Pubertet, kärlek och relationer

Puberteten är tiden när ett barns kropp utvecklas till en vuxens. De flesta kommer i puberteten någon gång mellan 8 och 14 år, och den brukar ta fyra till sex år. Det är hormoner, signalämnen som kroppen själv tillverkar, som sätter igång förändringarna. När de börjar ärvs till stor del. Förändringarna kommer i olika takt och ordning, för olika personer och ibland också på samma kropp.

Under puberteten växer kroppen fort på längden och ändrar form. Det växer hår runt könsorganen och under armarna, och för många också i ansiktet. Hormonerna gör att huden bildar mer talg och blir fetare, och då blir det vanligt med finnar. Man svettas mer. Rösten blir mörkare. Hos många som har testiklar blir den mycket mörkare, och den kan låta ostadig en tid.

Hos den som har vulva, slida, livmoder och äggstockar brukar brösten börja växa först. Äggstockarna börjar släppa ägg. Varje månad växer en mjuk slemhinna i livmodern. Blir ägget inte befruktat stöts slemhinnan ut och kommer ut genom slidan som blod under några dagar. Det kallas mens. Mensen brukar komma första gången någon gång mellan 9 och 16 år, och i början kommer den ofta oregelbundet.

Hos den som har penis, pung och testiklar växer penis och testiklar, och testiklarna börjar tillverka spermier. Sädesuttömning, som också kallas utlösning, är när sperma – spermier i en vätska – kommer ut ur penis. I puberteten är det vanligt att det händer när man sover. Hos många växer också brösten en tid, och det brukar gå tillbaka.

Hormonerna påverkar också känslorna och sömnen. Humöret kan svänga fort, och man kan bli lättare irriterad. Det är vanligt i puberteten och går över.

Ett barn kan bli till när en spermie möter ett ägg. Det kallas befruktning. Spermierna kan komma in i slidan vid ett samlag och simma upp till äggledaren. Där kan en spermie befrukta ägget. Vården kan också hjälpa till, till exempel genom att föra in spermier i livmodern eller låta ägg och spermier mötas i ett laboratorium. Det befruktade ägget fortsätter till livmodern, fäster i slemhinnan och börjar växa. En graviditet varar i ungefär 40 veckor, ungefär nio månader. Vid förlossningen föds barnet oftast genom slidan, och ibland med kejsarsnitt, en operation.

Familjer blir till på olika sätt. En del barn har en mamma och en pappa, andra har två mammor, två pappor eller en förälder, och många har bonusföräldrar. En del barn är adopterade, och en del har kommit till med hjälp av vården, till exempel med spermier eller ägg från någon annan.

Många blir kära någon gång, en del redan som barn och en del senare. Man kan bli kär i någon av ett annat kön, i någon av samma kön, i någon oavsett kön, eller inte alls. Könsidentitet är vilket kön man själv känner sig som. För de flesta stämmer det med det kön de fick vid födseln, men inte för alla. En del känner sig varken som tjej eller kille, och en del är osäkra.

Ens kropp är ens egen. Ingen får röra någon annan på ett sätt som den inte vill, och man får alltid säga nej. Ett ja gäller bara just då och bara det man har sagt ja till – man får ändra sig. I en bra vänskap eller kärleksrelation respekterar man varandra. Man sprider aldrig bilder på någon utan att fråga, och inga rykten.

Om något känns fel berättar man för en vuxen man litar på. Det kan vara att någon tjatar, rör en på ett sätt man inte vill, vill att något ska vara en hemlighet eller sprider något. Det är aldrig ens eget fel. Barn och unga kan också ringa eller sms:a Bris på 116 111 eller chatta på bris.se. Det kostar ingenting, och man behöver inte säga vem man är.