Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 5

Språk i Sverige och Norden

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

I Sverige och Norden talas många språk och dialekter. Här tränar du på att lyssna efter skillnader, förstå lite norska och danska och lära dig mer om språk som har talats i Sverige länge.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 lär sig om språkbruk i Sverige och Norden: några svenska dialekter, grannspråken norska och danska och de fem nationella minoritetsspråken. Inget språk och ingen dialekt beskrivs som finare än någon annan. Uppgifterna utgår från påhittade personer, och barnet behöver aldrig berätta vilka språk familjen talar.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två flickor i tolvårsåldern står i ett bibliotek och tittar på en stor karta över Norden som sitter på väggen. Den ena har ljus hy, rött hår och röd jacka. Den andra har brun hy, hijab och grå jacka och pekar på kartan.

Det här handlar det om

En dialekt är ett sätt att tala ett språk som hör till en viss trakt. Dialekter kan skilja sig åt både i uttal och i ord.

I en del dialekter i Skåne kan ett ord som gå låta nästan som gåu. Många dialekter har också egna ord för vanliga saker.

Alla talar någon variant av svenska. En del talar mycket dialekt och andra nästan ingen. Standardspråket, som används i officiella sammanhang, är också en variant.

Ingen dialekt är finare, fulare eller mer rätt än en annan. Alla dialekter fungerar fullt ut för dem som talar dem.

Svenska, norska och danska är skandinaviska språk. De liknar varandra så mycket att man ofta kan förstå varandra, fast var och en talar sitt eget språk.

Därför kallas norska och danska för grannspråk till svenskan. Isländska och färöiska räknas också till de nordiska språken.

De flesta har lättare att förstå grannspråken i skrift än i tal.

Många ord är likadana eller nästan likadana i de tre språken. En del ord ser likadana ut men betyder olika. De kallas falska vänner och kan ställa till missförstånd.

Är du osäker på vad någon menar kan du fråga. Att kontrollera att man har förstått varandra hör till att prata med grannspråken.

I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. De har talats i landet under mycket lång tid.

Enligt språklagen ska samhället skydda och främja minoritetsspråken. Den som talar ett minoritetsspråk ska kunna använda det i olika delar av samhället.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • förstå en kort text på norska
  • upptäcka ord som ser ut som svenska men betyder något annat
  • resonera om varför grannspråken är lättare att läsa än att höra
  • hitta fakta om de fem nationella minoritetsspråken i en text
  • ordna fakta om språken i en tabell

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Ett vykort och fem språk

Allt här är påhittat utom fakta om språken. Ingrid i Bergen har skickat ett vykort till Elsa: "Hei Elsa! I går var jeg på stranden med familien min. Vi badet i havet, og vannet var kaldt. Etterpå spiste vi is i sola. En rar fugl tok brødet mitt! Det var veldig morsomt. Hilsen Ingrid"

Elsa läser också en faktatext om de fem nationella minoritetsspråken i Sverige. Finska är det största av dem. Meänkieli betyder vårt språk och talas framför allt i Tornedalen, längst upp i nordost. Förr räknades meänkieli som en finsk dialekt.

Jiddisch är släkt med tyska och skrivs med hebreiska bokstäver. Romani chib är släkt med hindi och andra språk i Indien. Samiska är egentligen flera språk, och fem av dem talas i Sverige.

  1. Svaret står i texten

    Vad gjorde Ingrid och hennes familj på stranden i går? Svara med egna ord på svenska.

    Tränar: förstå en kort text på norska

    Visa svar

    De badade i havet, där vattnet var kallt. Efteråt åt de glass i solen, och en fågel tog Ingrids bröd.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Ingrid skriver "spiste vi is i sola". Vad åt de, tror du? Vilka ord på kortet hjälper dig att gissa?

    Tränar: upptäcka ett ord som betyder något annat än på svenska

    Visa svar

    Glass. Spiste betyder åt, och de satt i solen efter badet. Att äta is i solen en sommardag låter konstigt, men glass passar. Is betyder alltså glass i den här meningen.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Ingrid skriver "En rar fugl tok brødet mitt!" Betyder rar samma sak som på svenska? Hur kan du veta det av meningen?

