SO • Åk 3
Min egen karta
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Du har en karta i huvudet. Den hjälper dig att hitta till matsalen, till gungorna och till platser du brukar gå till. Den kallas en mental karta.
SO i åk 1–3 tar upp mentala kartor, alltså den bild av en plats som man bär med sig i minnet, till exempel över närområdet eller skolvägar. Barnet ritar kartor ur minnet, beskriver vägar med landmärken och jämför med riktiga kartor. Barnet behöver aldrig visa var det bor: skolgården och platser nära skolan fungerar lika bra. Övningar ute görs tillsammans med en vuxen.
På den här sidan
Det här handlar det om
En mental karta är kartan du har i huvudet. Det är den bild av en plats som du minns: var saker finns, hur vägarna går och vad du ser på vägen.
Du bygger din mentala karta när du rör dig på en plats och tittar omkring dig. Platser där du ofta är, som skolgården, minns du bra. Platser där du sällan är minns du med färre detaljer.
På en mental karta finns ofta landmärken. Ett landmärke är något som är lätt att känna igen och komma ihåg, till exempel en kyrka, en stor sten, en busshållplats eller ett rött hus. Landmärken hjälper dig att hitta.
När du ritar din mentala karta på papper blir den inte exakt som en riktig karta. Avstånd kan bli fel, och sådant du tycker är viktigt blir ofta stort. Det är inget fel: en mental karta visar hur just du minns platsen.
En mental karta visar också hur du känner för platser. Ett ställe där du tycker att det är roligt, lugnt eller läskigt kan du minnas extra tydligt. Därför kan två personer som går samma väg rita olika kartor.
Jämför du din mentala karta med en riktig karta ser du vad du kom ihåg och vad du missade. Kartan över vägen hem behöver du inte visa för andra. En karta över skolgården eller vägen till biblioteket går lika bra.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- rita en karta ur minnet med vägar, landmärken och en norrpil
- beskriva en väg så att någon annan kan hitta, med landmärken och riktningar
- förklara vad som skiljer en mental karta från en uppmätt karta
- förklara att en mental karta också visar hur man känner för platser
- välja landmärken som är bra för någon annan att hitta efter
Kan du lösa sådana här?
- Skriv själv
Rita en karta ur minnet över vägen mellan skolan och en plats i närheten, till exempel biblioteket, en lekplats eller idrottshallen. Rita en norrpil och skriv en vägbeskrivning med minst två landmärken.
Tränar: rita en mental karta och beskriva en väg
Visa svar
Kartan visar vägen, några landmärken och en norrpil. Vägbeskrivningen kan vara: Gå ut genom skolgrinden och sväng höger. Gå förbi kyrkan och sväng vänster vid busshållplatsen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Elsa har ritat vägen till biblioteket och vägen till lekplatsen ur minnet, och på hennes karta är de lika långa. På en karta i datorn är vägen till biblioteket tre gånger så lång. Vilken karta visar avstånden bäst, och varför blev det olika?
Tränar: skilja en mental karta från en uppmätt karta
Visa svar
Kartan i datorn, för den är ritad efter mätningar. Elsas karta bygger på hur hon minns vägarna, och en väg man går ofta eller tycker är rolig kan kännas kortare än den är.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Rita en karta över skolgården. Markera med en färg en plats där du tycker att det är lugnt, och med en annan färg en plats där det brukar vara stökigt. Vad gör att det känns så?
Tränar: se att en mental karta också visar känslor för platser
- Tänk själv – dra en slutsats
Ali ska rita en karta åt en ny klasskompis som ska hitta från skolan till biblioteket. Han tänker rita in en blå bil som brukar stå parkerad på gatan och en stor kyrka. Vilket av dem är ett bra landmärke för kompisen?
Tränar: välja bra landmärken
Visa svar
Kyrkan. Den står alltid på samma plats och syns bra. En bil kan köra iväg, så den går inte att lita på.
