Idrott och hälsa • Åk 5
Rörelse i vardagen
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Nära där du bor och går i skolan finns platser och stunder där du kan röra dig, ofta fler än man tror. Här undersöker du dem, letar efter mönster i dina egna rörelsestunder och planerar så att det blir av, på ditt sätt.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön. Barnet undersöker vad som avgör om en plats i närmiljön blir använd, för en logg över när och med vem det rör sig, gör och följer upp en veckoplan och resonerar om när det är redo att gå eller cykla på egen hand. Ingenting kostar pengar, och loggen jämförs inte med någon annans.
På den här sidan
Det här handlar det om
Daglig rörelse är all rörelse under en vanlig dag, inte bara träning: trappan, vägen till skolan, leken på rasten eller en promenad med hunden.
Närmiljön är det område du kan ta dig till för egen kraft, till fots, på cykel eller i rullstol. Där finns platser för rörelse som inte kostar något, men att en plats finns betyder inte att man använder den.
Skriver du upp dina rörelsestunder är loggen bara din. Den kan visa vad som fungerar för dig, men den jämförs aldrig med någon annans och är inget mål att nå.
På väg till skolan och till andra platser gäller trafikreglerna. Ha hjälm när du cyklar, och stanna vid kanten och titta åt båda hållen innan du går över. Ha reflex när det är mörkt. Gå eller cykla sträckan med en vuxen tills ni båda tycker att du är redo att göra det själv.
Allt här går att göra på ditt sätt: gående, rullande eller sittande. Stanna om något gör ont.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- planera en rörelsevecka som blir av
- resonera om vad som gör att en plan blir av
- hitta lösningar när något hindrar någon från att röra sig
- ta reda på platser för rörelse som inte kostar något
- följa upp din plan och ändra det som inte fungerade
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Gör en plan för nästa vecka med en rörelsestund varje dag som du väljer själv, och som inte kostar något. Skriv planen så att du vet att den blir av.
Tränar: planera en vecka som blir av
Visa svar
Till exempel: Måndag efter skolan: basket på skolgården med Ida. Tisdag: gå till biblioteket i stället för att bli skjutsad. Onsdag: dansa till tre låtar hemma. Torsdag: utegymmet i parken. Fredag: kull på rasten. Helgen: en lång promenad på lördag förmiddag.
- Tänk själv – dra en slutsats
Två påhittade planer. Kim skriver: "Jag ska röra mig mer när jag får tid." Sami skriver: "Varje dag när jag kommer hem från skolan går jag upp och ner i trapphuset fem gånger, med en hand på ledstången, innan jag tar fram mellanmålet." Vems plan tror du blir av oftast, och varför?
Tränar: resonera om vad som gör att en plan blir av
Visa svar
Troligen Samis. Den säger precis vad, var och när, och den hänger ihop med något Sami ändå gör varje dag, att komma hem. Då behöver Sami inte bestämma sig på nytt varje gång. Kims plan säger inte när, och "när jag får tid" kommer lätt aldrig.
- Tänk själv – dra en slutsats
Den påhittade Lea tycker om att spela basket. Föreningen kostar pengar, och träningen ligger långt bort. Vad kan Lea göra för att ändå spela basket, eller röra sig på ett liknande sätt, nära där hon bor och utan att det kostar?
Tränar: hitta lösningar på ett hinder
Visa svar
Hon kan leta efter en basketkorg på en skolgård eller i en park, och fråga kompisar om de vill spela där efter skolan. Utan korg kan hon träna att studsa och passa bollen mot en vägg, eller hitta på ett spel där målet är en ring som är ritad med krita.
- Utforska
Ta reda på tillsammans med en vuxen, på kommunens webbplats eller på en anslagstavla på biblioteket, vilka platser för rörelse som finns i kommunen och som inte kostar något. Fanns det något du inte visste om?
Tränar: ta reda på vad som finns nära
Visa svar
Till exempel: ett motionsspår med belysning, två utegym och en idrottshall som har öppet för alla på lovet. Utegymmet vid skolan visste jag inte om.
- Prata om det
När veckan med din plan är slut: berätta för en vuxen vilka stunder som blev av och vilka som inte blev av, och vad som gjorde skillnaden. Vad ändrar du i planen till nästa vecka?
Tränar: följa upp och ändra en plan
Visa svar
Till exempel: "Basketen och kullen blev av, för då var jag med andra. Dansen blev aldrig av, för jag hade inte bestämt när. Nästa vecka dansar jag direkt efter middagen."
Så tränar du
5 minuter
Pausen mellan uppgifterna
När du har gjort klart en läxuppgift: res dig och gör fem knäböj mot en stol, eller tryck upp dig från stolens armstöd eller hjul om du sitter i rullstol, med bromsarna i. Sluta direkt om något gör ont. Sätt dig sedan och börja på nästa uppgift.
I vardagen
Trappan i stället
Välj trappan i stället för hissen eller rulltrappan när ni ändå är på väg någonstans, och håll i ledstången. Den som rullar tar hissen och kör en extra runda i korridoren eller på gården i stället.
Med papper och penna
Morgon, eftermiddag, kväll
Rita ett rutnät med veckans dagar uppåt och tre rader: morgon, eftermiddag och kväll. Sätt ett kryss där du rörde dig. Var hamnar kryssen, och finns det en ruta som alltid är tom? Rutnätet är ditt eget.
Tillsammans med en vuxen
Upptäcktsrundan
Välj en del av närmiljön där ni inte brukar vara, och gå, rulla eller cykla dit tillsammans, med hjälm på cykeln. Stanna vid kanten och titta åt båda hållen innan ni går över en gata. Leta efter en plats där man kan röra sig som ni inte kände till.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du gjorde att det blev av just då?”
Har barnet en logg, fråga vad den visar om när och med vem det blir rörelse, inte hur mycket. Mönstret säger mer än summan, och det kan barnet använda när det planerar.
- I den här åldern vill många börja ta sig fram på egen hand. Prata innan om vad barnet gör om något oväntat händer på sträckan, till exempel att kedjan hoppar av eller att en gång är avstängd.
- Låt barnet välja vad det vill göra. Det barnet själv har valt är ofta lättare att hålla fast vid än det någon annan har bestämt, och det gör inget om det inte ser ut som träning.
- Barnet behöver inte visa var det bor. Rundor och kartor kan lika gärna utgå från skolan eller biblioteket.
Det här kan vara klurigt
Tror att en dag utan rörelse förstör hela planen.
Så kan du hjälpa: En plan är till för att hjälpa, inte för att följas perfekt. Fortsätt dagen efter, och skriv i loggen vad som hände – det är också något att lära av.
Gör en plan som är för stor och tappar lusten efter några dagar.
Så kan du hjälpa: Börja med en liten stund som säkert blir av, och lägg till en till när den första har fastnat.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Rörelse i vardagenDu är här
Bra att kunna först
- Orientering
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet undersöker platser för rörelse i närmiljön och vad som avgör om de blir använda, för en egen logg över när och med vem det rör sig, planerar och följer upp en vecka och resonerar om när det är redo att gå eller cykla själv.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.