, och aldrig ensam. På isen har var och en isdubbar, och den vuxna har en ispik att pröva isen med. Isen är inte lika tjock överallt på en sjö.
Ser du någon som behöver hjälp i vattnet eller på isen: ropa på en vuxen och ring 112. Räck eller kasta något som flyter, till exempel en livboj eller en flytväst. Gå aldrig själv ut i vattnet eller på isen efter någon. Svenska Livräddningssällskapet säger: "en torr livräddare är en säker livräddare".
Allt i det här området övar du på land eller i en simhall, med en vuxen bredvid.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- resonera om varför en regel i badvettet finns
- leta upp livräddningsutrustningen där ni badar
- kasta något som flyter mot ett mål på land
- resonera om varför barn inte går ut i vattnet efter någon
- avgöra hur ni tar reda på djupet på en ny badplats
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
En regel i badvettet är att simma längs med stranden eller bryggan, inte rakt ut. En påhittad flicka badar i en sjö med sin morbror, en vuxen som står i vattnet bredvid henne. Varför är det säkrare att simma längs stranden än rakt ut?
Tränar: resonera om en regel i badvettet
Visa svar
Längs stranden är det oftast grunt nära, så om hon blir trött kan hon ställa sig eller snabbt ta sig in. Morbror kan följa med och nå henne. Rakt ut blir det djupare och längre tillbaka för varje simtag, och tröttheten kan komma plötsligt.
- Utforska
Nästa gång du är på en badplats eller i en simhall med en vuxen: leta upp var livbojen eller annan livräddningsutrustning finns. Hur långt är den från där ni badar, och hur får man loss den?
Tränar: leta upp livräddningsutrustningen
Visa svar
Till exempel: Livbojen hängde på en ställning vid början av bryggan, ungefär tjugo steg från där vi badade. Den satt på en krok och gick att lyfta av. Det ser olika ut på olika platser.
- Utforska
På en gräsmatta med en vuxen: knyt ett rep i handtaget på en tom plastdunk med kork. Lägg en ring av ett annat rep fem stora steg bort, där ingen står. Kasta dunken mot ringen och håll hela tiden i repets andra ände – först tom, sedan med lite vatten i. Sitter du, kasta från stolen. Vilken går lättast att få fram till ringen, och varför? Titta efter fästingar efteråt.
Tränar: kasta något som flyter mot ett mål
Visa svar
Den med lite vatten i. Den är tyngre, så den flyger rakare och längre. Den tomma är så lätt att den tappar fart och vinglar i luften. Med lite vatten i flyter dunken ändå.
- Tänk själv – dra en slutsats
För barn gäller att aldrig själv gå ut i vattnet efter någon som behöver hjälp, inte ens den som simmar bra – man ropar i stället på en vuxen. Varför tror du att det är så?
Tränar: resonera om varför man hjälper från land
Visa svar
Den som är rädd i vattnet kan ta tag i den som kommer och trycka ner den under ytan för att själv komma upp – också ett litet barn kan det. Då behöver två personer hjälp i stället för en. Från land kan man hjälpa utan att själv hamna i vattnet.
- Tänk själv – dra en slutsats
En regel i badvettet är att bara hoppa och dyka där det är tillräckligt djupt. Ni kommer med en vuxen till en badplats där ni aldrig har varit. Hur kan ni ta reda på om det är djupt nog vid bryggan, och varför räcker det inte att titta ner i vattnet från bryggan?
Tränar: ta reda på djupet på en ny plats
Visa svar
Den vuxna går i först och undersöker, eller så frågar ni någon som känner platsen. Är ni inte säkra hoppar ni inte. Från bryggan syns inte hur djupt det är, för vattnet kan vara mörkt, och det kan finnas stenar eller en grund botten som inte syns.
Så tränar du
5 minuter
Vad gör du om …?
Den vuxna beskriver en påhittad situation vid vatten eller is, till exempel att en boll har blåst ut från bryggan eller att en hund har gått igenom isen. Barnet säger vad det gör, och ni pratar om svaret. Barn går aldrig ut på isen eller i vattnet efter någon – inte heller efter en boll eller en hund.
I vardagen
Säg vart du går
Gör det till en vana att säga vart du går och när du kommer hem, också en vanlig eftermiddag efter skolan – inte bara när ni ska till vattnet.
Tillsammans med en vuxen
Isdubbarna på land
Har ni isdubbar, eller kan låna: häng dem runt halsen utanpå jackan och lägg dig på mage i snön, med en vuxen bredvid. Tänk dig att du kom från ett visst håll och vänd dig först mot det hållet. Ta fram dubbarna med vantarna på, en i taget, hugg spetsarna snett ner framför dig och dra dig fram. Kryp och åla en bra bit innan du reser dig. Sitter du i rullstol, öva greppet och huggen från stolen. Övningen görs på land – barn går aldrig ensamma ut på isen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem av oss vuxna tittar nu?”
Är ni flera vuxna vid vattnet: bestäm vem som tittar på barnen, och byt med flit efter en stund. När alla tror att någon annan tittar, tittar ingen.
- Isdubbar kostar lite och går ofta att låna. Låt barnet öva att ta fram dem på land innan ni går ut på isen tillsammans – i kallt vatten är det för sent att lära sig.
- Att andra är ute på isen betyder inte att den håller, och att följa andras spår är ingen garanti. Säg det högt när ni ser folk på en is.
- Svenska Livräddningssällskapets lokalföreningar ordnar livräddningskurser för barn och isförevisningar för skolklasser. Fråga skolan eller föreningen nära er.
Det här kan vara klurigt
Tror att isdubbar gör att man kan gå ut på isen själv.
Så kan du hjälpa: Isdubbarna hjälper först när någon redan har gått igenom. Barn går aldrig ut på isen utan en vuxen och aldrig ensamma.
Vill simma ut och hjälpa en kompis som har svårt i vattnet.
Så kan du hjälpa: Gå igenom tillsammans vad man gör i stället: ropa, larma 112 och räck eller kasta något som flyter. Öva stegen på land.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Badvett och isvettDu är här
Bra att kunna först
- Simma på mage och rygg
Åk 4–6
Fortsätt med
- Friluftsliv året runt
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet resonerar om varför reglerna i badvett och isvett finns, om isens svaga ställen och om kallt vatten tidigt på sommaren, och övar på land hur man hjälper någon med något som flyter – utan att själv gå ut efter någon.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.