    Tränar: upptäcka ett ord som betyder något annat än på svenska

    Visa svar

    Nej. En fågel som tar någons bröd är inte särskilt rar på svenskt sätt, alltså snäll och söt. Ett ord som konstig eller oväntad passar bättre i meningen. Och mycket riktigt: på norska betyder rar konstig.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Elsa förstod nästan allt på vykortet. Men när Ingrid ringde och berättade samma sak förstod Elsa mycket mindre. Varför kan det vara så?

    Tränar: resonera om skillnaden mellan skrift och tal

    Visa svar

    I skrift kan Elsa se att orden liknar svenska, och hon kan läsa i sin egen takt och läsa om. När Ingrid pratar låter orden annorlunda än de ser ut, det går fort, och Elsa kan inte stanna och titta på ett ord.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Vilka två av minoritetsspråken är nära släkt med varandra, enligt faktatexten? Vad i texten visar det?

    Tränar: hitta fakta om minoritetsspråken

    Visa svar

    Finska och meänkieli. Texten säger att meänkieli förr räknades som en finsk dialekt.

  6. Skriv själv

    Gör en tabell med två kolumner. Skriv de fem minoritetsspråken i den första och en sak om varje språk ur faktatexten i den andra.

    Tränar: ordna fakta om språken i en tabell

    Visa svar

    Tabellen har fem rader, en för varje språk. Till exempel: finska – det största av de fem. Meänkieli – betyder vårt språk, talas i Tornedalen. Jiddisch – släkt med tyska, skrivs med hebreiska bokstäver. Romani chib – släkt med hindi. Samiska – egentligen flera språk.

Så tränar du

5 minuter

  • Beskriv, värdera inte

    Lyssna tillsammans med en vuxen på en inspelad dialekt på Isofs dialektkarta. Säg tre saker om hur personen talar, utan ord som fin, ful eller konstig.

I vardagen

  • Grannspråk på skärmen

    Titta tillsammans med en vuxen på ett barnprogram på norska eller danska, på en sida som ni har valt tillsammans. Hur mycket förstod ni? Var det lättare med text på skärmen?

Med papper och penna

  • Ordlista för tre språk

    Gör en tabell med tre kolumner: svenska, norska och danska. Slå upp fem vardagsord i en ordbok eller på en sida som ni har valt tillsammans. Ringa in de ord som är likadana i alla tre språken.

Tillsammans med en vuxen

  • Ett ord på fem språk

    Leta tillsammans med en vuxen upp hur man säger ett vanligt ord, till exempel hej eller tack, på de fem nationella minoritetsspråken. Isof och minoritet.se har ordlistor och material om språken.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad var det som lät annorlunda?”

    När ni hör en dialekt, prata om vad ni hör, inte om den är fin eller ful. Barn tar efter hur vuxna talar om andras sätt att prata.

  • ”Vilket svenskt ord liknar det här?”

    Låt barnet gissa vad norska och danska ord betyder innan ni slår upp dem. Prata om vilka ord som lurade er.

  • Barnet ska aldrig behöva berätta vilka språk eller vilken dialekt familjen talar. Övningarna bygger på påhittade personer. Vill barnet själv berätta går det bra, men ingen ska pekas ut eller tala för en hel grupp.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att det egna sättet att tala är vanlig svenska och att bara andra har dialekt.

    Så kan du hjälpa: Prata om att alla talar någon variant. En person från en annan del av landet kan höra drag i ert sätt att tala som ni själva inte lägger märke till.

  • Tror att ett ord som ser likadant ut betyder samma sak i alla tre språken.

    Så kan du hjälpa: Läs hela meningen och se om betydelsen passar. Passar den inte kan ordet vara en falsk vän.

  • Tror att minoritetsspråken har kommit till Sverige nyligen.

    Så kan du hjälpa: Berätta att alla fem har talats i Sverige i flera hundra år.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Språk i Sverige och NordenDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om språkbruk i Sverige och Norden: några svenska dialekter, de nordiska grannspråken och de nationella minoritetsspråken.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Språkbruk i Sverige och Norden.

Några svenska dialekter.

De nordiska grannspråken.

De nationella minoritetsspråken i Sverige.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.