Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 2

Känna igen vanliga ord

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Vissa ord finns i nästan varje text. När du känner igen dem direkt går läsningen lättare. Här får du träna på att se små ord och veta vad det står på en gång.

Här ser du hur barnet tränar på att känna igen vanliga småord som hela ord i de första skolåren, även ord som inte stavas som de låter, och hur ni kan leta efter dem i vardagen.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke och hans mamma sitter vid köksbordet och pekar på samma ställe i en uppslagen serietidning

Det här handlar det om

Några ord finns i nästan alla texter. Och, är, det, jag, en, på, som, till, att och inte är några av de vanligaste orden i svenska texter.

När du har läst ett ord många gånger känner du igen det direkt, utan att ljuda. Det kallas helordsläsning. Då kan du lägga mer kraft på de nya och svåra orden.

Några vanliga ord stavas inte som de låter. Och låter ofta som å när vi pratar. Det låter som de, och jag låter ofta som ja. De och dem låter båda ofta som dom. Mig, dig och sig låter som mej, dej och sej.

Om du försöker ljuda de orden blir det konstigt. Därför är det bra att känna igen dem som hela ord.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • känna igen fler vanliga ord direkt, även i längre texter
  • läsa ord som inte stavas som de låter, till exempel och, det, jag, de och dem
  • se vem orden de och dem syftar på i en text
  • hålla koll på vad texten handlar om när småorden går av sig själva

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Bullbaket

Nils och Sara bakar bullar. De får hjälp av sin pappa. Han visar dem hur man knådar degen. Sedan frågar Nils om han får smaka. Det får han när bullarna har svalnat.

RubrikBullbaket

1Nils och Sara bakar bullar. 2De får hjälp av sin pappa. 3Han visar dem hur man knådar degen. 4Sedan frågar Nils om han får smaka. 5Det får han när bullarna har svalnat.

  • RubrikRubrik
  • Mening
  • Skiljetecken
Så är texten uppbyggd: rubrik, meningar och skiljetecken.
  1. Svaret står i texten

    Hitta orden de och dem i texten. Vilka är det som menas?

    Tränar: förstå vem ett litet ord syftar på

    Visa svar

    Nils och Sara.

  2. Vad betyder ordet?

    De och dem låter ofta likadant när vi pratar, som dom. Vilket av dem står i meningen "Han visar … hur man knådar degen"?

    Tränar: känna igen ord som inte stavas som de låter

    Visa svar

    Dem.

  3. Vad betyder ordet?

    Hur låter ordet och när du säger det i en mening? Stavas det som det låter?

    Tränar: känna igen ord som inte stavas som de låter

    Visa svar

    Det låter ofta som å. Det stavas inte som det låter, och därför är det bra att känna igen det som ett helt ord.

  4. Vad betyder ordet?

    Ordet mig låter som mej. Hur låter dig och sig?

    Tränar: känna igen ord som inte stavas som de låter

    Visa svar

    Som dej och sej.

  5. Svaret står i texten

    Vad bakar Nils och Sara?

    Tränar: hitta information direkt i texten

    Visa svar

    Bullar.

  6. Tänk själv – dra en slutsats

    Varför får Nils inte smaka på en gång?

    Tränar: dra en enkel slutsats

    Visa svar

    Bullarna är varma när de kommer ur ugnen. Det står att han får smaka när de har svalnat.

  7. Vad betyder ordet?

    Vad betyder att bullarna har svalnat?

    Tränar: förstå vad ett ord betyder i texten

    Visa svar

    Att de inte är varma längre.

Så tränar du

5 minuter

  • Ordjakt

    Välj ett litet ord, till exempel och. Hur många gånger hittar barnet det på en sida i en bok eller tidning?

I vardagen

  • Småord överallt

    Leta efter vanliga ord på mjölkpaket, skyltar och reklamblad. Ord som och, på och till finns nästan överallt.

Med papper och penna

  • Ordkort

    Skriv några vanliga ord på små lappar: och, är, det, jag, på. Visa en lapp i taget. Läser barnet ordet direkt läggs lappen i en hög, annars säger du ordet, barnet läser det efter dig, och lappen läggs tillbaka i högen.

Tillsammans med en vuxen

  • Du läser småorden

    Läs en bok tillsammans. Du läser de långa orden och barnet läser alla småord. Byt när barnet vill.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilka ord kände du igen direkt den här gången?”

    Läs samma bok flera gånger om barnet vill. Varje gång känner barnet igen fler ord direkt.

  • ”Lät den meningen rätt?”

    Låt barnet läsa klart meningen innan du rättar ett småord. Ofta rättar barnet sig självt när meningen låter konstig.

  • Säg ordet direkt om barnet fastnar på ett ord som inte stavas som det låter, till exempel och eller de. Att ljuda de orden hjälper inte.
  • Beröm när barnet läser ett ord direkt, utan att ljuda. Säg gärna vilket ord det var, så att barnet märker att det går framåt.

Det här kan vara klurigt

  • Ljudar vanliga ord varje gång, till exempel j – a – g.

    Så kan du hjälpa: Läs ordet tillsammans några gånger och leta efter det i texter. När barnet har sett ordet många gånger brukar det gå direkt.

  • Försöker ljuda ord som inte stavas som de låter och läser till exempel "o-c-h" eller "d-e-t" med t-ljud.

    Så kan du hjälpa: Förklara att några ord är speciella och låter på ett annat sätt än de stavas. Säg ordet och låt barnet läsa det efter dig.

  • Blandar ihop små ord som liknar varandra, till exempel det och de, eller en och ett.

    Så kan du hjälpa: Peka på ordet och titta på den sista bokstaven tillsammans. Läs sedan meningen igen och fråga vilket ord som passar.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Känna igen vanliga ordDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om strategier för att avkoda ord. Att känna igen vanliga ord som hela ord är en sådan strategi.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Läsa och skriva

Strategier för att avkoda, förstå och tolka ord, begrepp och texter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 14 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.