NO • Åk 4
Maten och näringsämnena
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Maten är full av kemiska ämnen som kroppen behöver. Här tar du reda på vilka de är, vad de gör i kroppen och hur du hittar dem på en förpackning.
Kemin i åk 4–6 tar upp matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Området handlar om vad näringsämnena gör i kroppen, inte om att värdera mat: ingen mat kallas nyttig eller onyttig, och inget handlar om vikt. Försöken görs med fettfläckar på papper och med förpackningarnas näringsvärdestabeller, och ingenting i försöken äts.
På den här sidan
Det här handlar det om
Maten består av kemiska ämnen. De som kroppen behöver kallas näringsämnen: kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten. Kroppen använder dem till tre saker – att få energi, att bygga och laga sig själv och att styra det som händer i kroppen.
Kolhydrater är ett gemensamt namn för socker, stärkelse och fibrer. De är kroppens viktigaste energikälla. Stärkelse finns till exempel i potatis, bröd och ris. Fibrer finns i grönsaker, frukt, rotfrukter, bönor och fullkorn, och de behövs för att tarmarna ska fungera.
Fett ger kroppen mycket energi på liten plats, och kroppen behöver fett för att bygga och laga sina celler. Fett finns till exempel i smör, nötter och fet fisk.
Protein kallas kroppens byggstenar. Det finns i kroppens alla celler. Protein finns i nästan all mat, mycket i fisk, mjölk, bönor och linser.
Vitaminer och mineraler behövs bara i mycket små mängder, men kroppen klarar sig inte utan dem. Den kan inte själv göra de flesta vitaminerna, så de måste komma med maten. Mineralen kalcium behövs till exempel när skelettet och tänderna bildas.
Vatten finns i alla celler och i blodet. Det för ämnen runt i kroppen och hjälper till att hålla rätt temperatur.
Livsmedelsverket har gjort tallriksmodellen, ett sätt att få med olika näringsämnen i en måltid. Tallriken delas i tre delar av olika storlek. På en förpackning med mat finns en näringsvärdestabell och en ingrediensförteckning.
En del människor har allergi mot vissa livsmedel, till exempel mjölk, ägg, nötter eller vete. För dem kan det vara farligt att få i sig ens lite grann av det.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- pröva vilka livsmedel som innehåller fett med ett försök på papper
- hitta näringsvärdestabellen på en förpackning och säga vad den visar
- ta reda på vilket näringsämne ett livsmedel har mest av
- berätta vad kroppen använder kolhydrater, fett och protein till
- resonera om var kroppens vatten kommer ifrån
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Gör försöket med en vuxen bredvid, och ät ingenting av det du använder. Lägg ett vitt papper på bordet och skriv fyra namn med blyerts: smör, olja, gurka och bröd. Gnid lite smör, en droppe matolja, en skiva gurka och en bit bröd mot papperet, vid var sitt namn. Torka bort det som ligger kvar och vänta tills papperet har torkat, ungefär en kvart. Håll sedan papperet mot ett fönster. Vad ser du?
Tränar: pröva och iaktta ett försök
Visa svar
Där smöret och oljan var finns genomskinliga fläckar som syns mot ljuset och sitter kvar. Gurkan gjorde papperet blött, men den fläcken har torkat bort, för gurkan är nästan bara vatten. Brödet lämnade ingen fläck, eller bara en mycket svag. Fett gör papper genomskinligt, och det torkar inte bort som vatten gör.
- Utforska
Ta fram en förpackning med mat, hemma eller i affären. Leta upp näringsvärdestabellen. Vad står i den utöver kolhydrat, fett och protein, och gäller siffrorna hela förpackningen eller en viss mängd?
Tränar: läsa en tabell på en förpackning
Visa svar
Där står också energi, mättat fett, sockerarter och salt, ibland också fibrer. Siffrorna gäller inte hela förpackningen utan 100 gram, eller 100 milliliter för en dryck.
- Utforska
Titta i näringsvärdestabellen på tre förpackningar i affären tillsammans med en vuxen: havregryn, matolja och tonfisk på burk. Vilken av dem har mest kolhydrat, vilken har mest fett och vilken har mest protein?
Tränar: jämföra siffror i tre tabeller
Visa svar
Havregrynen har mest kolhydrat, mest stärkelse. Matoljan har mest fett – den är nästan bara fett. Tonfisken har mest protein.
- Prata om det
Berätta för någon hemma vad kroppen använder kolhydrater, fett och protein till.
Tränar: berätta om näringsämnenas uppgifter
Visa svar
Till exempel: Kolhydraterna är kroppens viktigaste energikälla. Fett ger också energi, och kroppen bygger och lagar sina celler med det. Protein är byggstenar – kroppen växer och lagar sig med det.
- Tänk själv – dra en slutsats
Gurka och apelsin består till största delen av vatten. Ella har ätit gurka och apelsin under förmiddagen men inte druckit något. Har hennes kropp fått något vatten?
Tränar: dra en slutsats om kroppens vatten
Visa svar
Ja, en del. Vattnet i gurkan och apelsinen kommer också in i kroppen. Men det mesta av vattnet får vi från det vi dricker, så hon behöver dricka också.
Så tränar du
I vardagen
Tabelljakten i affären
Välj två varor av samma sort när ni handlar, till exempel två flingpaket eller två sorters bröd. Jämför en rad i näringsvärdestabellen, till exempel protein eller fibrer. Prata om vad siffrorna säger – inte om vilken som är bäst.
Med papper och penna
Näringsämneskartan
Rita en tabell med de sex näringsämnena. Skriv vad kroppen använder vart och ett till, och två livsmedel som innehåller det.
Tillsammans med en vuxen
Fler fettfläckar
Gör fettfläcksförsöket med fler sorters mat, till exempel ost, äpple, ett kex och kokt potatis. Ingenting äts, och torka av bordet efteråt. Skriv en tabell med två kolumner: vad ni prövade och vad ni såg mot fönstret när papperet hade torkat.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad gör det här näringsämnet i kroppen?”
Prata om vad näringsämnena gör i kroppen, inte om vilken mat som är bra eller dålig. Barnet behöver inte värdera mat för att förstå vad den innehåller.
- Låt ingenting i försöken ätas, inte heller när det är mat. Det gör det tydligt att ett försök är ett försök, och det skyddar den som har en allergi.
- Läs näringsvärdestabellen och ingrediensförteckningen tillsammans när ni handlar. Ingen behöver berätta vad familjen äter för att träna på det här.
Det här kan vara klurigt
Tror att fett är farligt.
Så kan du hjälpa: Prata om vad kroppen behöver fett till, och titta tillsammans i näringsvärdestabeller hur mycket fett olika livsmedel har.
Tror att socker bara finns i godis.
Så kan du hjälpa: Prata om var sockret i en vara kan komma ifrån, till exempel från frukt eller mjölk.
Tror att vitaminer ger energi.
Så kan du hjälpa: Prata om skillnaden mellan näringsämnen som ger energi och näringsämnen som hjälper kroppen att fungera.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Maten och näringsämnenaDu är här
Bra att kunna först
- Bränslen och klimatet
Åk 4–6
Fortsätt med
- Kemikalier i hemmet
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vilka näringsämnen maten innehåller – kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten – och vad kroppen använder dem till, och övar på att läsa näringsvärdestabeller och ingrediensförteckningar.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Kemi, årskurs 4–6
Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i no
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.