Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 5

Minnas och lära med språket

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Att bara läsa en text räcker inte alltid för att minnas den. Här tränar du på att skriva stödord, ordna fakta i en bild och berätta med egna ord, så att du minns det du har lärt dig.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 använder språket för att minnas och lära: stödord och grafiska modeller som tankekarta, venndiagram, tidslinje, flödesschema och tabell. Barnet tränar på att välja en modell som passar innehållet, att återberätta med hjälp av den och att repetera. Lästexterna är korta faktatexter som Skolguiden har skrivit.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke i elvaårsåldern med ljusbrun hy och rakt svart hår sitter vid ett skrivbord hemma. Han har en grå tröja och ritar en tankekarta med färgpennor på ett stort papper, med en uppslagen faktabok bredvid sig.

Det här handlar det om

Det du läser fastnar lättare om du gör något med det. När du skriver stödord eller ordnar fakta i en bild måste du tänka efter vad som är viktigt.

Stödord är några få ord som bär det viktigaste i en text. Små ord som och, att och som behövs sällan. Det räcker att stödordet påminner dig om resten.

En grafisk modell är ett sätt att ordna det du har läst i en bild. Olika modeller passar olika slags innehåll.

En tankekarta har ämnet i mitten. Grenarna går ut till olika delar av ämnet, och på varje gren skriver du stödord.

Ett venndiagram är två cirklar som går in i varandra. Det som gäller båda skriver du där cirklarna möts, och det som bara gäller den ena i dess egen del.

En tidslinje visar händelser i den ordning de hände, ofta med årtal eller datum. Ett flödesschema visar steg som följer på varandra, med pilar mellan stegen.

En tabell har rader och kolumner. I den kan du ställa flera saker bredvid varandra och se vad som gäller för var och en.

Pröva sedan vad du minns. Lägg undan texten, berätta med egna ord med hjälp av modellen, och titta efter vad du missade.

Sprid ut repetitionen över flera dagar. Då fastnar det oftast bättre.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • välja en grafisk modell efter innehållet och motivera valet
  • fylla i en modell med uppgifter ur en text
  • jämföra vad två modeller visar om samma sak
  • välja modell för nya uppgifter

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Två texter om groddjur

Text 1: Vanlig groda och vanlig padda är båda groddjur, och båda lägger sina ägg i vatten. Grodans hud är slät. Paddans hud är vårtig och har körtlar med gift, så de flesta djur låter bli att äta den. Paddan har korta bakben och kryper eller tar små skutt. Grodans ägg kallas rom och ligger i stora klumpar. Paddan lägger sin rom i långa band runt vattenväxter.

Text 2: I Sverige lägger grodan sin rom i april eller maj. Efter två eller tre veckor kläcks äggen, och ut kommer små grodyngel. Först har de inga ben, men en lång stjärt. Sedan växer benen ut, och stjärten försvinner. Efter två eller tre månader har grodynglet blivit en liten groda.

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Vilken grafisk modell skulle du välja för text 2? Varför passar en tankekarta sämre för den texten?

    Tränar: välja modell efter innehållet

    Visa svar

    En tidslinje eller ett flödesschema, eftersom texten berättar om steg som kommer i en bestämd ordning. I en tankekarta går alla grenar ut från mitten, och då syns det inte vad som kommer först och vad som kommer sedan.

  2. Skriv själv

    Gör ett venndiagram med grodan i den ena cirkeln och paddan i den andra. Vad skriver du där cirklarna möts, och vad i varje cirkels egen del?

    Tränar: fylla i en modell med uppgifter ur en text

    Visa svar

    Där cirklarna möts: groddjur, lägger ägg i vatten. Grodan: slät hud, rom i stora klumpar. Paddan: vårtig hud med giftkörtlar, korta bakben, kryper eller tar små skutt, rom i långa band runt vattenväxter.

  3. Skriv själv

    Skriv in stegen ur text 2 i den modell du valde. Använd högst fyra ord i varje steg.

