Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 3

Söka och granska information

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Du kan ta reda på saker på olika sätt, till exempel genom att läsa, fråga någon som vet eller titta noga själv. Det du hämtar information ifrån kallas en källa. Alla källor stämmer inte, så det är klokt att fundera på vem som står bakom.

SO i åk 1–3 tar upp metoder för att söka information, som att läsa, intervjua och observera, och samtal om hur användbara och tillförlitliga olika källor är. Barnet tränar på att fråga vem som står bakom något, varför det är skrivet och om det stämmer med andra källor. Använd påhittade exempel när ni övar: verkliga nyheter kan vara skrämmande och blir snabbt inaktuella.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka med långt brunt hår och ljus hud håller i ett förstoringsglas och tittar i en faktabok, och en pojke med kort svart hår och ljusbrun hud antecknar i ett block, vid ett bord på ett bibliotek
På den här sidan

Det här handlar det om

Information är det du får veta om något. Du kan söka information på olika sätt. Du kan läsa, till exempel i en faktabok, på en skylt eller på en webbsida. Du kan intervjua, alltså fråga en person som vet. Och du kan observera, alltså titta noga själv och skriva upp vad du ser.

Det du hämtar information ifrån kallas en källa. En bok, en person, en film och en webbsida kan alla vara källor.

En källa är användbar om den svarar på det du vill veta. Vill du veta hur man tvättade kläder förr kan en farfar eller en annan äldre person som minns det vara en bra källa. Vill du veta hur myrorna i en myrstack bär sina saker är det bästa att observera själv.

En källa är tillförlitlig om man kan lita på att den stämmer. Då är det bra att fråga: Vem står bakom? Varför har de skrivit eller sagt det? Vill de berätta något, sälja något eller få dig att skratta? När skrevs det? Och säger andra källor samma sak?

Allt som står i en bok eller på nätet är inte sant. Reklam vill få dig att köpa något. Bilder kan vara ändrade i en dator. Och något blir inte sant bara för att många delar det.

Människor kan minnas fel, fast de inte menar att ljuga. Därför är det bra att jämföra det någon berättar med fler källor.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • granska en källa med frågorna vem, varför och när
  • jämföra två källor och se om de säger samma sak
  • förklara att en bild eller ett inlägg på nätet kan vara ändrat eller fel
  • planera en liten undersökning med läsning, intervju eller observation
  • berätta var man har hittat sin information

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    I ett påhittat inlägg på nätet står det: "Alla barn på skolan får glass gratis i matsalen på fredag! Dela med alla!" Hur kan du ta reda på om det stämmer, innan du delar det?

    Tränar: granska ett inlägg innan man sprider det

    Visa svar

    Kontrollera vem som har skrivit inlägget, och fråga en lärare eller titta på skolans egen information. Stämmer det inte med det skolan säger ska man inte dela det.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Två påhittade källor säger olika om hur högt vattentornet i en stad är. En skylt vid tornet säger 40 meter. Ett inlägg på nätet säger 100 meter. Vilken av källorna litar du mest på, och varför?

    Tränar: avgöra vilken källa som är mest tillförlitlig

    Visa svar

    Skylten har troligen satts upp av dem som äger tornet, till exempel kommunen, och de kan ta reda på hur högt det är. Om inlägget vet man inte vem som har skrivit det eller hur den personen vet. Skylten är mer tillförlitlig, men man kan kontrollera i en tredje källa.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    En påhittad bild på nätet visar en katt som ser lika stor ut som ett hus. Hur kan en sådan bild ha blivit till?

    Tränar: förstå att bilder kan lura

    Visa svar

    Bilden kan vara ändrad i en dator. Den kan också vara tagen så att katten sitter nära kameran och huset står långt bort, så att katten ser större ut än den är.

  4. Skriv själv

    Klassen vill veta vad barnen på skolan helst vill ha mer av på skolgården. Planera hur ni kan ta reda på det. Skriv vilka ni ska fråga, vilka frågor ni ska ställa och hur ni ska skriva upp svaren.

