Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 5

Läsa mellan raderna

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Allt viktigt står inte alltid rakt ut i en text. Här tränar du på att se vad en text säger direkt och vad du kan lista ut med hjälp av ledtrådar.

Här ser du hur barnet i åk 4–6 läser mellan raderna. Barnet skiljer på det som står direkt i texten och det som är indirekt uttryckt, och letar upp ledtrådarna. I åk 4 gäller det vad en person känner och vill, i åk 5 vad en text vill att läsaren ska tänka och i åk 6 budskapet i en fabel och i en reklam. Alla texter i uppgifterna är Skolguidens egna.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i tioårsåldern med rött hår i hästsvans, ljus hy med fräknar, randig tröja och jeans ligger i en hängmatta mellan två äppelträd i en trädgård och läser en bok.

Det här handlar det om

Ett budskap är det som en text vill säga till läsaren. Ibland står det rakt ut, och ibland måste du lista ut det själv.

Det som är direkt uttalat står i texten. Du kan peka på meningen där det står.

Det som är indirekt uttryckt står inte i texten, men det finns ledtrådar. Att läsa mellan raderna betyder att lägga ihop ledtrådarna till något som texten inte säger.

Ledtrådar kan vara vad en person gör, säger eller låter bli att säga. Det kan också vara hur något beskrivs, vad som kommer först och sist och vad texten väljer att ta med.

Fråga dig hur säker du kan vara. Ju fler ledtrådar som pekar åt samma håll, desto säkrare blir slutsatsen. Pekar de åt olika håll kan flera tolkningar vara möjliga.

En slutsats ska gå att stödja med texten. Det du vet om världen hjälper dig att förstå ledtrådarna, men själva ledtrådarna ska finnas i texten.

Också sakprosa och reklam kan vilja få läsaren att tänka eller göra något, utan att säga det rakt ut.

En fabel är en kort berättelse där djur beter sig som människor och som har ett budskap. Ibland står budskapet i en mening sist, och ibland får läsaren hitta det själv.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • hitta det som en text säger direkt
  • säga vad en text vill att läsaren ska tänka och visa ledtrådarna
  • förklara varför en skribent tar med en viss detalj
  • förklara vad slutet gör med läsaren
  • skriva ut ett budskap och jämföra med att låta läsaren hitta det

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

En vanlig morgon vid cykelstället

Allt här är påhittat och skrivet av Skolguiden. Texten står i skoltidningen Rasten och är skriven av Majken i 5A.

Klockan är tio i åtta. Cykelstället vid skolan har plats för 30 cyklar, och nu är alla platser tagna. Fler cyklar kommer hela tiden.

Sjätteklassarna ställer sina cyklar mot staketet. Några lägger dem i gräset. En fyraklassare försöker leda sin cykel mellan de andra och fastnar med styret i någon annans ekrar.

Vid grinden kommer en förskolegrupp gående. Pedagogen får lyfta en cykel åt sidan för att barnen ska kunna gå förbi.

Klockan ringer, och alla springer in. Kvar står cyklarna i en lång rad längs staketet, och längst bort ligger en röd cykel på sidan i diket.

I morse var det min.

  1. Svaret står i texten

    Hur många cyklar får plats i cykelstället, och hur många platser är lediga klockan tio i åtta?

    Tränar: hitta uppgifter som står direkt

    Visa svar

    30 cyklar får plats, och inga platser är lediga. Det står att alla platser är tagna.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Majken skriver aldrig vad hon vill att skolan ska göra. Vad vill hon att läsarna ska tänka? Ge tre ledtrådar ur texten.

    Tränar: säga vad en text vill att läsaren ska tänka

    Visa svar

    Att cykelstället är för litet och att skolan behöver fler platser för cyklar. Ledtrådar: alla 30 platser är tagna fast fler cyklar kommer, cyklarna ställs mot staketet och i gräset, en cykel fastnar i en annan och förskolegruppen kommer inte förbi.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Majken berättar om förskolegruppen vid grinden. Varför tror du att hon tar med den, fast förskolebarnen inte har några cyklar?

    Tränar: förklara varför en detalj är med

    Visa svar

    Den visar att cyklarna inte bara är ett problem för dem som cyklar. När en vuxen måste lyfta undan en cykel för att barnen ska komma förbi gäller problemet fler, och budskapet blir starkare.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Varför tror du att Majken slutar med meningen "I morse var det min."? Vad gör den sista meningen med läsaren?

    Tränar: förklara vad ett slut gör med läsaren

    Visa svar

    Den visar att den röda cykeln i diket är Majkens. Då blir problemet personligt, och läsaren förstår att det kan gå ut över någons egen cykel. Eftersom meningen står ensam sist stannar den kvar hos läsaren.

  5. Skriv själv

    Skriv en ny sista mening till texten, som säger budskapet rakt ut. Blir texten bättre eller sämre av det? Förklara.

    Tränar: jämföra ett utskrivet och ett indirekt budskap

    Visa svar

    Meningen säger vad Majken vill, till exempel: "Vår skola behöver fler platser för cyklar." Texten blir tydligare, men den kan också bli mindre stark, för då får läsaren inte själv komma fram till det. Båda svaren går att motivera.

Så tränar du

5 minuter

  • Står det, eller anar du det?

    När ni läser tillsammans: stanna efter en sida. Den ena säger något som står i texten, och den andra något som går att lista ut. Visa varandra ledtråden.

I vardagen

  • Det reklamen inte säger

    Titta på en reklamaffisch eller en annons i en tidning tillsammans. Vad säger den rakt ut om varan, och vad lovar den utan att säga det?

Med papper och penna

  • En egen fabel

    Skriv en kort fabel med två djur och ett budskap, utan att skriva ut budskapet. Låt en vuxen läsa och säga vilket budskap den hittar. Var det samma som du tänkte?

Tillsammans med en vuxen

  • Hur säker är du?

    När ni pratar om en bok eller en film: säg något ni tror om en person som inte sägs rakt ut. Säg också hur säkra ni är, lite, ganska eller mycket, och vilka ledtrådar som gör er säkra.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilka ord var ledtrådarna?”

    Fråga efter ledtråden, inte bara efter svaret. Barnet lär sig mer av att visa var i texten slutsatsen kommer ifrån.

  • ”Vad vill de att vi ska tro?”

    Prata om reklam som ni ser i vardagen. Barnet behöver inte avstå från något, bara se vad reklamen försöker få en att tänka.

  • Godta flera tolkningar när ledtrådarna räcker till det. Det viktiga är att barnet kan stödja det som det säger med texten.
  • Låt känslorna stanna hos personerna i texten. Barnet behöver aldrig koppla dem till sig själv eller berätta om egna upplevelser.

Det här kan vara klurigt

  • Svarar med något som står direkt i texten när frågan gäller det indirekta.

    Så kan du hjälpa: Fråga om svaret står i texten. Gör det det, fråga vidare: vad betyder det, och vad säger det om personen?

  • Drar en slutsats som inte har stöd i texten.

    Så kan du hjälpa: Be barnet peka på ledtråden. Finns det ingen, prata om vad texten faktiskt säger.

  • Tror att det bara finns ett rätt svar när texten är indirekt.

    Så kan du hjälpa: Jämför ledtrådarna för olika svar. Ibland räcker de till mer än en tolkning.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Läsa mellan radernaDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 om att urskilja budskap i texter, både det som sägs direkt och det som är indirekt uttryckt.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Svenska, årskurs 4–6

Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.