Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 3

Myter och gudar

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Långt innan det fanns böcker berättade människor myter om gudar, jättar och hjältar. Myterna förklarade sådant som åskan och årstiderna. Här får du läsa grekiska och nordiska myter och lära dig om samisk religion.

SO i åk 1–3 tar upp berättelser i antik och nordisk mytologi och i samisk religion. Myterna presenteras som berättelser, men för människorna som berättade dem var de en del av en levande religion. Samer är ett urfolk som lever i dag, och samisk religion beskrivs utifrån det som samiska källor själva berättar.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka med kort svart hår och ljusbrun hud och en pojke med lockigt rödbrunt hår och ljus hud läser en bilderbok vid ett bord i ett bibliotek. På uppslaget syns ett åskmoln över ett hav och en man med rött skägg och en hammare

Det här handlar det om

En myt är en berättelse om gudar, jättar och hjältar. Förr berättade människor myter för att förklara världen, till exempel hur jorden blev till, varför det åskar och varför det blir vinter. Myterna berättades muntligt länge innan någon skrev ner dem. För människorna som berättade dem var myterna en del av deras religion.

För ungefär 2 500 år sedan trodde människorna i antikens Grekland på många gudar. Enligt myterna bodde gudarna på berget Olympen, och den högsta guden hette Zeus. Romarna hade liknande gudar, ofta med andra namn. Grekiska myter berättas fortfarande, i böcker och på film.

Innan människorna i Norden blev kristna trodde de på gudar som Oden, Tor och Freja. Den religionen kallas fornnordisk religion eller asatro, och i dag finns också en nutida religion som bygger på den, och som ibland kallas forn sed. Förr var den en levande religion i Norden: människor offrade till gudarna och bar smycken formade som Tors hammare. Myterna skrevs ner långt senare, på 1200-talet, på Island, av människor som då var kristna. Därför vet vi inte exakt hur människor trodde under vikingatiden.

Många tror att vikingarna hade horn på sina hjälmar, men det är en myt i ordets andra betydelse: något som många tror men som inte stämmer. Den bilden började målas på 1800-talet.

Samer är ett urfolk. De har levt i Sápmi, långt i norr, sedan mycket lång tid tillbaka, och de lever där och på många andra platser i dag. Förr hade samer en egen religion, och en del samer för traditioner från den vidare i dag. I den hängde människor, djur och natur ihop, och berg, stenar, sjöar och träd hade en ande. Solen (Biejvve) var en viktig gudinna som gav allt levande liv, ljus och värme, och Åskan (Horagalles) gav regn så att marken grönskade. En sejte, eller sieidi, var en helig sten eller klippa där man offrade en del av fångsten.

Under 1600- och 1700-talet tvingades samer att överge eller dölja sin religion och sina heliga föremål. Det som gick att dölja levde ändå vidare, bland annat i jojk och berättelser. I dag är många samer kristna, och fjäll och heliga platser är fortfarande viktiga för många samer.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förklara att myter var en del av religionen för människorna som berättade dem
  • berätta vad vi vet om nordisk religion och hur vi vet det
  • jämföra gudar i nordisk och samisk religion
  • berätta om samisk religion förr och om samer i dag
  • söka fakta om myter och religion i böcker eller på webbsidor

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    De nordiska myterna skrevs ner på Island på 1200-talet, flera hundra år efter vikingatiden. De som skrev var kristna. Varför är det svårt att veta exakt hur människor trodde på vikingatiden?

    Tränar: tänka på varifrån vi vet något om historien

    Visa svar

    Myterna skrevs ner långt senare, av människor som inte själva trodde på de gamla gudarna. De kan ha ändrat, glömt eller missförstått en del. Vikingarna skrev inga böcker om sin religion.

  2. Utforska

    Ta reda på på Historiska museets webbsida tillsammans med din lärare vilka spår som visar att människor i Norden trodde på Tor.

