Hoppa till innehållet
Skolguiden

Svenska • Åk 2

Berätta

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Du har varit med om massor av saker som andra inte vet om. Här får du träna på att berätta om dem, i ordning och så att den som lyssnar hänger med.

Här ser du hur barnet i åk 1–3 tränar på att berätta om vardagliga händelser, från att berätta i ordning till att beskriva så att innehållet tydligt framgår, och hur ni kan träna i vardagen.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke sitter vid köksbordet och berättar med stora gester för sin mamma och lillasyster, som lyssnar
På den här sidan

Det här handlar det om

När du berättar om något du har varit med om får andra veta vad du har gjort, sett eller känt. Det kan vara något stort, som en resa, eller något litet, som att du hittade en fin snäcka.

Det blir lättare att följa med om du berättar i ordning. Ord som först, sedan och till sist hjälper den som lyssnar att hålla reda på vad som hände.

Den som lyssnar var inte med. Därför behöver du berätta vem som var med, var ni var och när det hände. Om du bara säger "vi var där" vet lyssnaren inte vilka "vi" är eller var "där" ligger.

Du kan också berätta hur det kändes, till exempel om du blev glad, rädd eller förvånad.

Det gör inget om du tappar tråden. Då kan du stanna, tänka efter och fortsätta där du var.

  1. Början

    Hugo och pappa åker till badhuset.

  2. Händelse

    Hugo hoppar från den lilla trampolinen för första gången.

  3. Slut

    På vägen hem köper de varsin glass.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • berätta så att den som lyssnar förstår, även om den inte var med
  • tala om vem som var med, var det hände och när
  • berätta vad som hände i början, i mitten och i slutet
  • lägga till en detalj som gör berättelsen tydligare
  • förklara lite mer när den som lyssnar ser frågande ut

Kan du lösa sådana här?

  1. Prata om det

    Berätta om något du gjorde i somras för någon som inte var med. Kom ihåg att säga vem som var med, var ni var och när det var.

    Tränar: berätta vem, var och när så att lyssnaren förstår

  2. Prata om det

    Ibrahim berättar: "Vi var där, och så klättrade han upp, och sedan gick vi hem." Vad behöver den som lyssnar få veta för att förstå?

    Tränar: upptäcka vad som saknas för att en berättelse ska gå att förstå

    Visa svar

    Vilka "vi" är, var "där" ligger och vem "han" är. Det skulle också hjälpa att veta vad han klättrade upp i. Till exempel: "Jag och Oskar var i skogen, och Oskar klättrade upp i ett träd."

  3. Lek

    Vem, var, när och vad: Turas om att berätta om något från i dag. Den som lyssnar fäller upp ett finger för varje sak den har fått veta: vem, var, när och vad som hände. Blev det fyra fingrar?

    Tränar: få med vem, var, när och vad i en berättelse

  4. Prata om det

    Berätta om när du lärde dig något nytt, till exempel att cykla eller simma. Vad hände i början, i mitten och i slutet?

    Tränar: berätta med början, mitten och slut

  5. Prata om det

    Berätta om ditt favoritställe för någon som aldrig har varit där. Hur ser det ut, och vad brukar du göra där?

    Tränar: beskriva så att någon annan kan föreställa sig platsen

Så tränar du

5 minuter

  • Först, sedan, till sist

    Barnet berättar om något som just hände, till exempel hur det klädde på sig eller hur ni bakade, med orden först, sedan och till sist.

I vardagen

  • Dagens händelse

    Fråga vid middagen eller på vägen hem om en sak som hände i dag. Fråga gärna vidare: vem var med, och vad hände sedan?

Med papper och penna

  • Rita först, berätta sedan

    Vik ett papper i tre delar. Barnet ritar vad som hände i början, i mitten och i slutet och berättar sedan med teckningen som stöd.

Tillsammans med en vuxen

  • Fotoberättelse

    Titta på foton från en utflykt eller ett kalas. Barnet väljer tre bilder och berättar vad som hände, i ordning, för någon som inte var med.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem var med då?”

    Fråga nyfiket när något är otydligt, i stället för att säga att det var otydligt. Då märker barnet självt vad lyssnaren behöver få veta.

  • ”Vill du höra vad som hände på mitt jobb i dag?”

    Berätta själv om din dag i ordning. Barnet hör hur det låter när någon använder först, sedan och till sist.

  • ”Hur kändes det när det hände?”

    Fråga också om känslor. Det gör berättelsen personlig och ger barnet ord för det som hände inuti.

  • Låt barnet berätta färdigt innan du frågar eller rättar. Det viktiga är att barnet vill berätta, inte att varje ord blir rätt.

Det här kan vara klurigt

  • Hoppar fram och tillbaka i tiden, så att det blir svårt att följa med.

    Så kan du hjälpa: Fråga vad som hände allra först. Rita gärna tre rutor på ett papper och låt barnet peka på en ruta i taget medan det berättar.

  • Säger "han", "där" eller "den" utan att den som lyssnar vet vem eller vad det är.

    Så kan du hjälpa: Fråga nyfiket i stället för att rätta: "Vem är han?" Då upptäcker barnet självt vad som behöver sägas.

  • Berättar länge om små detaljer och kommer inte fram till det som hände.

    Så kan du hjälpa: Fråga före berättelsen vad det viktigaste var som hände. Låt barnet säga det i en mening och sedan berätta från början.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. BerättaDu är här
  2. Berätta inför andra

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Det här området bygger på det centrala innehållet i svenska för årskurs 1–3 om att berätta om vardagliga händelser och uttrycka känslor, och om muntligt berättande.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Tala, lyssna och samtala

Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Muntliga presentationer och muntligt berättande.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 14 september 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i svenska

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.