Idrott och hälsa • Åk 5
Badvett och isvett
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Vid vatten och på is gäller regler som kan rädda liv. Här tar du reda på varför de finns, lär dig läsa isen tillsammans med en vuxen och övar på land hur man hjälper någon med något som flyter.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider och hur man hanterar nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Barnet resonerar om varför reglerna i Svenska Livräddningssällskapets badvett och isvett finns, om isens svaga ställen och om vad man räcker eller kastar till den som behöver hjälp. Alla övningar görs på land eller i simhall med en vuxen – barnet går aldrig själv ut i vattnet eller på isen efter någon.
På den här sidan
Det här handlar det om
Bad och simning gör man bara när en vuxen är med i eller precis vid vattnet och tittar hela tiden. Bada aldrig ensam – inte heller där det är grunt eller där du har badat många gånger förut. I en båt och på en brygga har man flytväst.
Svenska Livräddningssällskapet har gjort tolv regler för bad, som kallas badvett, och nio för is, som kallas isvett. Den första regeln i båda är att tala om vart man ska och när man räknar med att vara tillbaka.
Gå aldrig ut på isen utan en vuxen, och aldrig ensam. På isen har var och en isdubbar, och den vuxna har en ispik att pröva isen med. Isen är inte lika tjock överallt på en sjö.
Ser du någon som behöver hjälp i vattnet eller på isen: ropa på en vuxen och ring 112. Räck eller kasta något som flyter, till exempel en livboj eller en flytväst. Gå aldrig själv ut i vattnet eller på isen efter någon. Svenska Livräddningssällskapet säger: "en torr livräddare är en säker livräddare".
Allt i det här området övar du på land eller i en simhall, med en vuxen bredvid.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara varför isdubbarna sitter där de sitter
- resonera om var isen kan vara svagare
- tolka vad ispiken visar och motivera vägen tillbaka
- pröva ett påstående om isen mot det du vet
- gissa och ta reda på hur isen ändras under en vårdag
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
När man är med en vuxen på isen hänger isdubbarna runt halsen, utanpå jackan. Varför där, och inte i en ficka eller i ryggsäcken?
Tränar: förklara var isdubbarna sitter
Visa svar
Går man igenom isen måste man få fram dem på några sekunder, med vantar på och kalla händer. I en ficka eller ryggsäck hinner man inte, och kanske kommer man inte åt dem alls i vattnet.
- Tänk själv – dra en slutsats
Tänk dig en påhittad sjö på vintern, som ni bara tittar på från land. Där finns en bro, ett vassbälte och en bäck som rinner ut i sjön. Ni går aldrig ut på isen utan en vuxen. Var tror du att isen är svagast, och varför?
Tränar: resonera om svaga ställen
Visa svar
Vid bäcken, under bron och i vassen. Där bäcken rinner ut rörs vattnet om, och varmare vatten kommer upp mot isen. Vassen leder värme från botten upp mot isen. Vid bron är isen också ofta svagare. Sådana ställen går man runt med god marginal.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ni är med en vuxen på isen, med isdubbar runt halsen. Den vuxna hugger hårt med ispiken i isen framför sig, och det tränger upp vatten i hålet. Ni vänder och går tillbaka. Vad betyder vattnet i hålet, och varför går ni tillbaka precis samma väg som ni kom i stället för en annan väg mot land?
Tränar: tolka vad ispiken visar
Visa svar
Isen är för svag där. Där vi redan har gått har isen burit oss, så där vet vi att den håller. En annan väg har ingen prövat, och där kan isen vara lika svag.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad kompis säger att is med snö på är säkrare än blank is, eftersom man inte halkar. Stämmer det? Ni går aldrig ut på isen utan en vuxen.
Tränar: pröva ett påstående om isen
Visa svar
Nej. Snön kan dölja sprickor och svaga ställen som annars hade synts. Snön är också som ett täcke, så isen under kan växa långsammare och vara tunnare. Att det inte är halt säger ingenting om hur tjock isen är.
- Vad tror du händer sedan?
Gissa först: efter en kall natt i mars känns isen på en sjö stark på morgonen. Hur tror du att den ändras under dagen när solen skiner? Ta sedan reda på svaret med en vuxen på Issäkerhetsrådets webbplats. Ni går aldrig ut på isen utan en vuxen.
Tränar: gissa och ta reda på hur vårisen ändras
Visa svar
Jag trodde att den skulle hålla hela dagen. Men på våren kan sol och värme göra isen svag snabbt, ibland på mindre än en halvtimme. Ofta blir den svag närmast land först, så att det kan bli svårt att ta sig tillbaka.
Så tränar du
5 minuter
Vad gör du om …?
Den vuxna beskriver en påhittad situation vid vatten eller is, till exempel att en boll har blåst ut från bryggan eller att en hund har gått igenom isen. Barnet säger vad det gör, och ni pratar om svaret. Barn går aldrig ut på isen eller i vattnet efter någon – inte heller efter en boll eller en hund.
I vardagen
Säg vart du går
Gör det till en vana att säga vart du går och när du kommer hem, också en vanlig eftermiddag efter skolan – inte bara när ni ska till vattnet.
Tillsammans med en vuxen
Isdubbarna på land
Har ni isdubbar, eller kan låna: häng dem runt halsen utanpå jackan och lägg dig på mage i snön, med en vuxen bredvid. Tänk dig att du kom från ett visst håll och vänd dig först mot det hållet. Ta fram dubbarna med vantarna på, en i taget, hugg spetsarna snett ner framför dig och dra dig fram. Kryp och åla en bra bit innan du reser dig. Sitter du i rullstol, öva greppet och huggen från stolen. Övningen görs på land – barn går aldrig ensamma ut på isen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem av oss vuxna tittar nu?”
Är ni flera vuxna vid vattnet: bestäm vem som tittar på barnen, och byt med flit efter en stund. När alla tror att någon annan tittar, tittar ingen.
- Isdubbar kostar lite och går ofta att låna. Låt barnet öva att ta fram dem på land innan ni går ut på isen tillsammans – i kallt vatten är det för sent att lära sig.
- Att andra är ute på isen betyder inte att den håller, och att följa andras spår är ingen garanti. Säg det högt när ni ser folk på en is.
- Svenska Livräddningssällskapets lokalföreningar ordnar livräddningskurser för barn och isförevisningar för skolklasser. Fråga skolan eller föreningen nära er.
Det här kan vara klurigt
Tror att isdubbar gör att man kan gå ut på isen själv.
Så kan du hjälpa: Isdubbarna hjälper först när någon redan har gått igenom. Barn går aldrig ut på isen utan en vuxen och aldrig ensamma.
Vill simma ut och hjälpa en kompis som har svårt i vattnet.
Så kan du hjälpa: Gå igenom tillsammans vad man gör i stället: ropa, larma 112 och räck eller kasta något som flyter. Öva stegen på land.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Badvett och isvettDu är här
Bra att kunna först
- Simma på mage och rygg
Åk 4–6
Fortsätt med
- Friluftsliv året runt
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet resonerar om varför reglerna i badvett och isvett finns, om isens svaga ställen och om kallt vatten tidigt på sommaren, och övar på land hur man hjälper någon med något som flyter – utan att själv gå ut efter någon.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.