Idrott och hälsa • Åk 4
Orientering
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
En orienteringskarta visar mycket mer än en vanlig karta: hur tät skogen är, var marken går upp och ner och var stenarna ligger. Här lär du dig läsa den, väljer själv hur du tar dig till en kontroll och prövar att orientera både med papperskarta och med en karta i en telefon.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp att orientera sig i natur- och utemiljön med kartor, med och utan digitala verktyg, och kartors uppbyggnad och symboler. Barnet läser orienteringskartans färger, symboler och höjdkurvor, passar in kartan, räknar om kartans avstånd till sina egna steg och väljer vägval. Banan går barnet med en vuxen, eller i par med en kompis när en vuxen vet var de är. Skala och väderstreck från grunden tas upp i SO.

På den här sidan
Det här handlar det om
En orienteringskarta är mer detaljerad än en vanlig karta. Teckenförklaringen berättar vad varje symbol betyder.
Färgerna betyder ungefär samma sak på alla orienteringskartor. Vitt är skog där det är lätt att ta sig fram, och grönt är tät skog eller buskar där det går långsammare. Gult är öppen mark. Blått är vatten och blöt mark. Svart är stenar, stigar, vägar, hus och annat som människor har byggt. Brunt visar hur marken går upp och ner.
De bruna linjerna är höjdkurvor. En höjdkurva binder ihop platser som ligger lika högt, och mellan två höjdkurvor skiljer det oftast fem meter i höjd.
Banan är tryckt i lila: en triangel är start, en ring är en kontroll och två ringar i varandra är mål. Kontrollerna tas i nummerordning.
Skalan visar hur mycket mindre kartan är än verkligheten. Orienteringskartor i skogen har ofta skalan 1:10 000 eller 1:15 000. Kartor över en skolgård eller en park har ofta större skala, så att små saker syns tydligare.
Att passa in kartan är att vrida den så att den stämmer med terrängen. Norrlinjerna är raka linjer på kartan som pekar mot norr. Med en kompass kan man vrida kartan så att norrlinjerna pekar åt samma håll som nålen.
En karttjänst i en telefon som en vuxen lånar ut kan visa var du är. Dela aldrig var du är med någon du inte känner.
Orientera med en vuxen, eller i par med en kompis när en vuxen vet var ni är och när ni ska vara tillbaka. Håll ihop. Kommer ni bort: stanna på en plats. Klättra inte upp på stora block eller branter. Titta efter fästingar när ni har varit i gräs eller skog, och stanna vid kanten när ni går över en gata på väg dit.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- leta upp symboler på en orienteringskarta och hitta dem på riktigt
- kontrollera att kartan är vriden åt rätt håll
- räkna ut hur många av dina steg en sträcka på kartan är
- följa var du är på kartan medan du går en bana
- fundera på vad du vill träna mer på
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Ta fram en orienteringskarta över skolgården eller en park, eller fråga en orienteringsklubb eller skolan om en. Leta upp teckenförklaringen och hitta tre symboler som du inte har sett förut. Leta sedan upp en av dem på riktigt, med en vuxen.
Tränar: läsa symboler och hitta dem på riktigt
Visa svar
Till exempel: en svart prick betydde en stor sten, en brun prick en liten kulle och en blå linje en bäck eller ett dike. Vi gick till stenen bakom skolan, och den låg precis där kartan visade.
- Tänk själv – dra en slutsats
Mira står på en rak stig och vrider kartan så att stigen på kartan pekar åt samma håll som stigen hon står på. Ändå går hon åt fel håll. Hur kan det bli så, och hur kan hon kontrollera att kartan är rätt vriden?
Tränar: kontrollera att kartan är rätt vriden
Visa svar
En rak stig ser likadan ut åt båda hållen, så kartan kan vara vriden ett halvt varv fel. Mira kan leta upp en sak till som hon ser, till exempel ett hus eller ett staket på ena sidan av stigen, och se att den ligger på samma sida på kartan. Först när båda stämmer är kartan rätt vriden.
