Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 4

Krafter och rörelse

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Krafter syns inte, men de får saker att starta, stanna, svänga och ändra form. Här mäter du krafter och rörelser hemma med en leksaksbil, en sko och ett gummiband, och räknar ut hur fort saker rör sig.

Fysiken i åk 4–6 tar upp krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer. Barnet undersöker tyngdkraft, friktion, luftmotstånd, kraften från underlaget och magnetisk kraft, mäter sträcka och tid och räknar ut fart, och övar på att förklara en rörelse med krafter som tar ut varandra eller inte. Fallförsök görs på låg höjd över en kudde, och sparkcykeln används bara med hjälm, på en gård där inga bilar kör.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka på elva år med svart hår i två flätor och brun hud, i röd munkjacka, släpper en bok med ett papper ovanpå över en kudde i ett vardagsrum, medan en pojke på tio år i rullstol, med kort blont hår och ljus hud, i grön tröja, mäter med ett måttband hur långt en leksaksbil har rullat från en lutande skärbräda, och en vuxen kvinna med långt svart hår och ljusbrun hud, i grå tröja, skriver siffror i ett block
På den här sidan

Det här handlar det om

En kraft är en dragning eller en knuff. Krafter syns inte, men man ser vad de gör: en kraft kan ändra en saks fart, dess riktning eller dess form. Kraft mäts i newton.

Tyngdkraften drar allt mot jorden. Underlaget – ett golv, ett bord, en hylla – trycker tillbaka uppåt mot det som står eller ligger på det.

Friktion uppstår där två ytor trycks mot varandra. Den motverkar att ytorna glider mot varandra – både när något glider och när något ligger still men knuffas. Luftmotstånd är luften som bromsar en sak som rör sig genom den. Det blir större ju fortare saken rör sig och ju större yta den har mot luften.

Magnetisk kraft kan verka på avstånd: en magnet kan dra i en sak av järn utan att nudda den.

Flera krafter kan verka på samma sak samtidigt. Är två krafter lika stora och verkar åt motsatta håll tar de ut varandra.

Isaac Newton beskrev år 1687 hur krafter och rörelser hänger ihop. Om inga krafter verkar på en sak, eller om krafterna tar ut varandra, ligger den stilla eller fortsätter i samma fart och samma riktning. Det är en kraft som inte tas ut av någon annan som ändrar farten eller riktningen.

Fart är hur lång sträcka något rör sig på en viss tid. Man räknar ut den genom att dela sträckan med tiden, och den anges till exempel i meter per sekund eller kilometer i timmen.

I ett rättvist försök ändrar man bara en sak och håller allt annat lika.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • säga vad en kraft ändrar hos en sak: fart, riktning eller form
  • göra ett rättvist försök med en leksaksbil och olika underlag
  • pröva hur luftmotståndet påverkar saker som faller
  • undersöka hur en magnet drar på avstånd
  • jämföra hur fort saker rör sig med hjälp av sträcka och tid

Kan du lösa sådana här?

  1. Utforska

    Leta hemma efter tre rörelser: en sak som börjar röra sig eller stannar, en sak som byter riktning och en sak som ändrar form. Vilken kraft är det i varje fall, och vem eller vad ger den?

    Tränar: se vad en kraft gör

    Visa svar

    Till exempel: När jag sparkar en boll börjar den rulla, och kraften kommer från foten. När bollen studsar mot en vägg byter den riktning, för väggen knuffar tillbaka. När jag trycker ihop en tvättsvamp ändrar den form, och kraften kommer från handen.

  2. Utforska

    Luta en skärbräda mot två böcker så att den blir en ramp ner mot golvet. Ställ en leksaksbil högst upp och släpp den utan att knuffa. Mät med ett måttband hur långt den rullar från rampens slut tills den stannar. Gör det tre gånger på det släta golvet och tre gånger med en matta eller en handduk på golvet nedanför rampen. Vad ändrar du, vad håller du lika, och vad visar mätningarna?

    Tränar: göra ett rättvist försök

    Visa svar

    Jag ändrar bara underlaget. Rampen, höjden och bilen är desamma, och jag släpper bilen från samma ställe utan att knuffa. Bilen rullar längst på det släta golvet och kortare på mattan eller handduken, där friktionen bromsar mer. Mätningarna blir inte exakt lika varje gång, så jag jämför alla tre.

  3. Vad tror du händer sedan?

    Ta en tjock bok och ett papper som är lite mindre än boken. Stå på golvet, inte på en stol, och håll dem i samma höjd över en kudde. Släpp aldrig något ovanför någons huvud. Släpp först boken och pappret samtidigt, bredvid varandra. Lägg sedan pappret platt ovanpå boken och släpp boken. Vad tror du händer med pappret den andra gången? Pröva sedan.

