Svenska • Åk 3
Berätta
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Du har varit med om massor av saker som andra inte vet om. Här får du träna på att berätta om dem, i ordning och så att den som lyssnar hänger med.
Här ser du hur barnet i åk 1–3 tränar på att berätta om vardagliga händelser, från att berätta i ordning till att beskriva så att innehållet tydligt framgår, och hur ni kan träna i vardagen.
På den här sidan
Det här handlar det om
När du berättar om något du har varit med om får andra veta vad du har gjort, sett eller känt. Det kan vara något stort, som en resa, eller något litet, som att du hittade en fin snäcka.
Det blir lättare att följa med om du berättar i ordning. Ord som först, sedan och till sist hjälper den som lyssnar att hålla reda på vad som hände.
Den som lyssnar var inte med. Därför behöver du berätta vem som var med, var ni var och när det hände. Om du bara säger "vi var där" vet lyssnaren inte vilka "vi" är eller var "där" ligger.
Du kan också berätta hur det kändes, till exempel om du blev glad, rädd eller förvånad.
Det gör inget om du tappar tråden. Då kan du stanna, tänka efter och fortsätta där du var.
Början
Hugo och pappa åker till badhuset.
Händelse
Hugo hoppar från den lilla trampolinen för första gången.
Slut
På vägen hem köper de varsin glass.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- berätta om vardagliga händelser så att det tydligt framgår vad som hände
- välja ut det viktigaste och hoppa över det som inte behövs
- beskriva med ord som gör det lätt att föreställa sig, till exempel hur något såg ut eller lät
- berätta vad du tänkte och kände
- svara på frågor från den som lyssnar och förklara det som var otydligt
Kan du lösa sådana här?
- Prata om det
Berätta om en vanlig skoldag. Välj ut tre saker som hände och berätta om dem så att någon som inte går i din klass förstår.
Tränar: berätta om en vardaglig händelse så att innehållet tydligt framgår
- Prata om det
Wilma berättar: "Vi var på stranden och jag hade en blå hink och det var mycket sand och min hink var blå och sedan kom det en krabba." Vad kan Wilma hoppa över, och vad kan hon berätta mer om?
Tränar: välja ut det viktigaste i en berättelse
Visa svar
Hon säger två gånger att hinken var blå, så en av gångerna kan hon hoppa över. Krabban är det spännande, så där kan hon berätta mer, till exempel vad krabban gjorde och hur det kändes.
- Prata om det
Berätta om något som gick fel men som slutade bra, till exempel när något gick sönder eller kom bort. Berätta också vad du tänkte när det hände.
Tränar: berätta om en händelse och om egna tankar och känslor
- Lek
Två frågor: Berätta om något du har gjort i veckan. Den som lyssnar ställer sedan två frågor om sådant som var otydligt eller som den vill veta mer om. Svara på frågorna.
Tränar: märka vad lyssnaren behöver veta och förklara mer
- Prata om det
Berätta om en utflykt och ta med vad du såg, hörde eller kände lukten av. Till exempel: "Det luktade rök från grillen, och fiskmåsarna skrek."
Tränar: använda beskrivande ord så att lyssnaren kan föreställa sig händelsen
Så tränar du
5 minuter
Först, sedan, till sist
Barnet berättar om något som just hände, till exempel hur det klädde på sig eller hur ni bakade, med orden först, sedan och till sist.
I vardagen
Dagens händelse
Fråga vid middagen eller på vägen hem om en sak som hände i dag. Fråga gärna vidare: vem var med, och vad hände sedan?
Med papper och penna
Rita först, berätta sedan
Vik ett papper i tre delar. Barnet ritar vad som hände i början, i mitten och i slutet och berättar sedan med teckningen som stöd.
Tillsammans med en vuxen
Fotoberättelse
Titta på foton från en utflykt eller ett kalas. Barnet väljer tre bilder och berättar vad som hände, i ordning, för någon som inte var med.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem var med då?”
Fråga nyfiket när något är otydligt, i stället för att säga att det var otydligt. Då märker barnet självt vad lyssnaren behöver få veta.
”Vill du höra vad som hände på mitt jobb i dag?”
Berätta själv om din dag i ordning. Barnet hör hur det låter när någon använder först, sedan och till sist.
”Hur kändes det när det hände?”
Fråga också om känslor. Det gör berättelsen personlig och ger barnet ord för det som hände inuti.
- Låt barnet berätta färdigt innan du frågar eller rättar. Det viktiga är att barnet vill berätta, inte att varje ord blir rätt.
Det här kan vara klurigt
Hoppar fram och tillbaka i tiden, så att det blir svårt att följa med.
Så kan du hjälpa: Fråga vad som hände allra först. Rita gärna tre rutor på ett papper och låt barnet peka på en ruta i taget medan det berättar.
Säger "han", "där" eller "den" utan att den som lyssnar vet vem eller vad det är.
Så kan du hjälpa: Fråga nyfiket i stället för att rätta: "Vem är han?" Då upptäcker barnet självt vad som behöver sägas.
Berättar länge om små detaljer och kommer inte fram till det som hände.
Så kan du hjälpa: Fråga före berättelsen vad det viktigaste var som hände. Låt barnet säga det i en mening och sedan berätta från början.
Nästa steg
Bra att kunna först
- Samtala och lyssna
Förskoleklass
Fortsätt med
- Berätta inför andra
Åk 2–3
- Skriva berättelser
Åk 2–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om att berätta om vardagliga händelser och uttrycka känslor, och om muntligt berättande.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Tala, lyssna och samtala
Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Muntliga presentationer och muntligt berättande.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 14 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Vad ska eleven kunna mot slutet av åk 3?
Skolguidens förklaring
Det här är Skolverkets kriterier för godtagbara kunskaper, förklarade med egna ord. Exemplen på sidan är inga prov.
Det handlar om att:
- berätta om vardagliga händelser och beskriva dem så att det tydligt framgår vad som hände
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 14 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.