Svenska • Åk 3
Skriva berättelser
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
I en berättelse bestämmer du vem som är med, var det händer och hur det går. Här får du träna på att skriva berättelser till bilder, beskriva personer och platser och låta personerna prata.
Här ser du hur barnet i åk 2–3 lär sig skriva berättelser, från en kort text till en bild till en berättelse med tydlig inledning, handling och avslutning, och hur ni kan uppmuntra skrivandet hemma.
På den här sidan
Det här handlar det om
En berättelse handlar om någon som är med om något. Den som berättelsen mest handlar om kallas huvudperson.
Berättelsen utspelar sig på en plats, till exempel i en skog, på en skolgård eller på en båt. När du beskriver hur det ser ut, låter eller luktar där kan läsaren se platsen framför sig.
En berättelse har en inledning, en handling och en avslutning. I inledningen får läsaren veta vem det handlar om och var. I handlingen händer något, ofta ett problem. I avslutningen löses problemet eller tar slut.
Du kan få idéer från en bild. Titta på vem som är med, var de är och vad som kan hända sedan.
När personerna pratar med varandra kallas det dialog. I många svenska barnböcker står ett pratminus (–) först på raden när någon säger något: – Kom hit! ropade Omar. Man kan också använda citattecken: ”Kom hit!” ropade Omar.
Början
Omar och Maja bygger en koja i skogen.
Händelse
Det börjar regna, och taket läcker.
Slut
De lägger granris på taket och sitter torra tills regnet slutar.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- skriva en berättelse med tydlig inledning, handling och avslutning
- beskriva hur en person är, ser ut eller känner sig
- beskriva platsen så att läsaren kan se den framför sig
- låta personerna prata med varandra och skriva det med pratminus
- skriva berättelsen för hand eller på dator
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Kojan i skogen
Omar och hans lillasyster Maja bygger en koja i skogen bakom huset. Omar är tio år och har alltid en ficklampa i fickan. Maja är sju och kan inte sitta still. Mellan granarna luktar det kåda och mossa.
Plötsligt blir himlen mörkgrå. Stora droppar börjar falla, och snart läcker det genom taket.
– Vi blir dyblöta! ropar Maja.
Omar tittar på granarna runt kojan.
– Vi hämtar granris och lägger på taket, säger han.
De bär fram armfulla med granris och lägger det tätt över taket. Snart droppar det inte längre. Omar tänder ficklampan, och de sitter torra och lyssnar på regnet tills det slutar.
RubrikKojan i skogen
1Omar och hans lillasyster Maja bygger en koja i skogen bakom huset. 2Omar är tio år och har alltid en ficklampa i fickan. 3Maja är sju och kan inte sitta still. 4Mellan granarna luktar det kåda och mossa.
- RubrikRubrik
- Mening
- Skiljetecken
- Huvudperson
- Skriv själv
Vad får du veta i inledningen, det första stycket, av berättelsen om Omar och Maja?
Tränar: känna igen en tydlig inledning
Visa svar
Vilka som är med, Omar och Maja, och var de är: vid en koja i skogen bakom huset.
- Skriv själv
Vilket problem uppstår i handlingen, och hur löser Omar och Maja det i avslutningen?
Tränar: se hur handlingen och avslutningen hänger ihop
Visa svar
Det börjar regna, och taket läcker. De lägger granris på taket så att det slutar droppa.
- Skriv själv
Vad får du veta om Maja? Vilka ord beskriver platsen?
Tränar: se hur en berättelse beskriver personer och miljö
Visa svar
Maja är sju år och kan inte sitta still. Platsen beskrivs med att kojan ligger i skogen bakom huset och att det luktar kåda och mossa mellan granarna.
- Skriv själv
Hur ser du i berättelsen att någon pratar?
Tränar: känna igen dialog med pratminus
Visa svar
Raden börjar med ett pratminus (–). Efter det som sägs står det vem som pratar, till exempel ropar Maja.
- Skriv själv
Skriv repliken med pratminus och komma: "Håll i ficklampan sa Omar"
Tränar: skriva dialog med pratminus
Visa svar
– Håll i ficklampan, sa Omar.
- Skriv själv
Beskriv en plats där en berättelse kan börja. Ta med minst två saker som man kan se, höra eller känna lukten av.
Tränar: beskriva miljön
- Skriv själv
Skriv en egen berättelse med tydlig inledning, handling och avslutning. Beskriv huvudpersonen och låt personerna säga något till varandra. Du kan skriva för hand eller på dator.
Tränar: skriva en hel berättelse
Så tränar du
5 minuter
Vem, var och vad händer?
Peka på en bild i en bok eller ut genom fönstret. Barnet hittar på en huvudperson, en plats och något som händer.
I vardagen
Berättelse till ett foto
Välj ett foto från en utflykt eller ur en tidning. Barnet hittar på vem som är med och vad som händer strax efter att bilden togs.
Med papper och penna
Tre lappar
Skriv några personer, platser och problem på lappar i tre högar, till exempel "en pirat", "i simhallen" och "nyckeln är borta". Barnet drar en lapp ur varje hög och skriver en berättelse.
Tillsammans med en vuxen
Berättarstafett
Skriv en berättelse tillsammans och turas om att skriva en mening i taget. Bestäm först vem huvudpersonen är och var berättelsen händer.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad gillar du mest i din berättelse?”
Börja med att prata om idéerna i berättelsen innan ni tittar på stavning och punkter.
”Vad händer sedan? Hur känner sig huvudpersonen nu?”
Fråga i stället för att föreslå vad som ska hända. Då blir berättelsen barnets egen.
- Låt barnet berätta högt för dig först. Du kan skriva ned början om det tar emot att komma igång, och sedan skriver barnet vidare.
- Läs barnets berättelse högt med inlevelse och beröm något konkret, till exempel ett bra ord eller en spännande händelse.
Det här kan vara klurigt
Berättelsen blir en uppräkning, till exempel "Vi gick till parken. Sen åt vi. Sen gick vi hem.", utan att något händer.
Så kan du hjälpa: Fråga vad som kan gå fel eller överraska huvudpersonen. Ett litet problem gör berättelsen spännande.
Slutar plötsligt, till exempel "Och sen var det slut."
Så kan du hjälpa: Fråga hur problemet löstes och hur huvudpersonen kände sig efteråt. Skriv en eller två meningar om det.
Skriver dialogen utan att det syns vem som pratar.
Så kan du hjälpa: Läs dialogen högt och fråga vem som säger vad. Visa hur pratminus står först på raden och hur man lägger till till exempel "sa Omar" efter repliken.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Skriva berättelserDu är här
Bra att kunna först
- Skriva meningar
Åk 1–3
Fortsätt med
- Bearbeta en text
Åk 2–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om att skriva tillsammans och själv, om strategier för att skriva texter med en uppbyggnad som passar texttypen och om texter där ord och bild hör ihop.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Läsa och skriva
Gemensamt och enskilt skrivande.
Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.
Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 14 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Vad ska eleven kunna mot slutet av åk 3?
Skolguidens förklaring
Det här är Skolverkets kriterier för godtagbara kunskaper, förklarade med egna ord. Exemplen på sidan är inga prov.
Det handlar om att:
- skriva berättande texter som har en tydlig inledning, handling och avslutning
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kriterier för bedömning av godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 14 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.