Idrott och hälsa • Åk 4
Rörelse i vardagen
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Nära där du bor och går i skolan finns platser och stunder där du kan röra dig, ofta fler än man tror. Här undersöker du dem, letar efter mönster i dina egna rörelsestunder och planerar så att det blir av, på ditt sätt.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön. Barnet undersöker vad som avgör om en plats i närmiljön blir använd, för en logg över när och med vem det rör sig, gör och följer upp en veckoplan och resonerar om när det är redo att gå eller cykla på egen hand. Ingenting kostar pengar, och loggen jämförs inte med någon annans.
På den här sidan
Det här handlar det om
Daglig rörelse är all rörelse under en vanlig dag, inte bara träning: trappan, vägen till skolan, leken på rasten eller en promenad med hunden.
Närmiljön är det område du kan ta dig till för egen kraft, till fots, på cykel eller i rullstol. Där finns platser för rörelse som inte kostar något, men att en plats finns betyder inte att man använder den.
Skriver du upp dina rörelsestunder är loggen bara din. Den kan visa vad som fungerar för dig, men den jämförs aldrig med någon annans och är inget mål att nå.
På väg till skolan och till andra platser gäller trafikreglerna. Ha hjälm när du cyklar, och stanna vid kanten och titta åt båda hållen innan du går över. Ha reflex när det är mörkt. Gå eller cykla sträckan med en vuxen tills ni båda tycker att du är redo att göra det själv.
Allt här går att göra på ditt sätt: gående, rullande eller sittande. Stanna om något gör ont.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- undersöka vad som avgör om du använder en plats i närmiljön
- föra logg över dina egna rörelsestunder och leta efter mönster
- lägga in en rörelsepaus när du har suttit still länge
- jämföra två sätt att ta sig till skolan och välja ett
- välja när en ny rörelsestund skulle passa dig
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Skriv en lista med platser i närmiljön där man kan röra sig utan att det kostar något. Skriv vid varje plats hur många minuter det tar för dig att ta dig dit, och om du har någon att vara där med. Sortera sedan listan: vilka platser använder du ofta, och vilka nästan aldrig? Vad verkar avgöra det för dig?
Tränar: sortera platser efter om de blir använda
Visa svar
Till exempel: Skolgården, 5 minuter, kompisar finns där – den använder jag nästan varje dag. Parken, 10 minuter, ibland med en kompis – ibland. Utegymmet, 20 minuter, ingen att gå med – nästan aldrig. För mig verkar det avgöra mest hur nära platsen är och om någon följer med. Det kan vara annorlunda för någon annan.
- Skriv själv
För logg i en vecka över dina rörelsestunder. Skriv för varje stund när på dagen den var, var du var, vem du var med och vad som fick dig att börja. Skriv inte hur länge eller hur långt. Titta sedan igenom loggen: finns det ett mönster?
Tränar: föra logg och leta efter mönster
Visa svar
Till exempel: "De flesta stunderna var efter skolan, och nästan alla var med någon. När jag var ensam hemma blev det ingen. Mönstret: jag rör mig mest när någon frågar om jag vill följa med."
- Utforska
Nästa gång du sitter still länge, med läxor, en film eller ett pussel, gör en rörelsepaus varje gång ett kapitel, ett avsnitt eller en uppgift är klar: res dig och gå en runda, eller sträck armarna högt och vrid överkroppen om du sitter kvar. Stanna om något gör ont. Hur kändes kroppen och huvudet efter pausen, jämfört med före?
Tränar: pröva en rörelsepaus
Visa svar
Det kan kännas olika. Många märker att kroppen känns mindre stel och att det blir lättare att koncentrera sig en stund efteråt. Någon gång kan det kännas störande att bli avbruten.
- Tänk själv – dra en slutsats
Den påhittade Elias ska börja gå till skolan. Det finns två sätt dit. Det korta går över en stor gata där det inte finns något övergångsställe. Det längre går genom en park och över ett övergångsställe med trafikljus. Elias går båda sätten med en vuxen först, och de stannar vid kanten vid varje korsning. Vilket sätt skulle du välja åt Elias, och varför? Vad behöver han hålla koll på vid övergångsstället, också när det lyser grönt för honom?
Tränar: välja mellan två sätt till skolan
Visa svar
Det längre. Där visar trafikljuset när han ska gå, och bilisterna räknar med att någon går över just där. Han tittar ändå åt båda hållen, för en bil som svänger kan komma. Över den stora gatan finns inget sådant ställe. Det tar några minuter längre, men då blir det mer rörelse också.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Titta i din logg. Vilken tid på dagen skulle du helst vilja lägga en ny rörelsestund, och vad skulle du göra då?
Tränar: välja en tid för en ny rörelsestund
Så tränar du
5 minuter
Pausen mellan uppgifterna
När du har gjort klart en läxuppgift: res dig och gör fem knäböj mot en stol, eller tryck upp dig från stolens armstöd eller hjul om du sitter i rullstol, med bromsarna i. Sluta direkt om något gör ont. Sätt dig sedan och börja på nästa uppgift.
I vardagen
Trappan i stället
Välj trappan i stället för hissen eller rulltrappan när ni ändå är på väg någonstans, och håll i ledstången. Den som rullar tar hissen och kör en extra runda i korridoren eller på gården i stället.
Med papper och penna
Morgon, eftermiddag, kväll
Rita ett rutnät med veckans dagar uppåt och tre rader: morgon, eftermiddag och kväll. Sätt ett kryss där du rörde dig. Var hamnar kryssen, och finns det en ruta som alltid är tom? Rutnätet är ditt eget.
Tillsammans med en vuxen
Upptäcktsrundan
Välj en del av närmiljön där ni inte brukar vara, och gå, rulla eller cykla dit tillsammans, med hjälm på cykeln. Stanna vid kanten och titta åt båda hållen innan ni går över en gata. Leta efter en plats där man kan röra sig som ni inte kände till.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du gjorde att det blev av just då?”
Har barnet en logg, fråga vad den visar om när och med vem det blir rörelse, inte hur mycket. Mönstret säger mer än summan, och det kan barnet använda när det planerar.
- I den här åldern vill många börja ta sig fram på egen hand. Prata innan om vad barnet gör om något oväntat händer på sträckan, till exempel att kedjan hoppar av eller att en gång är avstängd.
- Låt barnet välja vad det vill göra. Det barnet själv har valt är ofta lättare att hålla fast vid än det någon annan har bestämt, och det gör inget om det inte ser ut som träning.
- Barnet behöver inte visa var det bor. Rundor och kartor kan lika gärna utgå från skolan eller biblioteket.
Det här kan vara klurigt
Tror att en dag utan rörelse förstör hela planen.
Så kan du hjälpa: En plan är till för att hjälpa, inte för att följas perfekt. Fortsätt dagen efter, och skriv i loggen vad som hände – det är också något att lära av.
Gör en plan som är för stor och tappar lusten efter några dagar.
Så kan du hjälpa: Börja med en liten stund som säkert blir av, och lägg till en till när den första har fastnat.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Rörelse i vardagenDu är här
Bra att kunna först
- Orientering
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet undersöker platser för rörelse i närmiljön och vad som avgör om de blir använda, för en egen logg över när och med vem det rör sig, planerar och följer upp en vecka och resonerar om när det är redo att gå eller cykla själv.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.