    Tränar: gissa och pröva hur luften bromsar

    Visa svar

    Första gången landar boken först, och pappret singlar ner efter. Andra gången faller pappret lika fort som boken och ligger kvar ovanpå den. Boken går först genom luften och knuffar undan den, så pappret bromsas nästan inte av luftmotståndet. Det var alltså luften som bromsade pappret första gången, inte att pappret är lätt.

  4. Utforska

    Använd en vanlig kylskåpsmagnet, inga små starka magneter – de är farliga att svälja. Sätt fast ett papper på en kylskåpsdörr där magneter fastnar. Lägg sedan till ett papper i taget under magneten. Hur många papper håller den innan högen glider ner, och vad visar det om magnetkraften?

    Tränar: undersöka magnetisk kraft

    Visa svar

    Det beror på magneten – en del håller bara några få papper, andra många fler. Magneten drar i kylskåpsdörren genom papperen utan att nudda den. Men för varje papper kommer magneten längre bort från dörren och drar svagare, och till slut trycker den inte papperen hårt nog mot dörren för att friktionen ska hålla dem uppe.

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    I ett påhittat försök kryper en snigel 30 centimeter på 5 minuter, och en myra springer samma sträcka på 10 sekunder. Vilken är snabbast, och hur många gånger så lång tid behöver den långsamma?

    Tränar: jämföra fart med sträcka och tid

    Visa svar

    Myran är snabbast, för den klarar samma sträcka på kortare tid. 5 minuter är 300 sekunder, och 300 delat med 10 är 30. Snigeln behöver alltså 30 gånger så lång tid.

Så tränar du

5 minuter

  • Vad gör kraften?

    Titta på något som rör sig, till exempel en dörr som slår igen, en boll eller en tvättlina i vinden. Säg vilken kraft som verkar, vad som ger den och om den ändrar fart, riktning eller form.

I vardagen

  • Grepp och glid

    Titta på mönstren under skosulor, på cykeldäck och på gummiknopparna i ett par vantar. Prata om varför de ser ut så. Leta sedan efter saker som är gjorda för att glida lätt, och prata om vad som är annorlunda med dem.

Med papper och penna

  • Kraftpilar

    Rita en drake som flyger i vinden eller en pulka i en backe. Rita en pil för varje kraft som verkar på den: åt vilket håll den verkar, vad som ger den och vilken pil som ska vara längst.

Tillsammans med en vuxen

  • Bromssträckan

    Gå till en gård där inga bilar kör, aldrig ut på gatan, och ta på hjälm. Rulla långsamt på sparkcykeln och bromsa vid en markering. Mät med ett måttband hur långt du rullar innan du står still. Gör om det med lite högre fart, men bara så fort att det känns säkert, och jämför sträckorna.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vilken kraft var det som gjorde det?”

    Låt barnet säga vad det tror innan ni prövar, och fråga efteråt vilken kraft som gjorde skillnaden. Att förklara med krafter är svårare än att se vad som händer.

  • Fallförsök görs på låg höjd över en kudde, med barnet stående på golvet. Sparkcykeln används bara med hjälm, på en gård där inga bilar kör och aldrig på gatan.
  • Ett gummiband som går av kan slå till, så håll ansiktet en bit ifrån och dra inte för hårt. Använd vanliga kylskåpsmagneter. Små starka magneter, som i en del byggleksaker, kan skada tarmen om ett barn sväljer flera, så förvara dem utom räckhåll.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att tunga saker alltid faller fortare än lätta.

    Så kan du hjälpa: Utan luft faller allt lika fort. På månen släppte astronauten David Scott en hammare och en fjäder samtidigt år 1971, och de landade samtidigt. På jorden är det luftmotståndet som gör skillnaden: en sak med stor yta för sin vikt bromsas mer.

  • Tror att en sak som rör sig behöver en kraft för att fortsätta röra sig.

    Så kan du hjälpa: Prata om en puck som glider långt på en blank isbana men stannar snabbt på asfalt. Fråga vad som är annorlunda – pucken fick ju samma slag båda gångerna.

  • Tror att friktion bara är något dåligt.

    Så kan du hjälpa: Fråga hur det skulle vara att gå, hålla i en penna eller knyta skorna om ingenting hade friktion. Utan friktion glider allt.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Elektriska kretsar
  2. Krafter och rörelseDu är här
  3. Mäta och experimentera i fysiken

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet undersöker tyngdkraft, friktion, luftmotstånd, kraften från underlaget och magnetisk kraft i vardagen, mäter sträcka och tid och räknar ut fart, och förklarar rörelser med krafter som tar ut varandra eller inte.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Fysik, årskurs 4–6

Krafter och rörelser som kan observeras och mätas i vardagssituationer.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i no

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.