Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 4

Vad påverkar hälsan?

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Här lär du dig hur sömn, rörelse, mat, hygien och vänner påverkar både kroppen och hur man mår, och vad nikotin och alkohol gör med hjärnan. Uppgifterna handlar om påhittade personer – du behöver aldrig berätta om dig själv eller din familj.

Biologin i åk 4–6 tar upp hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel. Uppgifterna handlar om påhittade personer, så barnet behöver aldrig berätta om familjens vanor, mat, sömn eller bruk av tobak och alkohol. Ingen mat kallas nyttig eller onyttig, och vikt nämns inte. Fakta är kontrollerade mot 1177 och Socialstyrelsen.

Till Så kan en vuxen hjälpa

På en skolgård en höstdag spelar en pojke på elva år med kort svart hår, ljusbrun hud och hörapparat, i röd jacka, fotboll med en flicka på tolv år med blont hår i en tofs och ljus hud, i blå tröja. På en bänk bredvid sitter en flicka på tio år med lockigt mörkt hår och mörk hud, i gul halsduk, och pratar med en vuxen kvinna med kort brunt hår, i grön kofta

Det här handlar det om

Hälsa handlar både om kroppen och om hur man mår inuti. Den fysiska hälsan är hur kroppen fungerar och orkar. Den psykiska hälsan är hur man har det med sina tankar och känslor: att kunna känna glädje, ha goda relationer och klara av det som är svårt. Psykisk ohälsa är när man mår dåligt, till exempel med oro, nedstämdhet eller sömnproblem, och ibland är det en sjukdom. De två delarna påverkar varandra.

I sömnen vilar kroppen och hjärnan. De flesta barn mellan 6 och 12 år sover ungefär 9–11 timmar per dygn, men behovet är olika för olika personer. Den som har sovit för lite får svårare att hålla uppmärksamheten, tänka och fatta beslut. Kroppen mår bra av att somna och vakna på ungefär samma tider.

Barn och unga mellan 6 och 17 år behöver röra sig i genomsnitt minst 60 minuter om dagen. Den ska vara sådan att pulsen går upp och de blir lite andfådda. Minst tre dagar i veckan behöver rörelsen vara mer ansträngande, så att musklerna och skelettet blir starkare. Lek räknas.

Maten ger kroppen energi och näringsämnen, och olika mat ger olika saker. Hur man mår beror på allt man äter under lång tid, inte på en enda måltid. Bakterierna på tänderna gör syra av socker och andra kolhydrater. Syran verkar ungefär en halvtimme efter att man har ätit, och mellan måltiderna hinner tänderna byggas upp igen. Fluortandkräm, morgon och kväll, gör tänderna starkare.

Hygien handlar om att hålla kroppen ren, till exempel att tvätta händerna med tvål och borsta tänderna. Människor mår också bra av vila och av att ha någon att vara med. När man mår dåligt hjälper det ofta att prata med någon: en vuxen man litar på, skolsköterskan eller skolkuratorn. Barn och unga kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se. Det är gratis, och man behöver inte säga vem man är.

Hälsan beror också på levnadsförhållanden – hur människor har det runt omkring sig. Det handlar om hur de bor, om luften är ren och om det är lugnt och tryggt där. Det handlar också om det finns platser att röra sig på och om de kan få vård. Därför arbetar samhället med sådant, så att fler kan må bra.

Nikotin finns i cigaretter, snus och e-cigaretter. Nikotin är ett gift som påverkar hjärnan så att man blir beroende. Beroende betyder att hjärnan har vant sig vid ett ämne. Man vill ha det igen och igen, har svårt att låta bli och mår dåligt utan det. Alkohol och narkotika kan också göra en beroende. Hjärnan utvecklas ända upp till ungefär 25 års ålder, och unga hjärnor kan lättare skadas av alkohol.

Därför finns åldersgränser. Cigaretter, snus, e-cigaretter och andra nikotinprodukter får inte säljas till den som är under 18 år. Alkohol får serveras på restaurang från 18 år och köpas på Systembolaget från 20 år. Att använda narkotika är förbjudet för alla – utom läkemedel som en läkare har skrivit ut.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • avgöra om ett påhittat exempel handlar om fysisk hälsa, psykisk hälsa eller båda
  • räkna ut hur länge en påhittad person har sovit och resonera om hur det påverkar dagen
  • avgöra vilka sorters rörelse som får pulsen att gå upp
  • resonera om vem en påhittad person kan prata med när den mår dåligt
  • förklara hur fysisk och psykisk hälsa kan hänga ihop i ett påhittat fall

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Tre påhittade personer: a) Ali har ont i knät efter en fotbollsmatch. b) Mira har varit orolig i flera dagar och har svårt att somna. c) Sam har haft en rolig helg med sina kusiner och känner sig glad. Handlar varje exempel om fysisk hälsa, psykisk hälsa eller båda?

