Idrott och hälsa • Åk 4
Vad rörelse gör med kroppen
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Olika aktiviteter känns olika i kroppen, och de tränar olika saker. Här räknar du din egen puls, prövar övningar för uthållighet, styrka och rörlighet och funderar på vad som gör att du orkar. Du jämför bara med dig själv.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp samtal om upplevelser av olika aktiviteter och värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan. Barnet räknar sin egen puls, sorterar aktiviteter efter vad de tränar och resonerar om sömn, mat och ork. Ingen uppgift mäter kroppen eller jämför barn med varandra.
På den här sidan
Det här handlar det om
Pulsen är hur många gånger hjärtat slår på en viss tid. Den går att känna på ena sidan av halsen, en sida åt gången, eller på insidan av handleden, nedanför tummen. Tryck lätt med två fingrar.
När man rör sig behöver musklerna mer syre. Både andningen och hjärtat hjälper till att få dit det.
Olika aktiviteter tränar olika saker. Uthållighet, som också kallas kondition, är att orka hålla på länge. Styrka är att musklerna orkar ta i. Rörlighet är hur långt lederna kan böjas och sträckas utan att det gör ont.
Sömn, mat och vatten hör också till att orka.
Mät och jämför bara med dig själv, till exempel i dag mot förra veckan. Alla kroppar är olika, och ett tal på pulsen är inget mål. Stanna om något gör ont eller om du blir yr.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- hitta din egen puls och räkna den
- jämföra hur olika aktiviteter påverkar din puls
- pröva hur lätt det är att prata i olika fart
- tolka tecken i kroppen dagen efter en aktivitet
- fundera på varför en jobbig aktivitet kan vara värd det
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Sitt still en stund. Leta efter pulsen på ena sidan av halsen och sedan på insidan av handleden, med två fingrar. Räkna slagen medan en vuxen tar tid i 15 sekunder, och skriv ner talet. Var kände du pulsen tydligast?
Tränar: hitta och räkna sin egen puls
Visa svar
Det kan ta en stund att hitta den. Många känner den tydligast på halsen. Talet är bara ditt eget, och det kan vara olika från dag till dag.
- Utforska
Räkna pulsen i 15 sekunder efter två aktiviteter som var och en pågår en minut, där det är fritt runtom: gå lugnt och hoppa på stället. Sitter du, rör armarna lugnt och sedan så fort du kan. Räkna en gång till efter två minuters vila. Stanna om du blir yr. Vad hände med talen, och vilken aktivitet gav högst tal för dig?
Tränar: jämföra hur olika aktiviteter påverkar pulsen
Visa svar
Talet var högre efter hoppen eller de snabba armrörelserna, där musklerna arbetar mest, än efter det lugna. Efter vilan hade det gått ner igen, men kanske inte ända ner till talet när du satt still.
- Utforska
Gå en promenad med en vuxen och prata med varandra hela tiden, en bit från vägen. Gå först lugnt, sedan så raskt du kan. Sitter du i rullstol: rulla lugnt och sedan raskt. Hur lätt var det att prata i hela meningar i varje fart?
Tränar: pröva att prata i olika fart
Visa svar
I lugn fart går det att prata som vanligt. I rask fart behöver man andas oftare mellan orden, och meningarna blir kortare. Hur svårt det är att prata visar hur mycket kroppen arbetar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Den påhittade Lisa dansade hela kvällen på ett kalas, mycket mer än hon brukar. Nästa dag är benen trötta och lite ömma när hon går i en trappa. Har hon skadat sig?
Tränar: tolka tecken i kroppen dagen efter
Visa svar
Troligen inte. När musklerna har arbetat mer än de är vana vid kan de bli ömma en dag eller två efteråt, och det går över. Gör det ont på riktigt, till exempel i ett knä eller en fot, eller går det inte över, ska hon säga det till en vuxen.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk på en aktivitet som är jobbig men som du ändå vill göra. Vad är det som gör att den är värd det för dig?
Tränar: fundera på varför något jobbigt kan vara värt det
Så tränar du
5 minuter
Pulsjakten
Leta efter pulsen på halsen, på en sida åt gången, och på handleden. Räkna den en gång när du sitter och en gång när du har gått upp och ner i en trappa, med en hand på ledstången, eller rört armarna fort i en minut. Skriv ner båda talen.
Med papper och penna
Tre kolumner
Rita tre kolumner: uthållighet, styrka och rörlighet. Skriv in aktiviteter du har gjort den här veckan där du tycker att de passar, och fundera på varför.
Tillsammans med en vuxen
Jobbighetsskalan
Efter något ni har gjort tillsammans: sätt var sin siffra från 1 (lätt) till 5 (mycket jobbigt) på hur ansträngande det var. Gissa sedan vilken aktivitet nästa vecka som kommer att få högst siffra för var och en av er. Stämde gissningen?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kändes det i kroppen i dag, jämfört med förra gången?”
Låt pulsräkningen vara barnets egen. Jämför inte med syskon eller kompisar, och gör inte pulsen till ett mål att nå.
- I mellanstadiet börjar många barn jämföra kroppar, och vuxnas ord om kroppar och mat följer med. Prata om vad kroppen orkar och kan, aldrig om hur den ser ut, och undvik att dela in mat i bra och dålig.
- Uppgifterna om sömn och mat handlar om påhittade personer med flit, så att barnet inte behöver berätta om familjens mat eller sovtider. Vill barnet själv prata om sin sömn eller sin ork, lyssna utan att värdera.
Det här kan vara klurigt
Letar efter pulsen med tummen.
Så kan du hjälpa: Tummen har en egen puls som kan blandas ihop med den man letar efter. Använd pekfingret och långfingret och tryck lätt.
Jämför sin puls med en kompis puls.
Så kan du hjälpa: Pulsen skiljer sig mellan personer och från dag till dag. Jämför med ditt eget tal från förra gången, när du gjorde samma sak.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Vad rörelse gör med kroppenDu är här
Bra att kunna först
- Rörelse i vardagen
Åk 4–6
Fortsätt med
- Vem får vara med?
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet känner sin egen puls, beskriver hur olika aktiviteter känns, sorterar dem efter om de tränar uthållighet, styrka eller rörlighet och resonerar om sömn, mat och ork – alltid jämfört med sig själv.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.