- Utforska
Mät upp 50 meter med en vuxen, på en plan gång eller en idrottsplats en bit från trafiken, och räkna hur många steg det blir för dig. Rullar du, räkna hur många gånger du skjuter på hjulen. På en karta i skala 1:5 000 är en centimeter 50 meter. Hur många av dina steg eller tag blir tre centimeter på kartan?
Tränar: göra om kartans avstånd till egna steg
Visa svar
Till exempel: 50 meter var 70 steg för mig. Tre centimeter på kartan är 150 meter, alltså tre gånger så långt, och det blir ungefär 210 steg. Talet är mitt eget, för allas steg är olika långa.
- Utforska
Gå en orienteringsbana i en park eller en skog med en vuxen, eller i par med en kompis när en vuxen vet var ni är och när ni ska vara tillbaka. Klättra inte upp på stora block, och titta efter fästingar efteråt. Håll tummen på kartan där du är och flytta den medan du går. Var på banan var det svårast att veta var du var, och vad hjälpte dig?
Tränar: följa var man är på kartan
Visa svar
Till exempel: mellan kontroll 2 och 3, där stigen delade sig. Det hjälpte att leta upp ett stort block på kartan och sedan på riktigt, och att flytta tummen dit.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vad tycker du är svårast med att orientera, och vad vill du träna mer på?
Tränar: tänka efter vad man vill träna på
Så tränar du
5 minuter
Symboljakten
Titta på en orienteringskarta tillsammans. Den ena säger en färg eller pekar på en symbol i teckenförklaringen, och den andra letar upp en sådan på kartan och berättar hur det skulle se ut på riktigt. Byt.
I vardagen
Tummen på kartan
När ni går en bit med en karta, i en park eller hemåt från skolan: håll tummen på kartan där du är och flytta den medan ni går. Stanna och stå still en bit från vägkanten när du tittar på kartan nära en gata.
Med papper och penna
Min orienteringskarta
Rita en karta över skolgården eller en park med orienteringskartans färger och symboler. Lägg till en norrpil eller norrlinjer och en teckenförklaring, och rita en bana i lila med en triangel, tre ringar och ett mål. Rita inte ut var du bor.
Tillsammans med en vuxen
En riktig bana
Fråga en orienteringsklubb eller kommunen om det finns fasta kontroller och kartor nära er. Gå en bana tillsammans, eller låt barnet gå i par med en kompis när ni har bestämt var ni möts och när de ska vara tillbaka. Klättra inte upp på stora block eller branter, och titta efter fästingar efteråt. Stanna vid kanten och titta åt båda hållen när ni går över en gata på väg dit. Den som rullar väljer en bana med grusgångar eller asfalt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur märkte du att vi hade gått fel?”
Låt barnet gå före och välja vägval, och gå själv efter. Säg inget när barnet går fel så länge det är säkert, utan vänta tills barnet märker det.
- En karttjänst i telefonen är ett bra stöd, men låt barnet först orientera med papperskartan och ta fram telefonen för att kontrollera. Titta också tillsammans på vem som kan se var telefonen är när platsdelning är på.
- Ska barnet gå i par med en kompis: bestäm innan var banan går, var ni möts och en tid då de ska vara tillbaka. Börja med en park eller ett litet område med tydliga gränser, till exempel en gata eller en bäck runtom.
Det här kan vara klurigt
Springer i väg från kontrollen utan att ha passat in kartan.
Så kan du hjälpa: Stanna vid varje kontroll, passa in kartan och bestäm vilken sak du ska komma till först, innan du går.
Litar på pricken i telefonen utan att titta sig omkring.
Så kan du hjälpa: Jämför med det du ser runt dig: stämmer stigen, huset eller diket med det som telefonen visar?
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- OrienteringDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Rörelse i vardagen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet läser orienteringskartans färger, symboler och höjdkurvor, passar in kartan, gör om kartans avstånd till sina egna steg och väljer vägval – med papperskarta och med en karttjänst i en lånad telefon, och alltid med en vuxen eller i par.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Att orientera sig i den närliggande natur- och utemiljön med hjälp av kartor, såväl med som utan stöd av digitala verktyg. Kartors uppbyggnad och symboler.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.