Hoppa till innehållet
Skolguiden

NO • Åk 4

Sjukdomar och smitta

Skolguidens förenklade progression: Introduceras

Här lär du dig skillnaden mellan virus och bakterier, hur smitta tar sig från en person till en annan och hur man kan stoppa den. Du gör ett försök med en sprayflaska och ett med kanel och tvål.

Biologin i åk 4–6 tar upp några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Området beskriver förkylning, influensa, magsjuka och halsfluss, och allergi och astma som inte smittar, i en lugn ton. Uppgifterna handlar om påhittade personer, och vid oro hänvisar texten till en vuxen, vårdcentralen eller 1177 – barnet ska inte gissa sig fram till en diagnos. Fakta är kontrollerade mot 1177.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Vid ett handfat i ett kök tvättar en flicka på tio år med långt rakt svart hår och ljusbrun hud, i lila tröja, händerna med tvål, medan en pojke på tolv år med kort rött hår, fräknar och ljus hud, i grå luvtröja, tittar på klockan i en mobil. Bredvid står en vuxen man med kort lockigt svart hår och mörkbrun hud, i blå skjorta, och håller i en handduk

Det här handlar det om

Många vanliga sjukdomar är infektioner. De orsakas av smittämnen, oftast virus eller bakterier, som tar sig in i kroppen och förökar sig där. Bakterier är levande celler som kan föröka sig på egen hand, om de har näring och fukt. De flesta bakterier är ofarliga, och många är till nytta, till exempel de i tarmen. Virus är ungefär hundra gånger mindre än bakterier och kan bara föröka sig inne i andra celler.

Smitta sprids på flera sätt. När någon som är sjuk nyser, hostar, pratar eller sjunger kommer små droppar ut i luften, och i dem kan det finnas smittämnen. Smittämnen kan också följa med händerna, och de kan överleva i flera timmar på en yta. Den som sedan tar sig i ögonen, näsan eller munnen kan få in dem. En del smitta sprids med mat och dryck som någon sjuk har hanterat.

Mycket går att förebygga. Tvätta händerna med tvål och vatten i ungefär 30 sekunder och glöm inte tummarna, ovansidan och mellan fingrarna. Handsprit hjälper inte helt mot de virus som ger magsjuka. Nys och hosta i armvecket, och stanna hemma när du är sjuk.

Ett vaccin förbereder immunförsvaret på ett visst smittämne. Om smittämnet sedan kommer in i kroppen känner immunförsvaret igen det och kan stoppa det, och då blir man oftast inte sjuk. I Sverige erbjuds alla barn vaccin mot flera allvarliga sjukdomar, till exempel mässling, kikhosta och polio. Vaccinationerna är frivilliga och gratis, och de ges på barnavårdscentralen och av elevhälsan i skolan.

Kroppen klarar många infektioner själv: immunförsvaret bekämpar smittämnet, och efteråt minns det ofta hur smittämnet såg ut. Vila hjälper, och den som har feber behöver dricka mer än vanligt. Antibiotika är läkemedel som bara fungerar mot bakterier, inte mot virus. Använder man antibiotika i onödan kan bakterierna bli motståndskraftiga, resistenta, så att antibiotikan slutar fungera mot dem. Därför är det läkaren som avgör om antibiotika behövs.

Förkylning orsakas nästan alltid av virus. Den ger snuva, ont i halsen och hosta, och de flesta mår bättre efter en till två veckor. Influensa orsakas också av virus. Den kommer snabbt och kan ge hög feber, värk i kroppen och torrhosta. Magsjuka, som vinterkräksjuka, orsakas oftast av virus och ger kräkningar och diarré – då är det viktigt att dricka lite och ofta. Halsfluss kan bero på bakterier eller på virus, och oftast är det bakterier som kallas streptokocker. Ett snabbtest hos vården kan visa vilket det är.

Allergi är när immunförsvaret reagerar mot något som egentligen är ofarligt, till exempel pollen, pälsdjur eller vissa livsmedel. Astma är en sjukdom i luftrören som gör det svårare att andas: slemhinnan i luftrören svullnar och musklerna runt dem drar ihop sig. Astma behandlas med läkemedel som man andas in.

Undrar du över en sjukdom, eller är du orolig för hur du eller någon annan mår: prata med en vuxen. Vårdcentralen och 1177 kan svara på frågor, och på 1177 går det att ringa och få råd dygnet runt.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • avgöra om ett smittämne är ett virus eller en bakterie utifrån hur det förökar sig
  • känna igen hur smitta sprids i påhittade fall och föreslå hur den kan stoppas
  • göra ett försök med en sprayflaska och förklara vad armvecket gör
  • resonera om varför man frågar vården i stället för att gissa själv
  • förklara hur ett vaccin skyddar med en egen jämförelse

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    En påhittad forskare hittar ett smittämne. Hon lägger det i en skål med näring, utan några celler, och efter en dag har det blivit mycket fler. Är det ett virus eller en bakterie? Hur vet du det?

    Tränar: skilja virus från bakterier

    Visa svar

    En bakterie. Bakterier kan föröka sig på egen hand när de har näring. Ett virus hade inte kunnat bli fler i skålen, eftersom virus bara kan föröka sig inne i andra celler.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Hur sprids smittan i de här påhittade fallen, och vad kunde var och en ha gjort i stället? a) Alva är förkyld och nyser rakt ut bredvid en kompis. b) Ben har magsjuka och gör smörgåsar åt sina syskon. c) Cleo har influensa, hostar i handen och tar sedan i dörrhandtaget till klassrummet.

