Svenska • Åk 6
Hålla en presentation
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
När du håller en presentation vill du att de som lyssnar ska förstå och komma ihåg. Här tränar du på att planera, välja stödord och bilder och använda röst och kroppsspråk.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 tränar på muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare: disposition, stödord, bilder och bildspel, kroppsspråk, röst och tempo. Varje övning går att göra för en eller två personer, eller som en inspelning som barnet bara visar om det vill.
På den här sidan
Det här handlar det om
En presentation är till för dem som lyssnar, mottagarna. Tänk på vilka de är, vad de redan vet och vad de behöver få veta.
Samma ämne kan presenteras på olika sätt för en yngre klass och för vuxna. Ordval, längd och exempel ändras, men det viktigaste innehållet är detsamma.
En disposition är presentationens plan. Inledningen väcker intresse och säger vad det ska handla om. Innehållet kommer i en tydlig ordning, och avslutningen knyter ihop det viktigaste.
Stödord är några viktiga ord för varje del, på ett kort eller en lapp. Du säger resten med egna ord och kan titta upp på dem som lyssnar.
Bilder och bildspel ska hjälpa lyssnarna att förstå, inte ta över. Ha lite text på varje bild, så att lyssnarna lyssnar på dig i stället för att läsa.
Kroppsspråket berättar också något. Ögonkontakt, en avslappnad hållning, stående eller sittande, och gester som visar storlek eller riktning gör det lättare att följa med.
Rösten hjälper till. Tala tydligt och inte för fort, och gör en kort paus efter något viktigt.
Muntligt berättande är att berätta en händelse så att lyssnarna kan se den framför sig: vem som var med, var det hände, vad som hände och hur det slutade.
Det är vanligt att vara nervös. Det brukar hjälpa att öva flera gånger och att andas lugnt innan du börjar. Du kan öva för en enda person eller spela in dig själv.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- anpassa samma presentation till två olika mottagare
- skriva en avslutning som knyter ihop presentationen
- ge dig själv respons på kroppsspråk, röst och tempo
- hitta ett sätt att hantera nervositet som fungerar för dig
- pröva två inledningar på en vuxen och be om respons
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Ellas två inledningar
Allt här är påhittat. Ellas klass har räknat fåglarna vid skolans fågelbord varje morgon i tre veckor. Ella ska berätta om det två gånger, först för förskoleklassen och sedan för föräldrarna på ett föräldramöte.
Inledning 1: "Hej! Vet ni vilken fågel som har en svart slips på magen? Det är talgoxen! I dag ska jag visa er tre fåglar som kommer till vårt fågelbord. Ni får härma hur de låter."
Inledning 2: "Välkomna. Vår klass har räknat fåglarna vid skolans fågelbord varje morgon i tre veckor. Jag ska berätta vilka arter vi såg, hur många de var och vad vi har lärt oss om fåglarna på vintern."
Ella spelade in sig själv när hon övade. På inspelningen såg hon att hon pratade snabbare och snabbare, att hon snurrade på en penna hela tiden och att hon tittade upp bara tre gånger.
- Jämför
Inledning 1 är till förskoleklassen och inledning 2 till föräldrarna. Jämför dem. Vad har Ella ändrat för att passa varje mottagare?
Tränar: se hur en presentation anpassas till mottagaren
Visa svar
Till förskoleklassen har hon korta meningar, en gåta om talgoxen och något barnen får göra, härma fåglarna. Till föräldrarna hälsar hon med "Välkomna" och berättar om klassens arbete: hur länge de räknade, vilka arter och vad de har lärt sig.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ella såg tre saker på inspelningen som hon vill öva på. Vad kan hon göra åt var och en?
Tränar: ge sig själv respons på kroppsspråk och tempo
Visa svar
Tempot: göra en paus efter varje del och andas. Pennan: lägga ifrån sig den och hålla i stödordskortet i stället. Ögonkontakten: titta upp efter varje stödord.
