SO • Åk 3
Regler och normer
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
En regel har någon bestämt och sagt högt. En norm är en osagd vana som många följer ändå. Båda styr hur det är i klassen, på rasten och på nätet. Här får du fundera på varför de finns och vilka som är bra.
SO i åk 1–3 tar upp samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer. Inga appar, spel eller tjänster nämns vid namn: de blir inaktuella, och en namngiven tjänst blir lätt reklam. Uppgifterna utgår från skolans utrustning, eftersom alla familjer inte har en egen dator eller lärplatta hemma.

På den här sidan
Det här handlar det om
En regel är något som någon har bestämt och sagt högt eller skrivit ner. "Vi går i korridoren." "Man får inte slåss." Regler finns för att det ska bli tryggt, lugnt och rättvist, och för att alla ska veta vad som gäller.
Varje skola ska ha ordningsregler, och eleverna ska vara med och ta fram dem. Det är rektorn som beslutar om dem till slut. Reglerna ska följas upp, så en regel som inte fungerar går att ändra.
En norm är något annat: en osagd vana som många följer utan att någon har bestämt den. Ingen har sagt att man ska hänga jackan på sin egen krok, men alla gör det. Ingen har sagt att man hälsar när man kommer in, men de flesta gör det. Normer lär man sig genom att titta på hur andra gör.
Normer kan vara bra. Att man låter den som pratar prata färdigt är en norm som gör det trevligare för alla. Men en norm kan också vara orättvis, till exempel att bara vissa brukar bli tillfrågade när lagen ska väljas. Det som är osagt är svårt att ändra på, eftersom ingen har sagt det högt. Därför hjälper det att sätta ord på det: "Varför är det så hos oss?"
Regler och normer ändrar sig över tid. I Sverige var det länge tillåtet att slå barn. År 1979 blev Sverige första land i världen att förbjuda det i lag. Det som många en gång tyckte var helt normalt kan alltså bli förbjudet när tillräckligt många tycker annorlunda.
Olika platser har olika regler. På biblioteket pratar man tyst, i simhallen springer man inte, i klassrummet räcker man upp handen. Samma person följer alltså olika regler under samma dag, beroende på var hen är.
På nätet finns också regler. En del av dem är lagar. Den som sprider ett påstående om någon annan så att andra ser ner på personen kan göra sig skyldig till ett brott som heter förtal, och det spelar ingen roll om man menade illa eller inte. Att lägga ut en bild på någon annan utan att fråga är dessutom nästan aldrig okej, och den som är med på bilden får säga nej. En del regler är åldersgränser: i Sverige behöver den som är under 13 år en vårdnadshavares godkännande för att använda de flesta tjänster som samlar in uppgifter om den som är med. Och så finns normerna, alltså vad som brukar vara okej att skriva och vad som inte är det.
Om någon är taskig mot dig på nätet: svara inte. Spara det som står, till exempel genom att fotografera skärmen, och visa en vuxen. Den vuxna kan hjälpa dig att blockera personen och anmäla det. Det är aldrig ditt fel att någon annan är elak, och du behöver inte sluta vara på nätet för det. Du kan alltid ringa Bris på 116 111 och prata med en vuxen där.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara skillnaden mellan en regel och en norm med egna exempel
- berätta varför det är bra att eleverna är med och tar fram skolans ordningsregler
- ge exempel på att regler har ändrats i Sverige
- berätta vilka regler som gäller för bilder och texter om andra på nätet
- föreslå en ändring av en regel och motivera den
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Varje skola ska ha ordningsregler, och eleverna ska vara med och ta fram dem. Varför är det bra att eleverna är med?
Tränar: förstå varför eleverna är med när regler tas fram
Visa svar
Man förstår och följer lättare en regel man har varit med om att formulera, och eleverna vet saker som de vuxna inte ser, till exempel var på skolgården det brukar bli bråk. De som är med kan också säga till när en regel inte fungerar, och då kan den ändras.
- Tänk själv – dra en slutsats
År 1979 blev Sverige första land i världen att förbjuda i lag att slå barn. Innan dess var det tillåtet. Vad säger det om regler?
Tränar: se att regler och normer förändras över tid
Visa svar
Att regler kan ändras. Det som många en gång tyckte var normalt kan bli förbjudet när tillräckligt många tycker annorlunda och de som bestämmer ändrar lagen. Det betyder också att dagens regler går att ifrågasätta.
- Jämför
Jämför en regel som finns för att ingen ska bli skadad med en regel som finns för att det ska bli lugnt. Vad är likt, och vad är olika?
Tränar: jämföra olika skäl till att en regel finns
Visa svar
Likt: båda gäller alla, båda är bestämda av någon och båda gör det bättre för gruppen. Olika: den ena skyddar en kropp, och där är följden allvarlig och snabb. Den andra skyddar arbetsro, och där märks följden långsamt och för hela gruppen samtidigt.