    Tränar: känna igen smittvägar och hur de stoppas

    Visa svar

    a) Med droppar i luften. Hon kunde ha nyst i armvecket. b) Med maten. Någon annan kunde ha gjort smörgåsarna, och Ben kunde ha tvättat händerna med tvål. c) Med händerna och dörrhandtaget, där viruset kan finnas kvar i flera timmar. Hon kunde ha hostat i armvecket och tvättat händerna – och hon borde vara hemma när hon har influensa.

  3. Utforska

    Gör försöket i köket med en vuxen. Ta en ren sprayflaska som aldrig har haft rengöringsmedel i sig, till exempel en blomspruta, och fyll den med kranvatten. Lägg flera tidningsuppslag i rad på golvet, ungefär två meter. Ställ dig vid ena änden, håll flaskan i höjd med munnen och spruta en gång rakt fram över papperet – det är din låtsasnysning. Spruta aldrig mot någon. Spruta sedan en gång till på samma sätt, men håll armvecket tätt framför munstycket. Vad ser du på papperet de två gångerna, och vad visar det? Torka golvet efteråt så att ingen halkar.

    Tränar: pröva och förklara hur armvecket stoppar droppar

    Visa svar

    Första gången blir det våta prickar en bit ut på papperet. Hur långt de når beror på flaskan. Andra gången hamnar nästan inga prickar på papperet, men armen blir våt. Armvecket fångar dropparna, på samma sätt som det fångar dropparna från en nysning – och armvecket tar man sällan i saker med.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittade Tilde har haft ont i magen i två dagar. Hon har läst om allvarliga sjukdomar på nätet och har blivit rädd. Vad är ett bra nästa steg för Tilde, och varför är det inte bra att hon försöker lista ut själv vad det är?

    Tränar: veta vart man vänder sig när man är orolig

    Visa svar

    Att berätta för en vuxen, som kan ringa vårdcentralen eller 1177. Ont i magen kan bero på många olika saker, och oftast är det inget farligt. En text på nätet vet ingenting om just Tilde, men en sjuksköterska eller läkare kan fråga, undersöka och ge råd.

  5. Prata om det

    Förklara för någon hemma hur ett vaccin skyddar. Hitta på en egen jämförelse från vardagen som hjälper den du pratar med att förstå.

    Tränar: förklara vaccin med en egen jämförelse

    Visa svar

    Till exempel: Ett vaccin är som en efterlysning med bild. Immunförsvaret får se hur smittämnet ser ut innan det kommer på riktigt. När det sedan dyker upp känner immunförsvaret igen det direkt och kan stoppa det.

Så tränar du

5 minuter

  • Ord om smitta

    Välj ett ord från området – virus, bakterie, vaccin, antibiotika eller allergi – och förklara det för varandra på trettio sekunder, utan att säga själva ordet.

I vardagen

  • Saker som många tar i

    När ni är ute på bibliotek eller i en affär: prata om vilka saker många människor tar i under en dag, som handtag, knappar och kundvagnar, och när det är bra att tvätta händerna.

Med papper och penna

  • Smittkartan

    Rita en påhittad klass med tio elever. En av dem blir förkyld på måndagen. Rita hur förkylningen kan ta sig till andra under veckan, och sätt kryss där den kan stoppas.

Tillsammans med en vuxen

  • Sprayflaskan och kanelen

    Gör försöken med sprayflaskan och med kanel och tvål tillsammans. Ta en ren sprayflaska som aldrig har haft rengöringsmedel i sig, till exempel en blomspruta, och fyll den bara med kranvatten, och spruta aldrig mot någon. Kanel svider i ögonen, så håll händerna borta från ansiktet tills de är tvättade. Torka upp vatten på golvet direkt.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att kroppen gör när den blir av med en förkylning?”

    Prata om sjukdomar lugnt och allmänt, med påhittade personer. Barnet kan själv ha en sjukdom eller ha någon nära som är sjuk, och behöver aldrig berätta om det för att kunna öva.

  • Är barnet oroligt för en sjukdom: lyssna, och ta reda på svaret tillsammans hos 1177 eller vårdcentralen. Hjälp barnet att inte söka på nätet efter vad det kan vara.
  • Ta bara antibiotika som läkaren har skrivit ut, och spara inte det som blir över. Fråga på apoteket vad ni ska göra med det.
  • Vaccinationerna i barnprogrammet är frivilliga och gratis. Elevhälsan berättar när det är dags, och skolsköterskan svarar på frågor.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att antibiotika hjälper mot förkylning.

    Så kan du hjälpa: Förklara att antibiotika bara verkar mot bakterier, och att förkylning nästan alltid beror på virus. Kroppens eget immunförsvar tar hand om förkylningen.

  • Tror att man blir förkyld av att frysa.

    Så kan du hjälpa: Förkylning orsakas av virus. Man blir förkyld först när ett virus har kommit in i kroppen, till exempel med droppar eller händer – att frysa ger inget virus.

  • Tror att allergi smittar.

    Så kan du hjälpa: Förklara att allergin kommer från personens eget immunförsvar. Det finns inget smittämne som kan föras vidare till någon annan.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Sjukdomar och smittaDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig skillnaden mellan virus och bakterier, hur smitta sprids och kan stoppas med handtvätt, armvecket och vaccin, när antibiotika hjälper och inte, om förkylning, influensa, magsjuka och halsfluss, och att allergi och astma inte smittar.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Biologi, årskurs 4–6

Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.