Bränslen och klimatet

Ett bränsle är ett ämne som brinner och ger värme. När det brinner reagerar det med syret i luften, och det bildas nya ämnen, bland annat koldioxid.

Stenkol, olja och naturgas är fossila bränslen. Stenkol har bildats av träd och andra växter som begravdes under lager av sand och lera för många miljoner år sedan. Olja och naturgas har mest bildats av alger och andra mycket små organismer som sjönk till botten av hav och sjöar. Resterna täcktes av allt tjockare lager och förvandlades långsamt, under miljontals år. Bensin och diesel görs av olja.

Förnybara bränslen kommer från växter och annat som lever nu eller nyss. Hit hör ved, biogas som bildas när matavfall och gödsel bryts ner, etanol som görs av till exempel sockerrör eller vete, och biodiesel som kan göras av rapsolja. De kallas förnybara för att nya växter kan växa upp i stället.

Medan växterna lever tar de upp koldioxid ur luften och bygger sig själva av kolet. Kolet i ett träd har alltså nyss funnits i luften. Kolet i de fossila bränslena har i stället legat bundet djupt i marken i miljontals år. När människor eldar upp det kommer kolet tillbaka till luften som koldioxid – mycket fortare än det en gång togs upp. Halten koldioxid i luften stiger.

Solljuset värmer jordytan, och jordytan sänder i sin tur ut värme. Vissa gaser i luften, växthusgaserna, hindrar en del av värmen från att komma ut i rymden, och en del av den strålar tillbaka mot jorden. Det kallas växthuseffekten. De viktigaste växthusgaserna är vattenånga och koldioxid. Utan växthuseffekten vore jordytan i genomsnitt mer än 30 grader kallare än i dag, långt under noll.

När människor släpper ut mer koldioxid och andra växthusgaser blir växthuseffekten starkare än den naturliga. Det kallas den förstärkta växthuseffekten. Jorden blir varmare, och klimatet förändras.

Väder är hur det är ute just nu – sol, regn, vind och temperatur – och det kan ändras från dag till dag. Klimat är vädret på en plats i genomsnitt under lång tid.

Människor arbetar redan med att minska utsläppen, och det går att se resultat. I Sverige har utsläppen av växthusgaser minskat med ungefär en tredjedel sedan 1990. Mer el kommer från vind och sol, och fler fordon går på el och på förnybara bränslen.