Idrott och hälsa • Åk 6
Badvett och isvett
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Vid vatten och på is gäller regler som kan rädda liv. Här tar du reda på varför de finns, lär dig läsa isen tillsammans med en vuxen och övar på land hur man hjälper någon med något som flyter.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider och hur man hanterar nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. Barnet resonerar om varför reglerna i Svenska Livräddningssällskapets badvett och isvett finns, om isens svaga ställen och om vad man räcker eller kastar till den som behöver hjälp. Alla övningar görs på land eller i simhall med en vuxen – barnet går aldrig själv ut i vattnet eller på isen efter någon.
På den här sidan
Det här handlar det om
Bad och simning gör man bara när en vuxen är med i eller precis vid vattnet och tittar hela tiden. Bada aldrig ensam – inte heller där det är grunt eller där du har badat många gånger förut. I en båt och på en brygga har man flytväst.
Svenska Livräddningssällskapet har gjort tolv regler för bad, som kallas badvett, och nio för is, som kallas isvett. Den första regeln i båda är att tala om vart man ska och när man räknar med att vara tillbaka.
Gå aldrig ut på isen utan en vuxen, och aldrig ensam. På isen har var och en isdubbar, och den vuxna har en ispik att pröva isen med. Isen är inte lika tjock överallt på en sjö.
Ser du någon som behöver hjälp i vattnet eller på isen: ropa på en vuxen och ring 112. Räck eller kasta något som flyter, till exempel en livboj eller en flytväst. Gå aldrig själv ut i vattnet eller på isen efter någon. Svenska Livräddningssällskapet säger: "en torr livräddare är en säker livräddare".
Allt i det här området övar du på land eller i en simhall, med en vuxen bredvid.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- välja hjälpredskap i en nödsituation vid vatten
- resonera om varför en vuxen behöver titta också på den som simmar bra
- resonera om varför man bara ropar på hjälp när det behövs
- jämföra risker vid vatten under olika delar av året
- tänka efter vilken regel som är svår att hålla
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Du sitter med en vuxen på en brygga och har flytväst på dig. Ett påhittat barn som badar två meter från bryggkanten får plötsligt svårt att hålla sig uppe. Det finns ingen livboj, men bredvid dig ligger en tom plastdunk med kork, en tung sten, en lång gren och en telefon. Vad gör du, och vad använder du inte?
Tränar: välja hjälpredskap
Visa svar
Jag ropar på den vuxna och ropar till barnet att hjälp kommer, och den vuxna eller jag ringer 112. Den vuxna räcker ut grenen, eller jag gör det om den vuxna ber mig, och jag håller mig kvar på bryggan. Annars kastar vi dunken så att den landar där barnet kan ta tag i den. Stenen använder jag inte – den sjunker och kan träffa barnet. Känner jag att jag dras mot vattnet släpper jag taget. Jag hoppar inte i.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad tolvåring tycker att hon simmar så bra att hon inte behöver någon vuxen när hon badar i sjön med kompisarna. Varför behövs en vuxen som tittar hela tiden, också för den som simmar bra?
Tränar: resonera om varför tillsyn behövs
Visa svar
Den som håller på att drunkna ropar eller viftar sällan. Det går ofta fort och tyst, så kompisarna som leker kanske inte märker något. Och om de märker det kan de inte hjälpa utan att själva hamna i fara. Den vuxna som bara tittar ser det och kan larma och hjälpa.
- Tänk själv – dra en slutsats
En regel i badvettet är att bara ropa på hjälp om man verkligen behöver det. En påhittad kompis låtsas drunkna på skoj när ni badar med en vuxen. Varför är det inte ett ofarligt skämt?
Tränar: resonera om varför man ropar bara när det behövs
Visa svar
Nästa gång kanske ingen tror på ropet, och då kan det vara på riktigt. Den vuxna kan också rusa till skämtet och tappa uppsikten över någon annan som faktiskt behöver hjälp.
- Tänk själv – dra en slutsats
En dag i slutet av maj är luften 25 grader, men vattnet i sjön är bara tolv grader. Ni är där med en vuxen. Varför kan ett dopp vara farligare då än en dag i juli, och hur går man i om man ändå vill bada?
Tränar: jämföra risker under olika delar av året
Visa svar
I kallt vatten kan man flämta efter luft när man kommer i, och då kan man få vatten i sig. Musklerna blir stela och man orkar mindre, så det går fort att bli trött. Därför går man i långsamt där man bottnar, stannar kort och hoppar inte i.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken regel i badvettet eller isvettet tror du är svårast att hålla när man har roligt med kompisar, och vad skulle göra den lättare att hålla?
Tränar: tänka efter vilken regel som är svår
Så tränar du
5 minuter
Vad gör du om …?
Den vuxna beskriver en påhittad situation vid vatten eller is, till exempel att en boll har blåst ut från bryggan eller att en hund har gått igenom isen. Barnet säger vad det gör, och ni pratar om svaret. Barn går aldrig ut på isen eller i vattnet efter någon – inte heller efter en boll eller en hund.
I vardagen
Säg vart du går
Gör det till en vana att säga vart du går och när du kommer hem, också en vanlig eftermiddag efter skolan – inte bara när ni ska till vattnet.
Tillsammans med en vuxen
Isdubbarna på land
Har ni isdubbar, eller kan låna: häng dem runt halsen utanpå jackan och lägg dig på mage i snön, med en vuxen bredvid. Tänk dig att du kom från ett visst håll och vänd dig först mot det hållet. Ta fram dubbarna med vantarna på, en i taget, hugg spetsarna snett ner framför dig och dra dig fram. Kryp och åla en bra bit innan du reser dig. Sitter du i rullstol, öva greppet och huggen från stolen. Övningen görs på land – barn går aldrig ensamma ut på isen.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem av oss vuxna tittar nu?”
Är ni flera vuxna vid vattnet: bestäm vem som tittar på barnen, och byt med flit efter en stund. När alla tror att någon annan tittar, tittar ingen.
- Isdubbar kostar lite och går ofta att låna. Låt barnet öva att ta fram dem på land innan ni går ut på isen tillsammans – i kallt vatten är det för sent att lära sig.
- Att andra är ute på isen betyder inte att den håller, och att följa andras spår är ingen garanti. Säg det högt när ni ser folk på en is.
- Svenska Livräddningssällskapets lokalföreningar ordnar livräddningskurser för barn och isförevisningar för skolklasser. Fråga skolan eller föreningen nära er.
Det här kan vara klurigt
Tror att isdubbar gör att man kan gå ut på isen själv.
Så kan du hjälpa: Isdubbarna hjälper först när någon redan har gått igenom. Barn går aldrig ut på isen utan en vuxen och aldrig ensamma.
Vill simma ut och hjälpa en kompis som har svårt i vattnet.
Så kan du hjälpa: Gå igenom tillsammans vad man gör i stället: ropa, larma 112 och räck eller kasta något som flyter. Öva stegen på land.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Badvett och isvettDu är här
Bra att kunna först
- Simma på mage och rygg
Åk 4–6
Fortsätt med
- Friluftsliv året runt
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet resonerar om varför reglerna i badvett och isvett finns, om isens svaga ställen och om kallt vatten tidigt på sommaren, och övar på land hur man hjälper någon med något som flyter – utan att själv gå ut efter någon.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Badvett och säkerhet vid vatten under olika årstider. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.