    Tränar: planera en undersökning

    Visa svar

    Planen säger till exempel att klassen frågar tio barn från varje årskurs, ställer frågan "Vad vill du ha mer av på skolgården?" och gör ett streck i en tabell för varje svar.

  5. Utforska

    Titta genom samma fönster i skolan vid samma tid tre dagar i rad. Räkna under fem minuter hur många fåglar du ser, eller hur många människor som går förbi, och skriv upp det. Blev det lika många alla dagar?

    Tränar: observera flera gånger och jämföra

    Visa svar

    Oftast blir det olika, till exempel på grund av vädret. Därför är det bra att observera flera gånger innan man drar en slutsats.

  6. Tänk själv – dra en slutsats

    Maja intervjuar en äldre granne, som berättar att det kom mycket mer snö på vintrarna när hon var barn. Hur kan Maja ta reda på om grannens minne stämmer?

    Tränar: jämföra ett minne med andra källor

    Visa svar

    Maja kan jämföra med en annan källa, till exempel uppmätt väderstatistik från SMHI, som visar hur mycket snö det faktiskt kom förr. Hon kan också fråga fler personer som var barn samtidigt. Minnen kan stämma, men man kan också minnas fel.

Så tränar du

5 minuter

  • Sant eller påhittat?

    Turas om att säga något som är sant och något som är påhittat. Den andra gissar vilket som är vilket och säger hur man skulle kunna ta reda på det.

I vardagen

  • Vem vill något?

    När ni ser reklam, till exempel på en affisch eller på en förpackning: fråga tillsammans vem som har gjort den och vad de vill att man ska göra.

Med papper och penna

  • Fönsterdagbok

    Titta ut genom samma fönster en stund varje dag i en vecka och skriv eller rita upp vad du ser: vädret, fåglar, bilar eller människor. Jämför dagarna i slutet av veckan.

Tillsammans med en vuxen

  • Intervju

    Barnet intervjuar en vuxen som barnet känner, till exempel om ett yrke eller om hur det var förr. Skriv frågorna tillsammans innan, och låt barnet skriva eller rita upp svaren.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur skulle vi kunna ta reda på om det där stämmer?”

    Visa hur du själv gör när du inte vet om något stämmer. Säg högt var du läste det och hur du kan kontrollera det.

  • ”Hur vet du det?”

    Fråga "Hur vet du det?" nyfiket och inte som en anklagelse. Då lär sig barnet att tänka på källan utan att känna sig ifrågasatt.

  • Öva källkritik med påhittade exempel, inte med verkliga nyheter. Verkliga nyheter kan vara skrämmande, och de blir snabbt inaktuella.
  • Låt barnet välja vem det vill intervjua: en lärare, någon på fritids, en granne eller någon i familjen. Alla barn har inte far- och morföräldrar i närheten. Barnet ska inte intervjua okända vuxna på egen hand, och inte heller på nätet.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att allt som står i en bok eller på nätet är sant.

    Så kan du hjälpa: Ta ett påhittat exempel, som en reklam som lovar för mycket, och fråga vem som har skrivit den och vad de vill. Vem som helst kan skriva på nätet.

  • Tror att något stämmer för att många säger det eller delar det.

    Så kan du hjälpa: Något blir inte sant av att många upprepar det. Fråga var uppgiften kommer ifrån från början, och om en källa man kan lita på säger samma sak.

  • Tror att en källa antingen är bra eller dålig, oavsett vad man vill veta.

    Så kan du hjälpa: Det beror på frågan. En saga är ingen bra källa om hur djur lever, men en bra källa om hur sagor kan låta. En gammal bok kan vara en bra källa om hur det var förr.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Nyheter och medier
  2. Söka och granska informationDu är här
  3. Tidslinjer

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig ta reda på saker genom att läsa, intervjua och observera, och att säga var informationen kommer ifrån. Barnet samtalar om när en källa är användbar och när man kan lita på den, med frågor som vem som står bakom, varför och om andra källor säger samma sak.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

De samhällsorienterande ämnena, årskurs 1–3

Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 17 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.