Svenska • Åk 2
Söka information
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
När du vill veta något kan du leta i en bok eller på en webbplats för barn. Här får du träna på att hitta det du letar efter och fundera på om du kan lita på det du läser.
Här ser du hur barnet i åk 2–3 lär sig hitta information i böcker och på webbplatser för barn, välja sökord och fundera på vem som står bakom en text, och hur ni kan söka tillsammans hemma.

På den här sidan
Det här handlar det om
I början av en faktabok finns det ofta en innehållsförteckning. Den visar bokens kapitel i den ordning de kommer, och på vilken sida varje kapitel börjar.
Längst bak i en faktabok finns det ofta ett register. Där står viktiga ord i alfabetisk ordning, med sidnumret där du kan läsa om ordet.
På en webbplats för barn kan du söka med sökord. Ett eller några ord som säger precis vad du letar efter brukar ge bättre träffar än ett ord som betyder många olika saker.
Den som har gjort en text kallas avsändare. Det kan vara en person, ett museum, en skola eller ett företag. Avsändaren påverkar vad som står i texten.
En reklam om en leksak vill få dig att köpa leksaken. Den berättar mest om det som är bra. Ett museum som skriver om djur vill i stället berätta hur det är.
Fundera på vem som har gjort texten och varför. Om du är osäker kan du jämföra med en annan källa, till exempel en faktabok, eller fråga en vuxen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- hitta ett kapitel med hjälp av innehållsförteckningen
- hitta ett ord med hjälp av registret
- förklara skillnaden mellan innehållsförteckning och register
- använda alfabetisk ordning när du letar i ett register
- leta i en faktabok efter svaret på en egen fråga
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Djur i skogen
Innehåll: Älgen, sidan 4. Räven, sidan 8. Igelkotten, sidan 12. Ekorren, sidan 16. Hackspetten, sidan 20.
Register: ekollon 17, ide 13, kottar 16 och 17, maskar 13, taggar 12.
- Svaret står i texten
På vilken sida börjar kapitlet om räven?
Tränar: använda en innehållsförteckning
Visa svar
På sidan 8.
- Svaret står i texten
Du vill läsa om ide. På vilken sida står det om ide?
Tränar: använda ett register
Visa svar
På sidan 13.
- Tänk själv – dra en slutsats
På sidan 12 står det om taggar. Vilket kapitel hör sidan 12 till?
Tränar: koppla ihop register och innehållsförteckning
Visa svar
Kapitlet om igelkotten. Det börjar på sidan 12, och nästa kapitel börjar på sidan 16.
- Tänk själv – dra en slutsats
Hur många sidor handlar om älgen?
Tränar: läsa en innehållsförteckning noga
Visa svar
Fyra sidor: sidan 4, 5, 6 och 7. Kapitlet om räven börjar på sidan 8.
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför står orden i registret i alfabetisk ordning?
Tränar: förstå hur ett register är ordnat
Visa svar
Så att det går snabbt att hitta det ord man letar efter.
- Vad betyder ordet?
Vad är skillnaden mellan en innehållsförteckning och ett register?
Tränar: veta vad innehållsförteckning och register är
Visa svar
Innehållsförteckningen finns oftast först i boken och visar kapitlen i den ordning de kommer. Registret finns oftast sist och visar ord i alfabetisk ordning med sidnummer.
- Skriv själv
Gör en innehållsförteckning till en egen liten bok med tre kapitel. Skriv på vilken sida varje kapitel börjar.
Tränar: göra en egen innehållsförteckning
Så tränar du
5 minuter
Registerjakt
Ta en faktabok ni har hemma. Den vuxna säger ett ord, och barnet letar upp ordet i registret och bläddrar till rätt sida.
I vardagen
Fråga på biblioteket
Gå till biblioteket med en fråga som barnet undrar över. Leta tillsammans efter en faktabok och använd innehållsförteckningen eller registret för att hitta svaret.
Med papper och penna
Min egen faktabok
Vik några papper till en liten bok. Barnet skriver ett kapitel på varje uppslag och gör sedan en innehållsförteckning längst fram.
Tillsammans med en vuxen
Sök tillsammans
Sök efter svaret på en fråga på en webbplats för barn som ni har valt tillsammans. Prata om vilka sökord ni använder och vem som har gjort sidan ni hittar.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad undrar du över?”
Utgå från barnets egna frågor. Det är lättare att leta när man verkligen vill veta svaret.
”Vem tror du har gjort det här, och varför?”
Fråga vem som har gjort en text, både på nätet och i reklam ni ser i vardagen.
”Vilka ord kan vi prova i stället?”
Låt barnet själv välja sökord och se vad som händer. Om träffarna blir konstiga kan ni prova andra ord tillsammans.
- Sök gärna på webbplatser som är gjorda för barn och som ni har valt tillsammans.
Det här kan vara klurigt
Bläddrar sida för sida i hela boken i stället för att använda innehållsförteckningen eller registret.
Så kan du hjälpa: Visa var innehållsförteckningen och registret finns. Leta upp ett ord tillsammans och jämför hur mycket lättare det gick.
Använder ett sökord som betyder många saker, till exempel "djur", och hittar inte det som söks.
Så kan du hjälpa: Fråga vad barnet egentligen vill veta. Gör sökordet mer precist tillsammans, till exempel "ekorre mat".
Tror att allt som står på en webbplats är sant.
Så kan du hjälpa: Prata om vem som har gjort sidan och varför. Jämför gärna med en faktabok.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Söka informationDu är här
Bra att kunna först
- Faktatexter
Åk 2–3
- Alfabetisk ordning
Åk 2–3
Fortsätt med
- Berätta inför andra
Åk 2–3
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om att söka information i böcker och på webbplatser för barn, och om hur den som har gjort en text påverkar vad som står i den.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Informationssökning och källkritik
Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt i söktjänster på internet.
Hur texters avsändare påverkar innehållet.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 14 september 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i svenska
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.