- Tänk själv – dra en slutsats
De flesta tjänster på nätet har en åldersgräns, och i Sverige behöver den som är under 13 år en vårdnadshavares godkännande för att använda en tjänst som samlar in uppgifter om den som är med. Varför finns en sådan gräns?
Tränar: förstå varför det finns åldersgränser på nätet
Visa svar
Tjänsterna sparar uppgifter om vad man gör, vad man gillar och var man är, och tjänar pengar på dem. En vuxen ska därför få vara med och bestämma om det är okej. Gränsen handlar om uppgifterna, inte om att barn skulle vara sämre på nätet.
- Skriv själv
Skriv en regel för hur klassen använder skolans datorer och lärplattor. Skriv också varför regeln behövs och hur ni märker om den fungerar.
Tränar: formulera en regel för digitala miljöer med ett skäl
Visa svar
Regeln handlar till exempel om att fråga innan man fotograferar någon, att inte skriva något om en klasskompis som man inte skulle säga till hens ansikte, eller att berätta för en vuxen när något känns obehagligt. Skälet hänger ihop med regeln, och sättet att märka den kan vara att klassen stämmer av efter några veckor.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken regel i skolan skulle du vilja ändra på, och vad skulle du ändra den till?
Tränar: ta ställning till en regel och föreslå något annat
Så tränar du
5 minuter
Regel eller vana?
Säg en sak ni gör hemma eller i skolan: vi tar av oss skorna i hallen, vi säger god natt, vi lägger mobilen bort vid maten. Fundera tillsammans: har någon bestämt det och sagt det högt, eller har det bara blivit så?
I vardagen
Varför då?
När ni möter en regel ute i samhället, fråga varandra varför den finns. Ofta går det att komma på skälet själv, och en regel man förstår är lättare att följa.
Med papper och penna
Vårt eget spel
Hitta på ett spel tillsammans och skriv ner reglerna innan ni börjar. Spela en runda och ändra sedan en regel som inte fungerade. Prata om hur ni kom överens om ändringen.
Tillsammans med en vuxen
Sitt bredvid
Sitt bredvid barnet en stund när det är på nätet, utan att ta över. Prata om vad man gör om någon skriver något elakt: svara inte, spara det, visa en vuxen. Säg tydligt att barnet inte förlorar sin tid vid skärmen genom att berätta.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad tror du att den regeln är till för?”
Ge skälet bakom regeln i stället för "för att jag säger det". En regel som barnet förstår följs också när ingen vuxen ser på, och den går att resonera om när den behöver ändras.
- Sätt ord på det osagda. Fråga "varför gör vi så hos oss?" när ni upptäcker en vana ingen har bestämt. Normer som blir uttalade går att behålla, ändra eller skratta åt — men bara när de har sagts högt.
- Reagera inte med att ta bort skärmtiden när ett barn berättar om något otrevligt på nätet. Ett barn som är rädd för att förlora tillgången berättar nästa gång inte alls. Säg i stället att ni löser det ihop: spara, blockera, anmäla.
- Blir ett barn kränkt, i skolan eller på nätet: berätta för läraren eller rektorn. Skolan är skyldig att utreda och se till att det upphör, också när det som händer sker på fritiden men fortsätter i skolan. Vid brott går det att anmäla till polisen på 114 14, och vid akut fara ringer man 112.
- Alla familjer har inte en egen dator eller lärplatta, och alla vuxna har inte samma regler hemma. Uppgifterna här utgår därför från skolans utrustning, och inget barn behöver berätta vad som gäller hemma hos dem.
Det här kan vara klurigt
Tror att alla regler gäller överallt, eller att en regel hemma också gäller i skolan.
Så kan du hjälpa: Gå igenom en vanlig dag och räkna platserna: hemma, på vägen, i klassrummet, i matsalen, på rasten. Varje plats har sina regler, och det är inte att vara inkonsekvent.
Tror att en vana som "alla" följer är en regel någon har bestämt.
Så kan du hjälpa: Fråga vem som sa det och när. Går det inte att svara är det en norm, och då kan gruppen ändra den själv genom att prata om den.
Tror att det som skrivs på nätet inte är på riktigt, eller att det försvinner.
Så kan du hjälpa: Det finns en verklig person i andra änden, och det som skrivs kan sparas av andra även om avsändaren tar bort det. Det som är olagligt att säga är olagligt att skriva.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Regler och normerDu är här
Bra att kunna först
- Förr och nu
Förskoleklass
Fortsätt med
- Säker i trafiken
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skilja en regel, som någon har bestämt och sagt högt, från en norm, som är en osagd vana. Barnet får fundera över varför regler finns, varför olika platser har olika regler, hur regler och normer förändras över tid, och vilka regler som gäller i digitala miljöer — inklusive vad man gör när någon är elak på nätet.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.