- Skriv själv
Skriv en avslutning till Ellas presentation för förskoleklassen och en till presentationen för föräldrarna.
Tränar: skriva en avslutning som knyter ihop
Visa svar
Till exempel, för förskoleklassen: "Nu vet ni vilka tre fåglar som kommer till vårt fågelbord. Vilken av dem tyckte ni bäst om?" För föräldrarna: "Vi har lärt oss vilka fåglar som besöker skolan på vintern och hur många de är. Fråga gärna om ni vill veta mer."
- Tänk själv – dra en slutsats
Ella är nervös inför föräldramötet. Hon tänker läsa upp hela presentationen från ett papper, så att hon inte glömmer något. Vad kan hända då, och vad kan hon göra i stället?
Tränar: hantera nervositet
Visa svar
Hon tittar ner hela tiden, och det är lätt att läsa för fort. Hon kan i stället ha stödordskort, lära sig de första meningarna ordentligt och öva för en person hemma först.
- Prata om det
Välj ett ämne som du kan mycket om. Gör två korta inledningar, en för barn i förskoleklass och en för vuxna. Säg dem för en vuxen, eller spela in dem, och fråga vilken mottagare som märktes tydligast i varje inledning.
Tränar: anpassa en inledning till två mottagare
- Prata om det
Spela in dig själv när du övar en presentation, om du får låna en mobil eller surfplatta. Titta på inspelningen och välj en sak som fungerade och en sak att öva på: ögonkontakt, hållning, gester, röst eller tempo. Inspelningen behöver du inte visa för någon.
Tränar: ge sig själv respons
Så tränar du
5 minuter
Samma sak, två mottagare
Välj en vardaglig sak, till exempel hur man bäddar en säng. Barnet förklarar den först som för en fyraåring och sedan som för en ny vuxen granne.
I vardagen
Berätta vid middagen
Låt barnet berätta om något som har hänt under dagen, med en början som gör er nyfikna. Ställ efteråt en fråga om något ni ville veta mer om.
Med papper och penna
Stödordskort
Klipp tre kort och skriv inledning, innehåll och avslutning överst. Barnet skriver högst fem stödord på varje kort och övar sedan med korten i handen.
Tillsammans med en vuxen
En sak i taget
När barnet övar inför en presentation i skolan: titta på bara en sak per gång, till exempel ögonkontakten eller tempot, och börja med att säga något som fungerade bra.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad vill du att jag ska lägga märke till den här gången?”
Låt barnet bestämma vad du ska titta efter när det övar, till exempel tempot eller gesterna. Då blir responsen något barnet själv har bett om.
”Vad tyckte du själv gick bäst?”
Fråga vad barnet självt tyckte innan du säger något. I mellanstadiet kan barnet ofta se det mesta själv.
”Vad brukar hjälpa dig när det pirrar i magen?”
Prata om nervositet som något vanligt som går att hantera, inte något som måste bort.
- Låt barnet spela in sig själv bara om barnet vill. Inspelningen är till för barnet och behöver inte visas för någon annan.
Det här kan vara klurigt
Skriver hela presentationen ord för ord och läser upp den.
Så kan du hjälpa: Gör om texten till några stödord per del. Öva tills barnet kan säga varje del med egna ord.
Tror att en presentation bara blir bra om man inte är nervös.
Så kan du hjälpa: Berätta att de flesta blir nervösa ibland, också vuxna. Öva tillsammans på att börja trots pirret.
Håller samma presentation oavsett vem som lyssnar.
Så kan du hjälpa: Fråga före varje presentation vem som ska lyssna och vad de redan vet. Byt ut ett svårt ord eller ett exempel så att det passar dem.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Hålla en presentationDu är här
Bra att kunna först
- Samtala och argumentera
Åk 4–6
Fortsätt med
- Söka i olika källor
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om disposition, om stödord, bilder och digitala verktyg, och om hur gester och kroppsspråk påverkar en presentation.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.
Disposition med inledning, innehåll och avslutning.
Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation.
Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.