- Utforska
Stå i klassrummet och peka åt det håll där skolans matsal ligger, utan att titta på någon karta. Kontrollera sedan tillsammans med en vuxen på en karta över skolan. Hur nära rätt håll pekade du?
Tränar: pröva sin mentala karta mot en riktig karta
Visa svar
Barnet ser hur väl kartan i huvudet stämmer. Det är vanligt att peka lite fel, särskilt mot platser man inte kan se och går till genom korridorer med många svängar.
- Prata om det
Beskriv för en kompis hur man går från skolans entré till skolbiblioteket, utan att peka. Kompisen ska kunna hitta bara med hjälp av dina ord.
Tränar: beskriva en väg så att någon annan hittar
Visa svar
Beskrivningen har riktningar och landmärken, till exempel: Gå in genom entrén och uppför trappan. Sväng höger vid den stora tavlan och gå förbi två klassrum. Biblioteket är dörren längst bort.
Så tränar du
5 minuter
Vad finns bakom dig?
Stå mitt i ett rum och blunda. Säg vad som finns framför dig, till vänster, till höger och bakom dig. Öppna ögonen och titta efter om kartan i huvudet stämde.
I vardagen
Vägbeskrivning
När ni ska till ett ställe ni har varit på förut, låt barnet berätta vägen innan ni går: Var ska vi svänga? Vad ser vi precis innan? Gå tillsammans, och stanna vid kanten innan ni går över en gata.
Med papper och penna
Karta ur minnet
Rita ett rum eller skolgården ur minnet, sett ovanifrån. Gå sedan dit och jämför. Rita med en annan färg in det du hade glömt.
Tillsammans med en vuxen
Landmärkespromenad
Gå en kort bit tillsammans, till exempel från skolan till en lekplats. På vägen tillbaka visar barnet vägen med hjälp av landmärken. Stanna och stå still en bit från vägkanten när ni pratar om vägen, och gå över gatan tillsammans. Det är den vuxna som håller koll på trafiken.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad ser vi precis innan vi ska svänga?”
Fråga efter landmärken när ni rör er ute. Barn som lägger märke till landmärken hittar lättare, och orden för riktningar fastnar när de handlar om riktiga platser.
”Vad är det som gör att det känns så där?”
Ritar barnet in en plats som känns läskig eller stökig, fråga lugnt vad som gör det och lyssna. Det kan berätta något viktigt om hur barnet har det på skolgården.
- Barnet behöver inte rita var det bor. Skolgården, skolan och vägen till biblioteket eller en lekplats fungerar lika bra. Ritar barnet ändå vägen hem, så sätt inte upp kartan där andra ser den och lägg inte ut den på nätet.
- Alla barn har inte en skolväg de går själva. En del får skjuts, åker buss eller bor på två ställen. Låt barnet välja vilken plats kartan ska visa.
Det här kan vara klurigt
Tror att den egna kartan är fel för att den inte ser ut som en riktig karta.
Så kan du hjälpa: En mental karta ska inte vara exakt. Den visar hur man minns en plats. Jämför gärna med en riktig karta, men prata om vad barnet kom ihåg, inte bara om vad som blev fel.
Beskriver vägen med saker som flyttar sig, som en cykel vid ett staket eller en hund.
Så kan du hjälpa: Fråga: står den där i morgon också? Bra landmärken står kvar på samma plats, till exempel ett hus, en skylt eller en stor sten.
Blandar ihop vänster och höger på vägen tillbaka.
Så kan du hjälpa: När man vänder om byter vänster och höger plats. Gå samma väg tillbaka tillsammans och låt barnet säga vilket håll ni svänger åt vid varje landmärke.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Min egen kartaDu är här
Bra att kunna först
- Tidslinjer
Åk 1–3
Fortsätt med
- Kartor och väderstreck
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig att en mental karta är den bild av en plats som man bär med sig i minnet. Barnet ritar kartor ur minnet över skolgården och platser i närområdet, beskriver vägar med landmärken och riktningar och jämför sin mentala karta med en riktig karta.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3
Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 17 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.