Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 1

Frågetecken och utropstecken

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

En mening kan sluta med punkt, frågetecken eller utropstecken. Här får du träna på att se när en mening är en fråga eller ett utrop och välja rätt tecken när du skriver.

Här ser du hur barnet i åk 1–3 lär sig frågetecken och utropstecken, från den första frågan till att välja mellan punkt, frågetecken och utropstecken i en egen text, och hur ni kan träna hemma.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka öppnar ytterdörren och ser glad och förvånad ut när hennes farmor står utanför med en present i händerna

Det här handlar det om

En fråga slutar med frågetecken: "Vill du ha saft?" Då förstår den som läser att någon vill ha ett svar.

Många frågor börjar med ett frågeord, till exempel vem, vad, var, när, varför eller hur: "Var är min mössa?" Andra frågor börjar med ord som har, kan eller vill: "Har du sett min mössa?"

Ett utropstecken visar att någon ropar, varnar eller känner något starkt, till exempel blir glad, arg, rädd eller förvånad: "Aj!" "Akta dig!" "Vad roligt!"

En mening som berättar att någon undrar något, utan att själv ställa frågan, slutar med punkt: "Leo undrar vad klockan är."

Ett utropstecken räcker. Om nästan varje mening slutar med utropstecken märks det inte längre när något verkligen är starkt eller viktigt.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • sätta frågetecken efter en fråga
  • se skillnad på en fråga och en mening som berättar något
  • välja mellan punkt och frågetecken
  • skriva en egen fråga

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Ali letar

Ali letar efter sin katt. Var är Sixten? Ali tittar under sängen.

RubrikAli letar

1Ali letar efter sin katt. 2Var är Sixten? 3Ali tittar under sängen.

  • RubrikRubrik
  • Mening
  • Skiljetecken
  • Huvudperson
Så är texten uppbyggd: rubrik, meningar, skiljetecken och huvudperson.
  1. Skriv själv

    Vilken mening i texten om Ali är en fråga? Hur ser du det?

    Tränar: känna igen en fråga i en text

    Visa svar

    Var är Sixten? Där undrar Ali något och vill ha ett svar. Därför slutar meningen med frågetecken.

  2. Skriv själv

    Sätt ut frågetecknet: "Vill du leka"

    Tränar: sätta frågetecken efter en fråga

    Visa svar

    Vill du leka?

  3. Skriv själv

    Punkt eller frågetecken? "Har du en hund_"

    Tränar: välja mellan punkt och frågetecken

    Visa svar

    Har du en hund?

  4. Skriv själv

    Punkt eller frågetecken? "Jag har en röd mössa_"

    Tränar: välja mellan punkt och frågetecken

    Visa svar

    Jag har en röd mössa.

  5. Skriv själv

    Läs de två meningarna högt: "Du har en boll." och "Har du en boll?" Vilken av dem är en fråga?

    Tränar: höra och se skillnad på en fråga och en mening som berättar något

    Visa svar

    Har du en boll?

  6. Skriv själv

    Skriv en fråga till en kompis eller någon i familjen. Sätt ett frågetecken sist.

    Tränar: skriva en egen fråga

Så tränar du

5 minuter

  • Fråga eller inte?

    Säg en mening högt, till exempel "Du har ätit frukost." eller "Har du ätit frukost?" Barnet ritar ett frågetecken i luften när det är en fråga och en punkt när det inte är det.

I vardagen

  • Veckans frågor

    Sätt upp en lapp på kylskåpet där barnet får skriva en fråga till familjen varje dag, till exempel "Vad ska vi äta på fredag?" Den som vet svaret skriver det under.

Med papper och penna

  • Tre tecken

    Skriv några meningar ur en serietidning eller bok utan tecknet sist. Barnet väljer punkt, frågetecken eller utropstecken. Jämför sedan med boken och prata om de ställen där ni valde olika.

Tillsammans med en vuxen

  • Intervju

    Barnet skriver fem frågor till en vuxen, gärna med olika frågeord, och ställer dem. Den vuxna svarar, och barnet kan skriva ned ett av svaren.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Frågar du något här, eller berättar du något?”

    Läs barnets text högt precis som den står. Då hör barnet självt om en mening låter som en fråga.

  • ”Hur visste du att det skulle vara frågetecken där?”

    Beröm frågetecken som står rätt, även om några saknas på andra ställen.

  • ”Vilken mening i din text är mest spännande?”

    Många barn gillar utropstecken och sätter gärna flera i rad. Prata om när ett utropstecken gör mest nytta i stället för att stryka dem.

  • Låt barnet skriva klart innan ni tittar på tecknen. Det barnet vill berätta kommer först.

Det här kan vara klurigt

  • Glömmer frågetecknet när frågan inte börjar med ett frågeord, till exempel "Kommer du i morgon."

    Så kan du hjälpa: Läs meningen högt och fråga om den som hör meningen ska svara något. Visa att frågor också kan börja med ord som kommer, har eller vill.

  • Sätter frågetecken efter meningar som bara berättar om en fråga, till exempel "Jag undrar vad vi ska äta?"

    Så kan du hjälpa: Fråga vem som ställer frågan. Om meningen bara berättar att någon undrar blir det punkt: "Jag undrar vad vi ska äta." Om du frågar direkt blir det frågetecken: "Vad ska vi äta?"

  • Sätter utropstecken efter nästan varje mening, eller flera i rad som "!!!".

    Så kan du hjälpa: Välj tillsammans den mening som är mest spännande eller starkast och låt den behålla sitt utropstecken. Ett utropstecken räcker.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Frågetecken och utropsteckenDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om grundläggande skrivregler och de vanligaste skiljetecknen, till exempel frågetecken och utropstecken.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Läsa och skriva

Grundläggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 14 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.