Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 3

Berättelser

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

En berättelse handlar om någon som är med om något. Här får du träna på att förstå vem den handlar om, hur personen känner sig och vad berättelsen vill säga.

Här ser du hur barnet i åk 1–3 lär sig läsa berättelser: från vem och vad, via miljö och känslor, till budskap och uppbyggnad, och hur ni kan prata om berättelser hemma.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka står högst upp på ett hopptorn i en simhall och håller i räcket medan en äldre pojke vinkar från vattnet nedanför

Det här handlar det om

En berättelse handlar om någon som är med om något. Den som berättelsen mest handlar om kallas huvudperson.

Platsen där berättelsen händer kallas miljö. Det kan vara en skolgård, en skog eller ett kök.

Ofta står det inte rakt ut hur huvudpersonen känner sig. Men texten ger ledtrådar, till exempel att någon skakar, skrattar eller springer.

Många berättelser har ett budskap. Det är något som berättelsen vill säga, till exempel att det lönar sig att vara modig eller att säga som det är.

En berättelse brukar ha en inledning, en handling och en avslutning. I inledningen får du veta vem och var, i handlingen händer något och i avslutningen får du veta hur det gick.

Du kan jämföra det som händer i en berättelse med sådant du själv har varit med om. Det gör det lättare att förstå hur personerna känner sig.

  1. Början

    Linnea står högst upp på hopptornet.

  2. Händelse

    Hon är rädd, men hon tar ett djupt andetag och hoppar.

  3. Slut

    Hon skrattar när hon kommer upp till ytan.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • fundera på vad en berättelse vill säga, alltså dess budskap
  • hitta inledningen, handlingen och avslutningen i en berättelse
  • förklara varför en person gör som den gör
  • jämföra budskapet med sådant du själv har varit med om
  • visa var i texten du hittar ledtrådar till det du tänker

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Vasen

Samir och hans kompis Vera spelar boll i Veras vardagsrum, fast de vet att de inte får.

Bollen studsar upp på en hylla, och en vas går i golvet. Vera vill säga att katten har gjort det. Samir tittar på katten, som ligger och sover i soffan. Han tycker inte att katten ska få skulden för något den inte har gjort.

När Veras pappa kommer hem berättar Samir och Vera tillsammans vad som har hänt. Pappa suckar och säger att vasen var fin. Sedan säger han att det var bra att de berättade som det var. Han sopar upp skärvorna, och Vera och Samir lägger bollen i hallen.

RubrikVasen

1Samir och hans kompis Vera spelar boll i Veras vardagsrum, fast de vet att de inte får. 2Bollen studsar upp på en hylla, och en vas går i golvet.

  • RubrikRubrik
  • Mening
  • Huvudperson
Så är texten uppbyggd: rubrik, meningar och huvudperson.
  1. Svaret står i texten

    Var spelar Samir och Vera boll?

    Tränar: hitta miljön i en berättelse

    Visa svar

    I Veras vardagsrum.

  2. Svaret står i texten

    Vad gör katten när vasen har gått sönder?

    Tränar: hitta information direkt i texten

    Visa svar

    Den ligger och sover i soffan.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Varför vill Vera säga att katten har gjort det?

    Tränar: förstå varför en person gör något

    Visa svar

    Till exempel för att hon är rädd att få skäll. De visste att de inte fick spela boll inne.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Vad vill berättelsen säga? Vad kan man lära sig av den?

    Tränar: resonera om budskapet i en berättelse

    Visa svar

    Till exempel att det är bättre att berätta som det är, även när det känns svårt. Pappa säger att det var bra att de berättade.

  5. Berätta med egna ord

    Berättelsen har tre stycken. Vilket stycke är inledningen, vilket är handlingen och vilket är avslutningen? Vad händer i varje del?

    Tränar: se hur en berättelse är uppbyggd

    Visa svar

    Första stycket är inledningen: vi får veta vem det handlar om och var de är. Andra stycket är handlingen: vasen går sönder, Vera vill skylla på katten, men Samir tycker inte att det är rätt. Tredje stycket är avslutningen: de berättar för pappa hur det gick till.

  6. Tänk själv – dra en slutsats

    Har du varit med om något liknande, när det var svårt att säga som det var? Vad hände då?

    Tränar: jämföra budskapet med egna erfarenheter

  7. Vad tror du händer sedan?

    Tror du att Samir och Vera spelar boll inomhus nästa gång de ses? Varför tror du det?

    Tränar: förutsäga utifrån ledtrådar

    Visa svar

    Till exempel nej, eftersom vasen gick sönder och de lägger bollen i hallen efteråt. Men man kan inte veta säkert.

  8. Vad betyder ordet?

    Samir tycker inte att katten ska "få skulden". Vad betyder det?

    Tränar: förstå vad ett uttryck betyder i texten

    Visa svar

    Att någon tror att katten har gjort det, fast den inte har det.

Så tränar du

5 minuter

  • Känsloledtrådar

    Säg en mening som "Alva stampar i golvet och smäller igen dörren." Barnet gissar hur Alva känner sig och vilka ord som avslöjade det. Byt sedan roller.

I vardagen

  • Vad ville filmen säga?

    Efter en film eller ett avsnitt ni har sett tillsammans: prata om vem den handlade om, var den hände och om den ville säga något.

Med papper och penna

  • Rita miljön

    Läs en berättelse och låt barnet rita platsen där den händer. Fråga vad i texten som gjorde att det ritade just så.

Tillsammans med en vuxen

  • Hur känns det nu?

    Stanna några gånger när ni läser en berättelse och fråga hur huvudpersonen känner sig just då. Leta tillsammans efter orden som ger ledtrådar.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur tror du att hon känner sig? Vad i texten får dig att tro det?”

    Fråga hur personen känner sig och vad i texten som visar det, i stället för att själv berätta.

  • ”Kan du visa var det står något som passar med det du tror?”

    Det finns ofta flera rimliga svar om budskap och känslor. Beröm svar som barnet kan koppla till texten.

  • ”Har du varit med om något liknande?”

    Koppla gärna berättelsen till barnets egna upplevelser, men gå sedan tillbaka till texten.

  • Läs gärna berättelser om barn som är olika barnet självt. Det ger fler upplevelser att prata om.

Det här kan vara klurigt

  • Säger vad personen känner, men kan inte säga varför.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad personen gör eller säger i texten. Läs meningen med ledtråden tillsammans en gång till.

  • Blandar ihop budskapet med vad som händer, till exempel "Budskapet är att vasen går sönder".

    Så kan du hjälpa: Förklara att det som händer är handlingen. Fråga sedan vad man kan lära sig av det som hände.

  • Tror att det bara finns ett rätt svar på hur en person känner sig.

    Så kan du hjälpa: Visa att flera svar kan passa, så länge det finns en ledtråd i texten. Säg gärna vad du själv tror och varför.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. BerättelserDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter, och om berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Texter

Texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 14 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.