Idrott och hälsa • Åk 6
Rörelse i vardagen
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Nära där du bor och går i skolan finns platser och stunder där du kan röra dig, ofta fler än man tror. Här undersöker du dem, letar efter mönster i dina egna rörelsestunder och planerar så att det blir av, på ditt sätt.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön. Barnet undersöker vad som avgör om en plats i närmiljön blir använd, för en logg över när och med vem det rör sig, gör och följer upp en veckoplan och resonerar om när det är redo att gå eller cykla på egen hand. Ingenting kostar pengar, och loggen jämförs inte med någon annans.
På den här sidan
Det här handlar det om
Daglig rörelse är all rörelse under en vanlig dag, inte bara träning: trappan, vägen till skolan, leken på rasten eller en promenad med hunden.
Närmiljön är det område du kan ta dig till för egen kraft, till fots, på cykel eller i rullstol. Där finns platser för rörelse som inte kostar något, men att en plats finns betyder inte att man använder den.
Skriver du upp dina rörelsestunder är loggen bara din. Den kan visa vad som fungerar för dig, men den jämförs aldrig med någon annans och är inget mål att nå.
På väg till skolan och till andra platser gäller trafikreglerna. Ha hjälm när du cyklar, och stanna vid kanten och titta åt båda hållen innan du går över. Ha reflex när det är mörkt. Gå eller cykla sträckan med en vuxen tills ni båda tycker att du är redo att göra det själv.
Allt här går att göra på ditt sätt: gående, rullande eller sittande. Stanna om något gör ont.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- tolka en rörelselogg över flera veckor
- undersöka närmiljön ur någon annans perspektiv
- resonera om hur man vet att man är redo att ta sig fram på egen hand
- uppskatta hur lång tid det tar att ta sig någonstans för egen kraft
- föreslå en förändring i närmiljön som gör att fler rör sig
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Den påhittade Alex för logg i fyra veckor. Under de två första veckorna, i september, cyklar Alex med hjälm till skolan varje dag. Under vecka tre och fyra, i november, blir det bara en eller två dagar i veckan. De andra rörelsestunderna är lika många hela tiden. Vad kan förklara skillnaden, och vad kan Alex pröva?
Tränar: tolka en logg över flera veckor
Visa svar
I november är det mörkt på morgonen och ofta kallt och blött, så det är lätt att välja något annat. Alex kan sätta på lyse fram och bak och ha reflexer, och cykla med en vuxen tills det känns tryggt i mörkret. Eller så kan Alex gå i stället, eller lägga en annan rörelsestund på eftermiddagen när det är ljust. Att loggen ändras med årstiden betyder inte att Alex har misslyckats.
- Utforska
Gå en runda i närmiljön med en vuxen, och stanna vid kanten innan ni går över en gata. Tänk dig att du gör samma runda med rullstol eller med en barnvagn. Var skulle det bli stopp eller svårt, och vad skulle kunna ändras där?
Tränar: se närmiljön ur någon annans perspektiv
Visa svar
Till exempel: vid en hög trottoarkant utan nedfart, vid trappan till parken där det inte finns någon ramp, på en gång med lös sand och där cyklar står parkerade mitt på trottoaren. En nedfart, en ramp eller ett cykelställ vid sidan av skulle hjälpa.
- Tänk själv – dra en slutsats
Den påhittade Omar vill cykla själv till fotbollen. Han och en vuxen har bestämt att han cyklar sträckan med en vuxen, med hjälm, tills de båda tycker att han är redo. Hur kan de veta när han är redo?
Tränar: resonera om när man är redo
Visa svar
Till exempel när Omar kan visa vägen hela sträckan medan den vuxna cyklar bakom, när han stannar och tittar på rätt ställen utan att någon påminner honom, när han har hjälm på sig varje gång utan att bli tillsagd, och när han har lyse och reflexer om det blir mörkt. Det är inte en viss ålder som avgör, utan att det fungerar på just den sträckan.
- Utforska
Mät på en karta hur långt det är till skolan eller biblioteket, med hjälp av kartans skala. Gissa hur lång tid det tar att gå, rulla eller cykla dit. Pröva sedan, med en vuxen tills du är redo att ta dig dit själv, med hjälm på cykeln och genom att stanna vid kanten vid varje gata. Stämde gissningen?
Tränar: uppskatta hur lång tid en sträcka tar
Visa svar
Till exempel: kartan visade ungefär 1,2 kilometer. Jag gissade att det skulle ta 20 minuter att gå, och det tog 17. Med cykel tog det 6 minuter. Det tar ofta längre tid än man tror vid korsningar, där man stannar.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du fick ändra en sak i skolans eller bibliotekets närmiljö så att fler barn rör sig, vad skulle det vara, och vem skulle det hjälpa mest?
Tränar: föreslå en förändring i närmiljön
Så tränar du
5 minuter
Pausen mellan uppgifterna
När du har gjort klart en läxuppgift: res dig och gör fem knäböj mot en stol, eller tryck upp dig från stolens armstöd eller hjul om du sitter i rullstol, med bromsarna i. Sluta direkt om något gör ont. Sätt dig sedan och börja på nästa uppgift.
I vardagen
Trappan i stället
Välj trappan i stället för hissen eller rulltrappan när ni ändå är på väg någonstans, och håll i ledstången. Den som rullar tar hissen och kör en extra runda i korridoren eller på gården i stället.
Med papper och penna
Morgon, eftermiddag, kväll
Rita ett rutnät med veckans dagar uppåt och tre rader: morgon, eftermiddag och kväll. Sätt ett kryss där du rörde dig. Var hamnar kryssen, och finns det en ruta som alltid är tom? Rutnätet är ditt eget.
Tillsammans med en vuxen
Upptäcktsrundan
Välj en del av närmiljön där ni inte brukar vara, och gå, rulla eller cykla dit tillsammans, med hjälm på cykeln. Stanna vid kanten och titta åt båda hållen innan ni går över en gata. Leta efter en plats där man kan röra sig som ni inte kände till.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du gjorde att det blev av just då?”
Har barnet en logg, fråga vad den visar om när och med vem det blir rörelse, inte hur mycket. Mönstret säger mer än summan, och det kan barnet använda när det planerar.
- I den här åldern vill många börja ta sig fram på egen hand. Prata innan om vad barnet gör om något oväntat händer på sträckan, till exempel att kedjan hoppar av eller att en gång är avstängd.
- Låt barnet välja vad det vill göra. Det barnet själv har valt är ofta lättare att hålla fast vid än det någon annan har bestämt, och det gör inget om det inte ser ut som träning.
- Barnet behöver inte visa var det bor. Rundor och kartor kan lika gärna utgå från skolan eller biblioteket.
Det här kan vara klurigt
Tror att en dag utan rörelse förstör hela planen.
Så kan du hjälpa: En plan är till för att hjälpa, inte för att följas perfekt. Fortsätt dagen efter, och skriv i loggen vad som hände – det är också något att lära av.
Gör en plan som är för stor och tappar lusten efter några dagar.
Så kan du hjälpa: Börja med en liten stund som säkert blir av, och lägg till en till när den första har fastnat.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Rörelse i vardagenDu är här
Bra att kunna först
- Orientering
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet undersöker platser för rörelse i närmiljön och vad som avgör om de blir använda, för en egen logg över när och med vem det rör sig, planerar och följer upp en vecka och resonerar om när det är redo att gå eller cykla själv.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.