Högtider och berättelser

Kristendom, islam och judendom är tre religioner med många anhängare, både i Sverige och i världen. Inom varje religion tror och firar människor på olika sätt. Alla som hör till en religion firar inte likadant, och många firar högtider också utan att vara troende.

Kristna tror att Jesus är Guds son. På julen firar kristna att Jesus föddes. I Bibeln står det att Jesus föddes i staden Betlehem och lades i en krubba, och att änglar berättade det för några herdar. I Sverige firas julafton den 24 december och juldagen den 25 december. På påsken minns kristna det som Bibeln berättar: att Jesus dog på ett kors på långfredagen och uppstod från de döda på påskdagen. Påskdagen har inget fast datum. I Svenska kyrkan och andra västliga kyrkor infaller den alltid på en söndag mellan den 22 mars och den 25 april, och vilken söndag det blir beror på när det är fullmåne. Ortodoxa kristna räknar på ett annat sätt och firar ofta påsk senare. Korset är kristendomens viktigaste symbol, och Bibeln är den heliga skriften.

Muslimer tror på en enda Gud, som på arabiska kallas Allah, och att Muhammed är Guds profet. Koranen är islams heliga skrift. Ramadan är en månad då många vuxna muslimer fastar: de äter och dricker inte från gryningen tills solen går ner. Barn, sjuka och gravida behöver inte fasta. På kvällen äter man ofta tillsammans. Enligt islamisk tradition fick Muhammed de första orden i Koranen under ramadan. När ramadan är slut firar många muslimer eid al-fitr med gemensam bön, fina kläder, god mat och besök hos släkt och vänner, och man ger mat eller pengar till dem som har det svårt. Islam har ingen bestämd symbol. Halvmånen syns på många moskéer, men många muslimer ser den inte som en religiös symbol.

Den muslimska kalendern följer månen, och en ny månad börjar när den första smala skäran av månen syns på kvällshimlen. En del muslimer tittar efter den, andra räknar ut när den syns, och därför kan ramadan börja på olika dagar. Ett månår är ungefär elva dagar kortare än vårt vanliga år, så ramadan och eid kommer ungefär elva dagar tidigare för varje år. Därför kan ramadan infalla både på vintern och på sommaren.

Toran är den viktigaste delen av judendomens heliga skrifter. På pesach minns judar berättelsen om hur Mose ledde israeliterna ut ur slaveriet i Egypten. Pesach firas på våren och börjar med en måltid som heter seder, där man bland annat äter matsa, ett bröd som inte har jäst. Chanukka är en ljusfest i åtta dagar, i november eller december. Den påminner om när templet i Jerusalem invigdes igen för länge sedan. Enligt berättelsen fanns det bara olja för en dag till templets lampa, men den räckte i åtta dagar. Därför tänder många judar ljus i en chanukkia, en ljusstake med plats för åtta ljus och ett tändarljus. Davidsstjärnan är en känd judisk symbol. Den judiska kalendern följer både månen och solen, så pesach och chanukka hamnar på olika datum olika år men alltid ungefär vid samma tid på året.

Bibeln består av Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla testamentet innehåller i stort sett samma skrifter som judendomens heliga skrifter. Några berättelser finns i alla tre religionerna, fast med lite olika namn, till exempel berättelsen om Noa och arken. Många berättelser i Bibeln vill lära något om hur man ska vara mot andra. Jesus berättade själv sådana berättelser, som kallas liknelser.