    Tränar: skilja på fysisk och psykisk hälsa

    Visa svar

    a) Fysisk hälsa – kroppen har fått ont. b) Båda: oron är psykisk, och den påverkar sömnen och därmed kroppen. c) Psykisk hälsa, och den är god. Psykisk hälsa handlar inte bara om att må dåligt, utan också om att må bra.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittade Vilgot är elva år. Han somnade klockan 23.00 och vaknade klockan 06.45. Hur länge sov han, och hur mycket kortare var det än det kortaste som de flesta barn i hans ålder sover? Hur kan det märkas på eftermiddagen?

    Tränar: räkna ut sömn och se hur den påverkar dagen

    Visa svar

    Han sov 7 timmar och 45 minuter. Det är 1 timme och 15 minuter kortare än 9 timmar. På eftermiddagen kan han ha svårt att hålla uppmärksamheten på lektionen och vara tröttare än vanligt.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Vilka av de här gör oftast att pulsen går upp och att man blir lite andfådd: a) spela kull på rasten, b) sitta och läsa en bok, c) dansa till två snabba låtar, d) springa upp för fem trappor och hålla i ledstången, e) titta på en film?

    Tränar: känna igen rörelse som höjer pulsen

    Visa svar

    a, c och d. Där arbetar många stora muskler, och då behöver kroppen mer syre. b och e är vila, och vila behövs också.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittade Leo har varit ledsen i flera veckor. Han vill inte prata med sina föräldrar om det, och han vill inte säga sitt namn till någon. Vem kan han vända sig till, och vilket av sätten passar när han inte vill säga vem han är?

    Tränar: veta vem man kan prata med

    Visa svar

    Han kan prata med en annan vuxen han litar på, skolsköterskan eller skolkuratorn. När han inte vill säga sitt namn passar Bris bäst: han kan ringa 116 111 eller chatta på bris.se utan att säga vem han är.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittade Ebba spelar handboll varje vecka. Nu har hon brutit armen och får inte spela på sex veckor. Efter två veckor är hon nedstämd. Hur kan något som hänt kroppen påverka hur hon mår inuti, och vad kan hennes lagkamrater göra?

    Tränar: se hur fysisk och psykisk hälsa hänger ihop

    Visa svar

    Hon saknar att röra sig och att vara med laget och sina kompisar, och det kan göra henne nedstämd. Lagkamraterna kan fråga om hon vill komma och titta på träningarna, hålla kontakten och hitta på saker hon kan vara med på.

Så tränar du

5 minuter

  • Hjärtat och lungorna

    Sitt still en stund och lägg handen på bröstet, så känner ni hjärtat slå. Prata sedan om vad hjärtat och lungorna gör: lungorna tar in syre ur luften, och hjärtat pumpar ut blodet med syret till hela kroppen. Varför slår hjärtat fortare och andas man djupare när musklerna arbetar?

I vardagen

  • Hur mår personen i boken?

    När ni läser en bok eller ser en film tillsammans: prata om hur en av personerna mår, både i kroppen och inuti, och vad som påverkar det. Håll samtalet till personerna i berättelsen.

Med papper och penna

  • Känslor i kroppen

    Skriv ord för känslor, som orolig, glad, arg och lugn. Rita en påhittad figur och skriv var i kroppen figuren kan känna varje känsla, till exempel fjärilar i magen.

Tillsammans med en vuxen

  • Fakta på 1177

    Välj ett ämne tillsammans – sömn, tänder eller rörelse – och läs vad 1177 skriver om det. Prata om en sak ni inte visste innan.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att kroppen använder maten till?”

    Prata om vad kroppen behöver och varför, inte om bra eller dålig mat och inte om vikt eller hur kroppar ser ut.

  • Barnet ska aldrig behöva berätta om familjens vanor för att kunna öva på det här. Tar barnet själv upp att någon hemma röker eller dricker: lyssna lugnt, och säg att vuxnas vanor aldrig är barnets ansvar.
  • Påminn om att barnet alltid kan prata med dig eller med elevhälsan, skolsköterskan och kuratorn. Bris svarar barn och unga på 116 111 och i chatten på bris.se, gratis och utan att barnet behöver säga sitt namn.
  • Förklara åldersgränserna som ett skydd för en hjärna som växer, inte som ett hot. Sakliga svar fungerar bättre än skrämselbilder.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att psykisk hälsa betyder att vara sjuk.

    Så kan du hjälpa: Säg att alla har en psykisk hälsa, på samma sätt som alla har en kropp. Den kan vara god eller sämre, och den ändras över tid.

  • Tror att snus är ofarligt för att man inte röker det.

    Så kan du hjälpa: Prata om att det inte bara är röken som kan skada. Fråga vad snuset innehåller som cigaretter också har, och ta reda på det tillsammans.

  • Tror att man kan sova ikapp en hel vecka på en natt.

    Så kan du hjälpa: Räkna tillsammans: saknas det två timmars sömn varje natt i fem nätter fattas tio timmar. Det går inte att få in på en natt. Kroppen mår bäst av att sova ungefär lika länge varje natt.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Vad påverkar hälsan?Du är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig hur sömn, rörelse, mat, tänder, vila och vänner påverkar både kroppen och hur man mår, att hälsan också beror på hur människor har det omkring sig, och vad beroende är och varför nikotin och alkohol har åldersgränser.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Biologi, årskurs 4–6

Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.