Svenska • Åk 1
Känna igen vanliga ord
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Vissa ord finns i nästan varje text. När du känner igen dem direkt går läsningen lättare. Här får du träna på att se små ord och veta vad det står på en gång.
Här ser du hur barnet tränar på att känna igen vanliga småord som hela ord i de första skolåren, även ord som inte stavas som de låter, och hur ni kan leta efter dem i vardagen.
På den här sidan
Det här handlar det om
Några ord finns i nästan alla texter. Och, är, det, jag, en, på, som, till, att och inte är några av de vanligaste orden i svenska texter.
När du har läst ett ord många gånger känner du igen det direkt, utan att ljuda. Det kallas helordsläsning. Då kan du lägga mer kraft på de nya och svåra orden.
Några vanliga ord stavas inte som de låter. Och låter ofta som å när vi pratar. Det låter som de, och jag låter ofta som ja. De och dem låter båda ofta som dom. Mig, dig och sig låter som mej, dej och sej.
Om du försöker ljuda de orden blir det konstigt. Därför är det bra att känna igen dem som hela ord.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- känna igen några vanliga småord direkt, till exempel och, är, det och jag
- hitta ett visst litet ord i en text
- läsa en kort mening där de flesta orden är vanliga småord
- förstå vad små ord som inte och på gör i en mening
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Majas katt
Jag heter Maja och jag har en katt. Det är en katt som gillar att sova. Katten ligger på stolen. Den vill inte gå till sin korg.
RubrikMajas katt
1Jag heter Maja och jag har en katt. 2Det är en katt som gillar att sova. 3Katten ligger på stolen. 4Den vill inte gå till sin korg.
- RubrikRubrik
- Mening
- Skiljetecken
- Huvudperson
- Svaret står i texten
Hitta ordet och i texten. Hur många gånger står det?
Tränar: känna igen ett vanligt ord
Visa svar
En gång.
- Svaret står i texten
Hur många gånger står ordet jag i texten? Räkna både Jag och jag.
Tränar: känna igen ett vanligt ord, med stor och liten bokstav
Visa svar
Två gånger.
- Svaret står i texten
Var ligger katten?
Tränar: hitta information direkt i texten
Visa svar
På stolen.
- Svaret står i texten
Vart vill katten inte gå?
Tränar: hitta information direkt i texten
Visa svar
Till sin korg.
- Vad betyder ordet?
Läs meningen "Katten vill gå till sin korg." Lägg till ordet inte. Vad händer med meningen?
Tränar: förstå vad ett litet ord gör i en mening
Visa svar
Den betyder tvärtom: Katten vill inte gå till sin korg.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vem är det som berättar i texten? Vilket litet ord visar det?
Tränar: dra en enkel slutsats
Visa svar
Maja. Hon säger jag om sig själv.
Så tränar du
5 minuter
Ordjakt
Välj ett litet ord, till exempel och. Hur många gånger hittar barnet det på en sida i en bok eller tidning?
I vardagen
Småord överallt
Leta efter vanliga ord på mjölkpaket, skyltar och reklamblad. Ord som och, på och till finns nästan överallt.
Med papper och penna
Ordkort
Skriv några vanliga ord på små lappar: och, är, det, jag, på. Visa en lapp i taget. Läser barnet ordet direkt läggs lappen i en hög, annars säger du ordet, barnet läser det efter dig, och lappen läggs tillbaka i högen.
Tillsammans med en vuxen
Du läser småorden
Läs en bok tillsammans. Du läser de långa orden och barnet läser alla småord. Byt när barnet vill.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilka ord kände du igen direkt den här gången?”
Läs samma bok flera gånger om barnet vill. Varje gång känner barnet igen fler ord direkt.
”Lät den meningen rätt?”
Låt barnet läsa klart meningen innan du rättar ett småord. Ofta rättar barnet sig självt när meningen låter konstig.
- Säg ordet direkt om barnet fastnar på ett ord som inte stavas som det låter, till exempel och eller de. Att ljuda de orden hjälper inte.
- Beröm när barnet läser ett ord direkt, utan att ljuda. Säg gärna vilket ord det var, så att barnet märker att det går framåt.
Det här kan vara klurigt
Ljudar vanliga ord varje gång, till exempel j – a – g.
Så kan du hjälpa: Läs ordet tillsammans några gånger och leta efter det i texter. När barnet har sett ordet många gånger brukar det gå direkt.
Försöker ljuda ord som inte stavas som de låter och läser till exempel "o-c-h" eller "d-e-t" med t-ljud.
Så kan du hjälpa: Förklara att några ord är speciella och låter på ett annat sätt än de stavas. Säg ordet och låt barnet läsa det efter dig.
Blandar ihop små ord som liknar varandra, till exempel det och de, eller en och ett.
Så kan du hjälpa: Peka på ordet och titta på den sista bokstaven tillsammans. Läs sedan meningen igen och fråga vilket ord som passar.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Känna igen vanliga ordDu är här
Bra att kunna först
- Ljuda ihop ord
Åk 1–2
Fortsätt med
- Läsa meningar
Åk 1–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om strategier för att avkoda ord. Att känna igen vanliga ord som hela ord är en sådan strategi.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Läsa och skriva
Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 14 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Läsförståelse i slutet av åk 1
Skolguidens förklaring
Det här är Skolverkets kriterier för godtagbara kunskaper, förklarade med egna ord. Exemplen på sidan är inga prov.
Det handlar om att:
- läsa meningar genom att ljuda och känna igen hela ord i enkla och bekanta texter som handlar om sådant barnet känner till – det behöver inte fungera hela tiden
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1
Eleven läser meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 14 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.