    Tränar: se hur fynd berättar om en religion

    Visa svar

    Till exempel smycken formade som Tors hammare, ortnamn som Torsåker och stenar med bilder från myterna, som Altunastenen i Uppland där Tor fiskar.

  3. Jämför

    Jämför Tor i nordisk religion med Åskan, Horagalles, i samisk religion. Vad är likt, och vad är olika?

    Tränar: jämföra gudar i nordisk och samisk religion

    Visa svar

    Båda rådde över åskan. Horagalles gav regn så att marken grönskade, men kunde också orsaka skogsbrand och skada människor och renar. Tor var den starkaste av asarna och skyddade människorna mot jättarna. De hör till olika religioner, men samisk religion har påverkats av fornnordisk religion.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Under 1600- och 1700-talet förbjöds samer att utöva sin gamla religion, och heliga föremål togs ifrån dem. Hur kunde minnet av religionen ändå leva vidare?

    Tränar: förstå vad som hände med samisk religion

    Visa svar

    Människor berättade vidare för sina barn och jojkade. Det som gick att dölja levde kvar i berättelser, sånger och minnen.

  5. Utforska

    Ta reda på på samer.se eller Sametingets webbsida tillsammans med din lärare: vilken dag är samernas nationaldag, och varför valdes just den dagen?

    Tränar: veta att samer är ett levande folk i dag

    Visa svar

    Den 6 februari. Den dagen år 1917 hölls det första samiska landsmötet i Trondheim, där samer från olika länder samlades.

  6. Skriv själv

    Välj en grekisk eller nordisk myt som du har läst eller lyssnat på. Skriv några meningar om vad som händer i myten och vad den kan ha förklarat eller velat lära.

    Tränar: återberätta en myt och fundera över vad den betyder

    Visa svar

    Till exempel: I myten om Ikaros flyger Ikaros för nära solen, och vaxet i vingarna smälter. Myten kan lära att man ska lyssna på goda råd och inte ta för stora risker.

Så tränar du

5 minuter

  • Gissa guden

    Den ena beskriver en gud eller en hjälte från en myt ni har läst, utan att säga namnet. Den andra gissar vem det är och om myten är grekisk eller nordisk.

I vardagen

  • Spår av myter

    Leta efter spår av myter omkring er, till exempel namn på platser, veckodagar, planeter eller figurer i filmer och spel. Prata om vilken myt namnet kommer från.

Med papper och penna

  • Min egen myt

    Hitta på en myt som förklarar något i naturen, till exempel varför det snöar eller varför stjärnorna lyser. Rita den som en serie och berätta den för någon.

Tillsammans med en vuxen

  • Myter på biblioteket

    Låna en bok med grekiska eller nordiska myter för barn, eller en bok om samer och samisk kultur, och läs tillsammans. Prata om vad berättelserna förklarar.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Varför tror du att människor berättade den här myten?”

    Säg att människor förr "trodde på" gudarna, inte att myterna bara är sagor. För dem som berättade myterna var de en del av religionen.

  • Samer är inte ett folk i historien utan lever i dag, i Sverige och i andra länder. Visa gärna samer.se eller Sametingets webbsida, där samer själva berättar.
  • Nordiska myter kan vara våldsamma. Välj böcker för barn och läs gärna igenom berättelsen själv först.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att myterna bara var påhittade sagor som ingen tog på allvar.

    Så kan du hjälpa: Berätta att myterna hörde till religionen för människorna som levde då. De offrade till gudarna och bad om hjälp.

  • Tror att samer bara levde förr i tiden.

    Så kan du hjälpa: Samer är ett urfolk som lever i dag, med egna språk, Sametinget och en egen flagga. Läs om samer i dag tillsammans.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Myter och gudarDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lyssnar på och återberättar grekiska och nordiska myter och lär sig vad de kunde förklara. Barnet lär sig att myterna hörde till levande religioner, hur vi vet något om dem och om samisk religion, och att samer är ett urfolk som lever i dag.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.