Svenska • Åk 5
Resonera om texter
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
En text kan väcka tankar om dig själv, om andra böcker och om världen. Här tränar du på att säga vad du tycker, jämföra texter och tolka det som inte står rakt ut.
Här ser du hur barnet i åk 4–6 resonerar om texter. Barnet säger vad det tyckte och visar var i texten det kommer ifrån, skiljer på vad texten säger och vad någon tycker och jämför två texter med samma tema. I åk 6 argumenterar barnet för en tolkning med stöd i texten. När barnet kopplar en text till sig själv räcker det att tänka tyst, och alla texter i uppgifterna är Skolguidens egna.
På den här sidan
Det här handlar det om
Att resonera om en text betyder att tänka och prata om den på fler sätt än att berätta vad som händer.
Du kan koppla texten till dig själv. Påminner den om något du har känt eller varit med om? Det kan hjälpa dig att förstå personerna, och du behöver inte berätta det för någon.
Du kan koppla texten till andra texter. Kanske påminner den om en annan bok, en film eller en saga, med en liknande person eller en liknande händelse.
Du kan också koppla texten till världen. Kan det som händer hända i verkligheten, och hur skulle det i så fall gå till?
Din läsupplevelse är vad texten gör med dig medan du läser. Den kan bli spännande, rolig, sorglig eller tråkig, och det kommer alltid från något i texten.
Skilj på vad texten säger och vad du tycker om den. Det som står i texten kan du visa. Det du tycker kan du förklara, men någon annan kan tycka annorlunda.
Ett tema är det som en text handlar om på djupet. Två texter kan ha samma tema fast personerna, platsen och sättet att berätta är helt olika.
En tolkning förklarar något som texten inte säger rakt ut, till exempel varför en person gör som den gör. En tolkning är starkare ju mer stöd den har i texten.
Två läsare kan tolka samma text olika. Jämför vilka ställen i texten som var och en bygger på.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- hitta temat som två texter har gemensamt
- jämföra hur två texter berättar om samma sak
- koppla en text till hur det kan gå i verkligheten
- bemöta en åsikt om en text med stöd i texten
- hitta likheter mellan en text och andra böcker, filmer eller sagor
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Mössan och grenen
Båda texterna är skrivna av Skolguiden. Text A heter Mössan.
På rasten tog Hugo Aminas mössa och sprang runt på skolgården med den. Flera av de andra skrattade. Wilma kände att det var fel, men hon ville inte att de skulle börja skratta åt henne också. Hon tittade ner på sina skor.
Sedan tog hon ett djupt andetag och gick fram till Hugo. Hon sträckte fram handen.
– Den är inte din, sa hon.
Hugo ryckte på axlarna och gav henne mössan. Han sa ingenting mer, men han tog aldrig Aminas mössa igen.
Text B heter Grenen. I skogen bestämde den stora kråkan vem som fick sitta på den högsta grenen. En morgon knuffade hon ner en liten talgoxe. De andra fåglarna tittade bort.
Bara ekorren Pip stannade kvar. Han var mycket mindre än kråkan, och hans svans darrade.
– Grenen är allas, sa Pip.
Kråkan blev så förvånad att hon flög sin väg. Nästa morgon satt talgoxen på den högsta grenen, och bredvid satt tre andra fåglar.
- Jämför
Text A och text B handlar om samma sak på djupet. Vad är temat i båda, och vad är olikt i sättet att berätta?
Tränar: jämföra temat i två texter
Visa svar
Temat är att våga säga ifrån när någon behandlar en annan orättvist, fast man själv är rädd. Text A händer på en skolgård med barn och kunde hända på riktigt. Text B händer i en skog där djur pratar, som i en fabel.
- Tänk själv – dra en slutsats
Hur visar texterna hur Wilma och Pip känner sig innan de säger något? Varför spelar det roll för det som texterna handlar om?
Tränar: se hur två texter visar samma sak på olika sätt
Visa svar
Båda är rädda. Wilma tittar ner på sina skor och tar ett djupt andetag. Pip är mycket mindre än kråkan, och hans svans darrar. Det är viktigt eftersom det visar att de är modiga: de säger ifrån fast de är rädda.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilket av de två sluten liknar mest hur det kan gå i verkligheten? Stöd svaret med det som står i båda texterna.
Tränar: koppla en text till verkligheten
Visa svar
Slutet i text A. Hugo rycker bara på axlarna och ger tillbaka mössan, utan att säga förlåt. I text B flyger kråkan sin väg direkt, och dagen efter har allt blivit bra, som i en saga. I verkligheten kan det förstås också gå på andra sätt.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ebba säger: "Text B är bara för små barn, så den handlar inte om något viktigt." Vilken del av det är Ebbas åsikt? Visa med texten att B ändå tar upp något viktigt.
Tränar: bemöta en åsikt med stöd i texten
Visa svar
Att texten är bara för små barn är Ebbas åsikt. Men text B tar upp samma sak som text A: Pip säger ifrån när kråkan knuffar ner talgoxen, fast de andra tittar bort. Att en text har talande djur betyder inte att den saknar ett viktigt tema.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Påminner någon av texterna dig om en annan bok, en film eller en saga? Vad är likt, och vad är olikt?
Tränar: koppla en text till andra texter
Så tränar du
5 minuter
Säger eller tycker?
När ni har läst något: säg turvis en mening om texten. Den andra gissar om meningen säger vad som står i texten eller vad du tycker.
I vardagen
Kan det hända på riktigt?
När ni ser en film eller läser en bok: stanna vid en händelse och fundera på om den kunde hända i verkligheten, och vad som i så fall skulle bli annorlunda.
Med papper och penna
Tolkning med sidnummer
Skriv en tolkning av något i en bok du läser, till exempel varför en person gör som den gör. Skriv sidnumren där du hittar stöd. Visa en vuxen eller någon som har läst samma bok.
Tillsammans med en vuxen
Samma tema, två berättelser
Välj två böcker, eller en bok och en film, som handlar om samma sak på djupet. Prata om vad som är likt och hur de berättar olika.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Var i boken kände du så?”
Fråga vad barnet tyckte och var i texten det märktes, i stället för om barnet förstod.
”Var står det något som stöder det?”
Säg emot ibland, vänligt, och be om stöd i texten. Då tränar barnet på att argumentera för sin tolkning.
- Barnet behöver aldrig berätta om egna upplevelser för att koppla en text till sig själv. Att tänka på dem tyst räcker.
- Visa att ni kan läsa samma bok på olika sätt. Låt båda förklara vad i texten de bygger på.
Det här kan vara klurigt
Säger bara att en bok var bra eller tråkig.
Så kan du hjälpa: Be barnet välja ett ställe i boken och berätta vad som hände med känslan där.
Tror att en tolkning är fel bara för att någon annan tolkar annorlunda.
Så kan du hjälpa: Jämför stöden i texten i stället för att avgöra vem som har rätt.
Blandar ihop det som står i texten med det man själv tänker.
Så kan du hjälpa: Fråga: står det i texten, eller är det din tanke? Båda är värda något, men de är olika saker.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Resonera om texterDu är här
Bra att kunna först
- Sammanfatta en text
Åk 4–6
Fortsätt med
- Böcker och författare
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om att resonera om texter och koppla dem till sammanhang inom och utanför texten och till den egna läsupplevelsen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Svenska, årskurs 4–6
Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.