Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 2

Skriva berättelser

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

I en berättelse bestämmer du vem som är med, var det händer och hur det går. Här får du träna på att skriva berättelser till bilder, beskriva personer och platser och låta personerna prata.

Här ser du hur barnet i åk 2–3 lär sig skriva berättelser, från en kort text till en bild till en berättelse med tydlig inledning, handling och avslutning, och hur ni kan uppmuntra skrivandet hemma.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två syskon sitter i en koja av grenar i skogen medan det regnar utanför, och den äldre håller i en ficklampa

Det här handlar det om

En berättelse handlar om någon som är med om något. Den som berättelsen mest handlar om kallas huvudperson.

Berättelsen utspelar sig på en plats, till exempel i en skog, på en skolgård eller på en båt. När du beskriver hur det ser ut, låter eller luktar där kan läsaren se platsen framför sig.

En berättelse har en inledning, en handling och en avslutning. I inledningen får läsaren veta vem det handlar om och var. I handlingen händer något, ofta ett problem. I avslutningen löses problemet eller tar slut.

Du kan få idéer från en bild. Titta på vem som är med, var de är och vad som kan hända sedan.

När personerna pratar med varandra kallas det dialog. I många svenska barnböcker står ett pratminus (–) först på raden när någon säger något: – Kom hit! ropade Omar. Man kan också använda citattecken: ”Kom hit!” ropade Omar.

  1. Början

    Omar och Maja bygger en koja i skogen.

  2. Händelse

    Det börjar regna, och taket läcker.

  3. Slut

    De lägger granris på taket och sitter torra tills regnet slutar.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • skriva en kort berättelse till en bild
  • hitta på en huvudperson och ge den ett namn
  • bestämma var berättelsen händer
  • skriva vad som händer först, sedan och sist
  • rita en bild till en berättelse du har skrivit

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Linnea i parken

Linnea cyklar till parken. Där springer en liten hund omkring utan koppel. Den har ett halsband med ett telefonnummer. Linnea ber en vuxen i parken att ringa numret. Snart kommer hundens ägare springande.

RubrikLinnea i parken

1Linnea cyklar till parken. 2Där springer en liten hund omkring utan koppel. 3Den har ett halsband med ett telefonnummer. 4Linnea ber en vuxen i parken att ringa numret. 5Snart kommer hundens ägare springande.

  • RubrikRubrik
  • Mening
  • Huvudperson
Så är texten uppbyggd: rubrik, meningar och huvudperson.
  1. Skriv själv

    Vem är huvudperson i berättelsen om Linnea, och var händer berättelsen?

    Tränar: hitta huvudperson och plats i en berättelse

    Visa svar

    Linnea är huvudperson. Berättelsen händer i parken.

  2. Skriv själv

    Hitta på en fortsättning. Vad händer när ägaren kommer? Skriv två meningar.

    Tränar: skriva vad som händer sedan

  3. Skriv själv

    Tänk dig en bild: en flicka står på en brygga med ett fiskespö, och i vattnet hoppar en stor fisk. Ge flickan ett namn och skriv tre meningar om vad som händer.

    Tränar: skriva en kort berättelse till en bild

  4. Skriv själv

    Tänk dig en bild: en pojke tittar upp i ett träd där hans drake har fastnat. Hitta på ett namn på pojken och skriv en mening om vem han är.

    Tränar: hitta på en huvudperson

  5. Skriv själv

    Välj en plats för en berättelse: en strand, en skog eller ett tåg. Skriv en mening som berättar hur det ser ut där.

    Tränar: bestämma och beskriva en plats

  6. Skriv själv

    Rita en bild och skriv en kort berättelse till den. Berättelsen ska ha en huvudperson och en plats. Läs den sedan för någon.

    Tränar: skriva en berättelse där bild och text hör ihop

Så tränar du

5 minuter

  • Vem, var och vad händer?

    Peka på en bild i en bok eller ut genom fönstret. Barnet hittar på en huvudperson, en plats och något som händer.

I vardagen

  • Berättelse till ett foto

    Välj ett foto från en utflykt eller ur en tidning. Barnet hittar på vem som är med och vad som händer strax efter att bilden togs.

Med papper och penna

  • Tre lappar

    Skriv några personer, platser och problem på lappar i tre högar, till exempel "en pirat", "i simhallen" och "nyckeln är borta". Barnet drar en lapp ur varje hög och skriver en berättelse.

Tillsammans med en vuxen

  • Berättarstafett

    Skriv en berättelse tillsammans och turas om att skriva en mening i taget. Bestäm först vem huvudpersonen är och var berättelsen händer.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad gillar du mest i din berättelse?”

    Börja med att prata om idéerna i berättelsen innan ni tittar på stavning och punkter.

  • ”Vad händer sedan? Hur känner sig huvudpersonen nu?”

    Fråga i stället för att föreslå vad som ska hända. Då blir berättelsen barnets egen.

  • Låt barnet berätta högt för dig först. Du kan skriva ned början om det tar emot att komma igång, och sedan skriver barnet vidare.
  • Läs barnets berättelse högt med inlevelse och beröm något konkret, till exempel ett bra ord eller en spännande händelse.

Det här kan vara klurigt

  • Berättelsen blir en uppräkning, till exempel "Vi gick till parken. Sen åt vi. Sen gick vi hem.", utan att något händer.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad som kan gå fel eller överraska huvudpersonen. Ett litet problem gör berättelsen spännande.

  • Slutar plötsligt, till exempel "Och sen var det slut."

    Så kan du hjälpa: Fråga hur problemet löstes och hur huvudpersonen kände sig efteråt. Skriv en eller två meningar om det.

  • Skriver dialogen utan att det syns vem som pratar.

    Så kan du hjälpa: Läs dialogen högt och fråga vem som säger vad. Visa hur pratminus står först på raden och hur man lägger till till exempel "sa Omar" efter repliken.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Skriva berättelserDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om att skriva tillsammans och själv, om strategier för att skriva texter med en uppbyggnad som passar texttypen och om texter där ord och bild hör ihop.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Läsa och skriva

Gemensamt och enskilt skrivande.

Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.

Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 14 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.