    Tränar: sätta steg i ordning i en modell

    Visa svar

    Stegen kommer i textens ordning. Till exempel: rom i april–maj → kläcks efter 2–3 veckor → grodyngel utan ben, lång stjärt → ben växer, stjärten försvinner → liten groda efter 2–3 månader.

  4. Jämför

    Tuva har gjort en tabell om grodan och paddan, med raderna hud, ben och rom. Jämför tabellen med venndiagrammet. Vad syns tydligare i tabellen, och vad syns tydligare i venndiagrammet?

    Tränar: jämföra vad två modeller visar

    Visa svar

    I tabellen står grodan och paddan bredvid varandra på varje rad, så det är lätt att jämföra en sak i taget, till exempel huden. Tabellen har också en tom ruta där texten inte säger något, som grodans ben. I venndiagrammet syns det tydligare vad de två djuren har gemensamt, eftersom det står samlat i mitten.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Vilken modell skulle du välja i varje fall? a) Du vill samla allt du vet om rymden inför ett skolarbete. b) Du ska lära dig hur man gör papper, från träd till färdigt ark. c) Du ska jämföra fyra fåglar på storlek, föda och bo.

    Tränar: välja modell för nya uppgifter

    Visa svar

    a) En tankekarta, eftersom du vill samla många delar av ett ämne. b) Ett flödesschema, eftersom det är steg som följer på varandra. c) En tabell, eftersom det är flera saker som ska jämföras på samma punkter. Ett venndiagram med fyra cirklar blir svårt att läsa.

Så tränar du

5 minuter

  • Tre ord kvar

    Den vuxna läser högt ett kort stycke ur en faktabok. Barnet skriver bara tre stödord. Nästa dag berättar barnet vad stycket handlade om med hjälp av de tre orden.

I vardagen

  • Stödord efter programmet

    Efter en film eller ett faktaprogram för barn skriver ni tre stödord var. Berätta för varandra vad programmet handlade om med hjälp av orden. Valde ni samma ord?

Med papper och penna

  • Samma text, två modeller

    Välj ett stycke ur en läxa eller en faktabok. Gör två olika modeller av samma stycke, till exempel en tankekarta och en tabell. Vilken visade innehållet tydligast, och varför?

Tillsammans med en vuxen

  • Förhör med modellen

    Barnet förklarar en modell som det har gjort till en läxa. Den vuxna ställer frågor om det som står i modellen, och barnet svarar med modellen framför sig. Sedan svarar barnet en gång till med modellen undanlagd.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad ska det här ordet hjälpa dig att komma ihåg?”

    Låt barnet välja stödorden själv, även om de inte blir de du hade valt. Fråga vad varje ord ska påminna om.

  • ”Vad vill du kunna se när modellen är klar?”

    Fråga vad texten gör innan barnet väljer modell, och låt barnet själv säga vilken modell som passar och varför.

  • Ett förhör hemma behöver inte vara ett prov. Var nyfiken på det barnet berättar, och leta tillsammans upp det som fattades.
  • Det går lika bra att lyssna på en text med talsyntes eller som ljudbok, och att diktera stödorden. Det viktiga är att barnet gör något med innehållet.

Det här kan vara klurigt

  • Skriver av hela meningar i stället för att välja stödord.

    Så kan du hjälpa: Stryk tillsammans de ord som kan tas bort utan att innehållet försvinner. Pröva sedan om barnet kan säga meningen med egna ord.

  • Lägger mycket tid på att göra modellen fin men använder den aldrig för att repetera.

    Så kan du hjälpa: Låt barnet berätta med bara modellen framför sig. Det som saknas fyller ni i med en annan färg.

  • Väljer alltid samma modell, oavsett vad texten handlar om.

    Så kan du hjälpa: Pröva två modeller på samma text och prata om vilken som gjorde innehållet lättast att förstå.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Minnas och lära med språketDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om språkliga strategier för att minnas och lära, som grafiska modeller och stödord.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.