Idrott och hälsa • Åk 6
Vad rörelse gör med kroppen
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Olika aktiviteter känns olika i kroppen, och de tränar olika saker. Här räknar du din egen puls, prövar övningar för uthållighet, styrka och rörlighet och funderar på vad som gör att du orkar. Du jämför bara med dig själv.
Idrott och hälsa i åk 4–6 tar upp samtal om upplevelser av olika aktiviteter och värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan. Barnet räknar sin egen puls, sorterar aktiviteter efter vad de tränar och resonerar om sömn, mat och ork. Ingen uppgift mäter kroppen eller jämför barn med varandra.
På den här sidan
Det här handlar det om
Pulsen är hur många gånger hjärtat slår på en viss tid. Den går att känna på ena sidan av halsen, en sida åt gången, eller på insidan av handleden, nedanför tummen. Tryck lätt med två fingrar.
När man rör sig behöver musklerna mer syre. Både andningen och hjärtat hjälper till att få dit det.
Olika aktiviteter tränar olika saker. Uthållighet, som också kallas kondition, är att orka hålla på länge. Styrka är att musklerna orkar ta i. Rörlighet är hur långt lederna kan böjas och sträckas utan att det gör ont.
Sömn, mat och vatten hör också till att orka.
Mät och jämför bara med dig själv, till exempel i dag mot förra veckan. Alla kroppar är olika, och ett tal på pulsen är inget mål. Stanna om något gör ont eller om du blir yr.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- resonera om vad sömn och mat har med orken att göra
- granska påståenden om rörelse och träning
- värdera en veckas aktiviteter och föreslå något som saknas
- planera en blandning av aktiviteter du tycker om
- förklara vad en aktivitet du tycker om tränar
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Den påhittade Noa har somnat sent tre kvällar i rad och har inte ätit frukost i dag. På idrotten orkar Noa mindre än vanligt och blir lätt irriterad. Vad kan det bero på, och vad kan hjälpa nästa gång?
Tränar: resonera om sömn, mat och ork
Visa svar
Under sömnen återhämtar sig kroppen, och efter flera korta nätter har den inte hunnit det. Utan frukost har kroppen mindre energi att ta av. Det kan göra att man orkar mindre och blir lättare irriterad. Att sova mer och äta något före idrotten kan hjälpa.
- Tänk själv – dra en slutsats
Stämmer påståendena, och varför? A: "Man måste bli svettig för att det ska räknas som rörelse." B: "Det är bara den som tävlar som behöver vila." C: "Man kan träna styrka med den egna kroppen, utan vikter."
Tränar: granska påståenden om träning
Visa svar
A stämmer inte. En lugn promenad eller att sträcka på sig är också rörelse, fast man inte blir svettig. B stämmer inte. Alla kroppar behöver vila och sömn för att återhämta sig och orka nästa gång. C stämmer: att trycka ifrån mot en vägg eller resa sig från en stol tränar styrka.
- Tänk själv – dra en slutsats
Den påhittade Saras vecka: måndag fotboll, tisdag promenad till biblioteket, onsdag ingenting, torsdag fotboll, fredag dans, lördag lång promenad, söndag ingenting. Värdera veckan: vad tränar den mycket och vad tränar den lite? Föreslå något Sara kan lägga till.
Tränar: värdera en veckas aktiviteter
Visa svar
Veckan tränar mycket uthållighet: fotboll, promenader och dans. Styrka tränas lite, mest i benen. Rörlighet tränas nästan inte alls. Sara kan till exempel sträcka på sig efter fotbollen, eller göra yoga en dag i stället för en av promenaderna. Vilodagarna behöver hon ha kvar.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Planera en egen vecka med aktiviteter du tycker om, så att uthållighet, styrka och rörlighet finns med. Vilka aktiviteter valde du, och vilken ser du mest fram emot?
Tränar: planera en blandning av aktiviteter
- Prata om det
Välj en aktivitet du tycker om. Förklara för en vuxen vad den tränar mest – uthållighet, styrka eller rörlighet – och hur du märker det i kroppen när du gör den.
Tränar: förklara vad en aktivitet tränar
Visa svar
Till exempel: "Jag tycker om att dansa. Det tränar mest uthållighet, för jag blir andfådd och varm efter några låtar. Det tränar lite rörlighet också, när jag sträcker ut armarna och vrider mig."
Så tränar du
5 minuter
Pulsjakten
Leta efter pulsen på halsen, på en sida åt gången, och på handleden. Räkna den en gång när du sitter och en gång när du har gått upp och ner i en trappa, med en hand på ledstången, eller rört armarna fort i en minut. Skriv ner båda talen.
Med papper och penna
Tre kolumner
Rita tre kolumner: uthållighet, styrka och rörlighet. Skriv in aktiviteter du har gjort den här veckan där du tycker att de passar, och fundera på varför.
Tillsammans med en vuxen
Jobbighetsskalan
Efter något ni har gjort tillsammans: sätt var sin siffra från 1 (lätt) till 5 (mycket jobbigt) på hur ansträngande det var. Gissa sedan vilken aktivitet nästa vecka som kommer att få högst siffra för var och en av er. Stämde gissningen?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kändes det i kroppen i dag, jämfört med förra gången?”
Låt pulsräkningen vara barnets egen. Jämför inte med syskon eller kompisar, och gör inte pulsen till ett mål att nå.
- I mellanstadiet börjar många barn jämföra kroppar, och vuxnas ord om kroppar och mat följer med. Prata om vad kroppen orkar och kan, aldrig om hur den ser ut, och undvik att dela in mat i bra och dålig.
- Uppgifterna om sömn och mat handlar om påhittade personer med flit, så att barnet inte behöver berätta om familjens mat eller sovtider. Vill barnet själv prata om sin sömn eller sin ork, lyssna utan att värdera.
Det här kan vara klurigt
Letar efter pulsen med tummen.
Så kan du hjälpa: Tummen har en egen puls som kan blandas ihop med den man letar efter. Använd pekfingret och långfingret och tryck lätt.
Jämför sin puls med en kompis puls.
Så kan du hjälpa: Pulsen skiljer sig mellan personer och från dag till dag. Jämför med ditt eget tal från förra gången, när du gjorde samma sak.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Vad rörelse gör med kroppenDu är här
Bra att kunna först
- Rörelse i vardagen
Åk 4–6
Fortsätt med
- Vem får vara med?
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet känner sin egen puls, beskriver hur olika aktiviteter känns, sorterar dem efter om de tränar uthållighet, styrka eller rörlighet och resonerar om sömn, mat och ork – alltid jämfört med sig själv.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Idrott och hälsa, årskurs 4–6
Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i idrott och hälsa
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.